{"collection":"Bible & Christianity","html_url":"https://unchartedknowledge.5gfusion.net/browse/bib/wb/swe/amo.htm","path":"bib/wb/swe/amo.htm","source_url":"https://sacred-texts.com/bib/wb/swe/amo.htm","text":"1:1 Detta \u00e4r vad som talades av Amos, en bland herdarna fr\u00e5n Tekoa, vad han sk\u00e5dade ang\u00e5ende Israel i Ussias, Juda konungs, och Jerobeams, Joas' sons, Israels konungs, tid, tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re jordb\u00e4vningen.\n1:2 Han sade: HERREN upph\u00e4ver ett rytande fr\u00e5n Sion, och fr\u00e5n Jerusalem l\u00e5ter han h\u00f6ra sin r\u00f6st. D\u00e5 f\u00f6rs\u00e4nkas herdarnas betesmarker i sorg, och Karmels topp f\u00f6rtorkas.\n1:3 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Damaskus har trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava tr\u00f6skat Gilead med sina tr\u00f6skvagnar av j\u00e4rn.\n1:4 D\u00e4rf\u00f6r skall jag s\u00e4nda en eld mot Hasaels hus, och den skall f\u00f6rt\u00e4ra Ben-Hadads palatser.\n1:5 Jag skall bryta s\u00f6nder Damaskus' bommar och utrota inv\u00e5narna i Bikeat-Aven och spirans b\u00e4rare i Bet-Eden; och Arams folk skall bliva bortf\u00f6rt till Kir, s\u00e4ger HERREN.\n1:6 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Gasa har trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava f\u00f6rt bort allt folket s\u00e5som f\u00e5ngar och \u00f6verl\u00e4mnat dem \u00e5t Edom.\n1:7 D\u00e4rf\u00f6r skall jag s\u00e4nda en eld mot Gasas murar, och den skall f\u00f6rt\u00e4ra dess palatser.\n1:8 Jag skall utrota inv\u00e5narna i Asdod och spirans b\u00e4rare i Askelon; och jag skall v\u00e4nda min hand mot Ekron, s\u00e5 att filist\u00e9ernas sista kvarleva f\u00f6rg\u00e5s, s\u00e4ger Herren, HERREN.\n1:9 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Tyrus har trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava \u00f6verl\u00e4mnat allt folket s\u00e5som f\u00e5ngar \u00e5t Edom, utan att t\u00e4nka p\u00e5 sitt br\u00f6draf\u00f6rbund.\n1:10 D\u00e4rf\u00f6r skall jag s\u00e4nda en eld mot Tyrus' murar, och den skall f\u00f6rt\u00e4ra dess palatser.\n1:11 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Edom har trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom han har f\u00f6rf\u00f6ljt sin broder med sv\u00e4rd och f\u00f6rkv\u00e4vt all barmh\u00e4rtighet, och eftersom han oupph\u00f6rligt har l\u00e5tit sin vrede rasa och st\u00e4ndigt beh\u00e5llit sin f\u00f6rgrymmelse.\n1:12 D\u00e4rf\u00f6r skall jag s\u00e4nda en eld mot Teman, och den skall f\u00f6rt\u00e4ra Bosras palatser.\n1:13 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Ammons barn hava trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava uppristat havande kvinnor i Gilead, n\u00e4r de ville utvidga sitt omr\u00e5de.\n1:14 D\u00e4rf\u00f6r skall jag t\u00e4nda upp en eld mot Rabbas murar, och den skall f\u00f6rt\u00e4ra dess palatser, under h\u00e4rskri p\u00e5 stridens dag, under storm p\u00e5 ov\u00e4drets dag.\n1:15 Och deras konung skall vandra bort i f\u00e5ngenskap, han sj\u00e4lv och hans h\u00f6vdingar med honom, s\u00e4ger HERREN.\n2:1 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Moab har trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom han har f\u00f6rbr\u00e4nt Edoms konungs ben till aska.\n2:2 D\u00e4rf\u00f6r skall jag s\u00e4nda en eld mot Moab, och den skall f\u00f6rt\u00e4ra Keriots palatser; och Moab skall omkomma under stridslarm, under h\u00e4rskri vid basuners ljud,\n2:3 Och jag skall utrota ur landet den som \u00e4r domare d\u00e4r, och alla dess furstar skall jag dr\u00e4pa j\u00e4mte honom s\u00e4ger HERREN.\n2:4 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Juda har trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de hava f\u00f6rkastat HERRENS lag och icke h\u00e5llit hans stadgar, utan l\u00e5tit f\u00f6rleda sig av sina l\u00f6gngudar, dem som ock deras f\u00e4der vandrade efter.\n2:5 D\u00e4rf\u00f6r skall jag s\u00e4nda en eld mot Juda, och den skall f\u00f6rt\u00e4ra Jerusalems palatser.\n2:6 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Eftersom Israel har trefalt f\u00f6rbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom de s\u00e4lja den oskyldige f\u00f6r penningar och den fattige f\u00f6r ett par skor.\n2:7 Ty de l\u00e4ngta efter att se stoft p\u00e5 de armas huvuden, och de vr\u00e4nga de \u00f6dmjukas sak. Son och fader g\u00e5 tillsammans till t\u00e4rnan och ohelga s\u00e5 mitt heliga namn.\n2:8 P\u00e5 pantade kl\u00e4der str\u00e4cker man sig invid vart altare, och b\u00f6tf\u00e4lldas vin dricker man i sin Guds hus\n2:9 Och dock var det jag som f\u00f6rgjorde f\u00f6r dem amor\u00e9erna, ett folk s\u00e5 h\u00f6grest som cedrar och s\u00e5 v\u00e4ldigt som ekar; jag f\u00f6rgjorde deras frukt ovantill och deras r\u00f6tter nedantill.\n2:10 Det var jag som f\u00f6rde eder upp ur Egyptens land, och som ledde eder i \u00f6knen i fyrtio \u00e5r, s\u00e5 att I intogen amor\u00e9ernas land.\n2:11 Och jag uppv\u00e4ckte somliga bland edra s\u00f6ner till profeter och somliga bland edra unga m\u00e4n till nasirer. \u00c4r det icke s\u00e5, I Israels barn? s\u00e4ger HERREN.\n2:12 Men I g\u00e5ven nasirerna vin att dricka, och profeterna bj\u00f6den I: \u00bbProfeteren icke.\u00bb\n2:13 Se, d\u00e4rf\u00f6r skall jag l\u00e5ta ett gnissel uppst\u00e5 i edert land, likt gnisslet av en vagn som \u00e4r fullastad med k\u00e4rvar.\n2:14 D\u00e5 skall ej ens den snabbaste finna n\u00e5gon undflykt, den starkaste har d\u00e5 intet gagn av sin kraft, och hj\u00e4lten kan icke r\u00e4dda sitt liv.\n2:15 B\u00e5gskytten h\u00e5ller d\u00e5 icke st\u00e5nd, den snabbfotade kan icke r\u00e4dda sitt liv, ej heller kan ryttaren r\u00e4dda sitt.\n2:16 Ja, den som var modigast bland hj\u00e4ltarna skall p\u00e5 den dagen fly undan naken, s\u00e4ger HERREN.\n3:1 H\u00f6ren f\u00f6ljande ord, som HERREN har talat mot eder, I Israels barn, ja, mot hela det sl\u00e4kte som jag har f\u00f6rt upp ur Egyptens land. S\u00e5 har han sagt:\n3:2 Eder allena har jag utvalt bland alla sl\u00e4kter p\u00e5 jorden; d\u00e4rf\u00f6r skall jag ock hems\u00f6ka p\u00e5 eder alla edra missg\u00e4rningar.\n3:3 F\u00e4rdas v\u00e4l tv\u00e5 tillsammans, utan att de hava blivit ense d\u00e4rom?\n3:4 Ryter ett lejon i skogen, om det ej har funnit n\u00e5got rov? Upph\u00e4ver ett ungt lejon sin r\u00f6st i kulan, utan att det har tagit ett byte?\n3:5 Faller en f\u00e5gel i snaran p\u00e5 marken, om intet garn har blivit utlagt f\u00f6r den? Springer snaran upp fr\u00e5n marken, utom n\u00e4r den g\u00f6r n\u00e5gon f\u00e5ngst?\n3:6 Eller st\u00f6ter man i basun i en stad, utan att folket f\u00f6rskr\u00e4ckes? Eller drabbas en stad av n\u00e5got ont, utan att HERREN har skickat det?\n3:7 Sannerligen, Herren, HERREN g\u00f6r alls intet utan att hava uppenbarat sitt r\u00e5d f\u00f6r sina tj\u00e4nare profeterna.\n3:8 N\u00e4r lejonet ryter, vem skulle d\u00e5 icke frukta? N\u00e4r Herren, HERREN talar, vem skulle d\u00e5 icke profetera?\n3:9 Ropen ut \u00f6ver Asdods palatser och \u00f6ver palatsen i Egyptens land; s\u00e4gen: F\u00f6rsamlen eder till Samarias berg, och sen huru stor f\u00f6rvirring d\u00e4r r\u00e5der, och huru man \u00f6var f\u00f6rtryck d\u00e4rinne.\n3:10 Man f\u00f6rst\u00e5r icke d\u00e4r att g\u00f6ra vad r\u00e4tt \u00e4r, s\u00e4ger HERREN; man hopar v\u00e5ld och f\u00f6rd\u00e4rv i sina palats.\n3:11 D\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger Herren, HERREN s\u00e5: Tr\u00e5ngm\u00e5l skall komma och omv\u00e4rva landet, ditt starka f\u00e4ste skall du mista, det skall st\u00f6rtas ned; och dina palats skola varda utplundrade.\n3:12 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: Likasom n\u00e4r en herde ur lejonets gap r\u00e4ddar allenast ett par benpipor eller snibben av ett \u00f6ra, s\u00e5 skola Israels barn bliva r\u00e4ddade, desamma som nu i Samaria sitta i sina soffors h\u00f6rn och p\u00e5 sina b\u00e4ddars sidendamast.\n3:13 H\u00f6ren och betygen inf\u00f6r Jakobs hus, s\u00e4ger Herren, HERREN, h\u00e4rskarornas Gud:\n3:14 Den dag d\u00e5 jag p\u00e5 Israel hems\u00f6ker dess \u00f6vertr\u00e4delser, d\u00e5 skall jag ock hems\u00f6ka Betels altaren, s\u00e5 att altarhornen bliva avhuggna och falla till jorden.\n3:15 Och jag skall sl\u00e5 ned b\u00e5de vinterhus och sommarhus, och elfenbenshusen skola bliva f\u00f6rst\u00f6rda, ja, en myckenhet av hus skall d\u00e5 f\u00e5 en \u00e4nde, s\u00e4ger HERREN.\n4:1 H\u00f6ren detta ord, I Basans-kor p\u00e5 Samarias berg, I som f\u00f6rtrycken de arma och \u00f6ven v\u00e5ld mot de fattiga, I som s\u00e4gen till edra m\u00e4n: \u00bbSkaffen hit, s\u00e5 att vi f\u00e5 dricka.\u00bb\n4:2 Herren, HERREN har svurit vid sin helighet: Se, dagar skola komma \u00f6ver eder, d\u00e5 man skall h\u00e4mta upp eder med metkrokar och eder sista kvarleva med fiskkrokar.\n4:3 D\u00e5 skolen I s\u00f6ka eder ut, var och en genom n\u00e4rmaste r\u00e4mna i muren, och eder Harmonsbild skolen I d\u00e5 kasta bort, s\u00e4ger HERREN.\n4:4 Kommen till Betel och bedriven eder synd till Gilgal och bedriven \u00e4n v\u00e4rre synd; framb\u00e4ren d\u00e4r p\u00e5 morgonen edra slaktoffer, p\u00e5 tredje dagen eder tionde.\n4:5 F\u00f6rbr\u00e4nnen syrat br\u00f6d till lovoffer, lysen ut och kung\u00f6ren frivilliga offer. Ty s\u00e5dant \u00e4lsken I ju, I Israels barn, s\u00e4ger Herren, HERREN.\n4:6 Jag l\u00e4t eder g\u00e5 med tomma munnar i alla edra st\u00e4der, jag l\u00e4t eder sakna br\u00f6d p\u00e5 alla edra orter. Och likv\u00e4l haven I icke omv\u00e4nt eder till mig, s\u00e4ger HERREN.\n4:7 Jag f\u00f6rh\u00f6ll regnet f\u00f6r eder, n\u00e4r \u00e4nnu tre m\u00e5nader \u00e5terstodo till sk\u00f6rdetiden; jag l\u00e4t det regna \u00f6ver en stad, men icke \u00f6ver en annan; en \u00e5ker fick regn, men en annan f\u00f6rtorkades, i det att regn icke kom d\u00e4rp\u00e5.\n4:8 Ja, tv\u00e5, tre st\u00e4der m\u00e5ste stappla bort till en och samma stad f\u00f6r att f\u00e5 vatten att dricka, utan att de \u00e4nd\u00e5 kunde sl\u00e4cka sin t\u00f6rst. Och likv\u00e4l haven I icke omv\u00e4nt eder till mig, s\u00e4ger HERREN.\n4:9 Jag slog eder s\u00e4d med sot och rost; edra m\u00e5nga tr\u00e4dg\u00e5rdar och ving\u00e5rdar, edra fikontr\u00e4d och olivtr\u00e4d \u00e5to gr\u00e4sgnagarna upp. Och likv\u00e4l haven I icke omv\u00e4nt eder till mig, s\u00e4ger HERREN.\n4:10 Jag s\u00e4nde ibland eder pest, likasom i Egypten; jag dr\u00e4pte edra unga m\u00e4n med sv\u00e4rd och l\u00e4t edra h\u00e4star bliva tagna s\u00e5som byte; och stanken av edra fallna skaror l\u00e4t jag stiga upp och komma eder i n\u00e4san. Och likv\u00e4l haven I icke omv\u00e4nt eder till mig, s\u00e4ger HERREN.\n4:11 Jag l\u00e4t omst\u00f6rtning drabba eder, likasom n\u00e4r Gud omst\u00f6rtade Sodom och Gomorra; och I voren s\u00e5som en brand, ryckt ur elden. Och likv\u00e4l haven I icke omv\u00e4nt eder till mig, s\u00e4ger HERREN.\n4:12 D\u00e4rf\u00f6r skall jag g\u00f6ra s\u00e5 med dig, Israel; och eftersom jag nu skall g\u00f6ra s\u00e5 med dig, d\u00e4rf\u00f6r bered dig, Israel, att m\u00f6ta din Gud.\n4:13 Ty se, han som har danat bergen och skapat vinden, han som kan yppa f\u00f6r m\u00e4nniskan hennes hemligaste tankar, han som kan g\u00f6ra morgonrodnaden till m\u00f6rker, och som g\u00e5r fram \u00f6ver jordens h\u00f6jder -- HERREN, h\u00e4rskarornas Gud, \u00e4r hans namn.\n5:1 H\u00f6ren f\u00f6ljande ord, som jag vill uppst\u00e4mma s\u00e5som klagos\u00e5ng \u00f6ver eder, I av Israels hus:\n5:2 \u00bbFallen \u00e4r hon och kan icke mer st\u00e5 upp, jungfrun Israel! Hon ligger slagen till marken i sitt land; ingen reser henne upp.\u00bb\n5:3 Ty s\u00e5 s\u00e4ger Herren, HERREN: Den stad varifr\u00e5n tusen pl\u00e4gade draga ut skall f\u00e5 beh\u00e5lla hundra kvar, och den stad varifr\u00e5n hundra pl\u00e4gade draga ut skall f\u00e5 beh\u00e5lla tio kvar, i Israels hus.\n5:4 Ty s\u00e5 s\u00e4ger HERREN till Israels hus: S\u00f6ken mig, s\u00e5 f\u00e5n I leva.\n5:5 Men s\u00f6ken icke Betel, kommen icke till Gilgal, och dragen ej bort till Beer-Seba; ty Gilgal skall bliva bortf\u00f6rt i f\u00e5ngenskap, och Betel skall hemfalla \u00e5t f\u00f6rd\u00e4rvet.\n5:6 S\u00f6ken HERREN s\u00e5 f\u00e5n I leva; varom icke, s\u00e5 skall han komma \u00f6ver Josefs hus lik en eld; och elden skall br\u00e4nna, och ingen skall sl\u00e4cka den, till att r\u00e4dda Betel.\n5:7 I som f\u00f6rvandlen r\u00e4tten till mal\u00f6rt och sl\u00e5n r\u00e4ttf\u00e4rdigheten ned till jorden, veten:\n5:8 han som har gjort Sjustj\u00e4rnorna och Orion, han som kan f\u00f6rvandla svarta m\u00f6rkret till morgon och g\u00f6ra dagen m\u00f6rk s\u00e5som natten, han som kallar p\u00e5 havets vatten och gjuter det ut \u00f6ver jorden -- HERREN \u00e4r hans namn.\n5:9 Och han l\u00e5ter f\u00f6rd\u00e4rv ljunga ned \u00f6ver starka f\u00e4sten; ja, \u00f6ver fasta borgar kommer f\u00f6rd\u00e4rv.\n5:10 Dessa hata i porten den som f\u00f6rsvarar vad r\u00e4tt \u00e4r och r\u00e4kna s\u00e5som en styggelse den som talar sanning.\n5:11 D\u00e4rf\u00f6r, eftersom I trampen p\u00e5 den arme och tagen ifr\u00e5n honom hans s\u00e4d s\u00e5som skatt, d\u00e4rf\u00f6r h\u00f6ren; om I \u00e4n byggen hus av huggen sten, skolen I icke f\u00e5 bo i dem, och om I \u00e4n planteren sk\u00f6na ving\u00e5rdar, skolen I icke f\u00e5 dricka vin fr\u00e5n dem.\n5:12 Ty jag vet att edra \u00f6vertr\u00e4delser \u00e4ro m\u00e5nga och edra synder talrika, I den r\u00e4ttf\u00e4rdiges f\u00f6rtryckare, som tagen mutor och vr\u00e4ngen r\u00e4tten f\u00f6r de fattiga i porten.\n5:13 D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste den f\u00f6rst\u00e5ndige tiga stilla i denna tid; ty det \u00e4r en ond tid.\n5:14 S\u00f6ken vad gott \u00e4r, och icke vad ont \u00e4r, p\u00e5 det att I m\u00e5n leva. D\u00e5 skall Herren, h\u00e4rskarornas Gud, vara med eder, s\u00e5som I menen honom vara.\n5:15 Haten vad ont \u00e4r, och \u00e4lsken vad gott \u00e4r, och h\u00e5llen r\u00e4tten vid makt i porten; kanh\u00e4nda skall d\u00e5 Herren, h\u00e4rskarornas Gud, vara n\u00e5dig mot Josefs kvarleva.\n5:16 D\u00e4rf\u00f6r, s\u00e5 s\u00e4ger HERREN, h\u00e4rskarornas Gud, Herren: P\u00e5 alla torg skall d\u00f6dsklagan ljuda, och p\u00e5 alla gator skall man ropa: \u00bbAck ve! Ack ve!\u00bb \u00c5kerm\u00e4nnen skall man mana att brista ut i j\u00e4mmer, och d\u00f6dsklagan skall h\u00f6jas av dem som \u00e4ro f\u00f6rfarna i sorges\u00e5ng;\n5:17 ja, i alla ving\u00e5rdar skall d\u00f6dsklagan ljuda, ty jag skall g\u00e5 fram mitt ibland eder, s\u00e4ger HERREN.\n5:18 Ve eder som \u00e5stunden HERRENS dag! Vad viljen I med HERRENS dag? Den \u00e4r m\u00f6rker och icke ljus.\n5:19 D\u00e5 g\u00e5r det, s\u00e5som n\u00e4r n\u00e5gon flyr f\u00f6r ett lejon, men d\u00e4rvid m\u00f6tes av en bj\u00f6rn, och n\u00e4r han d\u00e5 s\u00f6ker tillflykt i sitt hus, bliver han stungen av en orm, vid det han s\u00e4tter handen mot v\u00e4ggen.\n5:20 Ja, HERRENS dag \u00e4r m\u00f6rker och icke ljus, den \u00e4r t\u00f6cken utan n\u00e5got solsken.\n5:21 Jag hatar edra fester, jag \u00e4r led vid dem, och jag finner intet behag i edra h\u00f6gtidsf\u00f6rsamlingar.\n5:22 Ty om I \u00e4n offren \u00e5t mig br\u00e4nnoffer, j\u00e4mte edra spisoffer, s\u00e5 har jag dock ingen lust till dem, ej heller gitter jag se edra tackoffer av g\u00f6dda kalvar.\n5:23 Hav bort ifr\u00e5n mig dina s\u00e5ngers buller; jag gitter icke h\u00f6ra ditt psaltarspel.\n5:24 Men m\u00e5 r\u00e4tten fl\u00f6da fram s\u00e5som vatten, och r\u00e4ttf\u00e4rdigheten lik en b\u00e4ck som aldrig sinar.\n5:25 Framburen I v\u00e4l \u00e5t mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio \u00e5ren i \u00f6knen, I av Israels hus?\n5:26 S\u00e5 skolen I nu n\u00f6dgas taga med eder Sickut, eder konung, och Kiun, eder avgudabild, stj\u00e4rnguden, som I haven gjort \u00e5t eder;\n5:27 och jag skall l\u00e5ta eder f\u00f6ras \u00e5stad i f\u00e5ngenskap \u00e4nda bortom Damaskus, s\u00e4ger han vilkens namn \u00e4r HERREN, h\u00e4rskarornas Gud.\n6:1 Ve eder, I s\u00e4kre p\u00e5 Sion, I sorgl\u00f6se p\u00e5 Samarias berg, I \u00e4dlingar bland f\u00f6rstlingsfolket, I som Israels hus pl\u00e4gar v\u00e4nda sig till!\n6:2 G\u00e5n \u00e5stad till Kalne och sen efter, dragen d\u00e4rifr\u00e5n till Stora Hamat, och faren s\u00e5 ned till filist\u00e9ernas Gat: \u00e4ro de b\u00e4ttre \u00e4n rikena h\u00e4r, eller \u00e4r deras omr\u00e5de st\u00f6rre \u00e4n edert omr\u00e5de?\n6:3 Ve eder, I som menen att olycksdagen skall vara fj\u00e4rran, men likv\u00e4l inbjuden v\u00e5ldet att trona hos eder;\n6:4 I som liggen p\u00e5 soffor av elfenben och haven det makligt p\u00e5 edra b\u00e4ddar; I som \u00e4ten lamm, utvalda ur hjorden, och kalvar, h\u00e4mtade fr\u00e5n g\u00f6dstallet;\n6:5 I som skr\u00e5len visor till harpans ljud och t\u00e4nken ut \u00e5t eder musikinstrumenter s\u00e5som David;\n6:6 I som dricken vin ur stora b\u00e5lar och bruken salvor av yppersta olja, men icke bekymren eder om Josefs skada!\n6:7 F\u00f6rdenskull skola nu dessa fr\u00e4mst f\u00f6ras bort i f\u00e5ngenskap; de som nu hava det s\u00e5 makligt f\u00e5 d\u00e5 sluta med sitt skr\u00e5l.\n6:8 Herren, HERREN har svurit vid sig sj\u00e4lv, s\u00e4ger HERREN, h\u00e4rskarornas Gud: Jakobs stolthet \u00e4r mig en styggelse, och hans palatser hatar jag; jag skall giva staden till pris med allt vad d\u00e4ri \u00e4r.\n6:9 Och det skall ske, att om \u00e4n tio m\u00e4n finnas kvar i ett och samma hus, s\u00e5 skola de likv\u00e4l alla d\u00f6.\n6:10 N\u00e4r sedan en fr\u00e4nde till n\u00e5gon av de d\u00f6da med f\u00f6rbr\u00e4nnarens hj\u00e4lp vill skaffa benen ut ur huset, och d\u00e4rvid ropar till en som \u00e4r i det inre av huset: \u00bbFinnes h\u00e4r n\u00e5gon mer \u00e4n du?\u00bb, d\u00e5 m\u00e5ste denne svara: \u00bbIngen\u00bb; och den f\u00f6rre skall d\u00e5 s\u00e4ga: \u00bbR\u00e4tt s\u00e5, stillhet m\u00e5 r\u00e5da; ty HERRENS namn f\u00e5r icke bliva n\u00e4mnt.\u00bb\n6:11 Ty se, p\u00e5 HERRENS bud skola de stora husen bliva slagna i spillror och de sm\u00e5 husen i splittror.\n6:12 Kunna v\u00e4l h\u00e4star springa uppf\u00f6r en klippbrant, eller pl\u00f6jer man d\u00e4r med oxar? -- eftersom I viljen f\u00f6rvandla r\u00e4tten till en giftplanta och r\u00e4ttf\u00e4rdighetens frukt till mal\u00f6rt,\n6:13 I som gl\u00e4djen eder \u00f6ver det som \u00e4r intet v\u00e4rt och s\u00e4gen: \u00bbGenom v\u00e5r egen styrka hava vi ju berett oss horn.\u00bb\n6:14 Ty se, jag skall uppv\u00e4cka ett folk mot eder, I av Israels hus, s\u00e4ger Herren, h\u00e4rskarornas Gud; och de skola f\u00f6rtrycka edert land, fr\u00e5n det st\u00e4lle d\u00e4r v\u00e4gen g\u00e5r till Hamat \u00e4nda till Hedmarksb\u00e4cken.\n7:1 F\u00f6ljande syn l\u00e4t Herren, HERREN mig se; Jag s\u00e5g gr\u00e4shoppor skapas, n\u00e4r sommargr\u00e4set begynte v\u00e4xa upp; och det var sommargr\u00e4set efter kungssl\u00e5ttern.\n7:2 N\u00e4r s\u00e5 dessa hade \u00e4tit upp alla markens \u00f6rter, sade jag: \u00bbHerre, HERRE, f\u00f6rl\u00e5t. Huru skall Jakob kunna best\u00e5, han som \u00e4r s\u00e5 ringa?\u00bb\n7:3 D\u00e5 \u00e5ngrade HERREN detta. \u00bbDet skall icke ske\u00bb, sade HERREN.\n7:4 F\u00f6ljande syn l\u00e4t Herren, HERREN mig se: Jag s\u00e5g Herren, HERREN nalkas f\u00f6r att utf\u00f6ra sin sak genom eld; och elden f\u00f6rt\u00e4rde det stora djupet och h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6rt\u00e4ra arvedelslandet.\n7:5 D\u00e5 sade jag: \u00bbHerre, HERRE, h\u00e5ll upp. Huru skall Jakob kunna best\u00e5, han som \u00e4r s\u00e5 ringa?\u00bb\n7:6 D\u00e5 \u00e5ngrade HERREN detta. \u00bbIcke heller detta skall ske\u00bb, sade Herren, HERREN.\n7:7 F\u00f6ljande syn l\u00e4t han mig se: Jag s\u00e5g Herren st\u00e5 p\u00e5 en mur, uppf\u00f6rd efter s\u00e4nklod, och i sin hand h\u00f6ll han ett s\u00e4nklod.\n7:8 Och HERREN sade till mig: \u00bbVad ser du, Amos?\u00bb Jag svarade: \u00bbEtt s\u00e4nklod.\u00bb D\u00e5 sade Herren: \u00bbSe, jag skall h\u00e4nga upp ett s\u00e4nklod mitt ibland mitt folk Israel; jag kan icke vidare tillgiva dem.\n7:9 Isaks offerh\u00f6jder skola bliva \u00f6delagda och Israels helgedomar f\u00f6rst\u00f6rda, och mot Jerobeams hus skall jag uppresa mig med sv\u00e4rdet.\u00bb\n7:10 Men Amasja, pr\u00e4sten i Betel, s\u00e4nde till Jerobeam, Israels konung, och l\u00e4t s\u00e4ga: \u00bbAmos f\u00f6rehar en sammansv\u00e4rjning mot dig, mitt i Israels hus. Landet kan icke h\u00e4rda ut med allt hans ordande.\n7:11 Ty s\u00e5 har Amos sagt: 'Jerobeam skall d\u00f6 f\u00f6r sv\u00e4rd, och Israel skall f\u00f6ras bort i f\u00e5ngenskap ur sitt land.'\u00bb\n7:12 Och Amasja sade till Amos: \u00bbDu siare, g\u00e5 din v\u00e4g och s\u00f6k din tillflykt i Juda land; d\u00e4r m\u00e5 du \u00e4ta ditt br\u00f6d, och d\u00e4r m\u00e5 du profetera.\n7:13 Men i Betel f\u00e5r du icke vidare profetera, ty det \u00e4r en konungslig helgedom och ett rikets tempel.\u00bb\n7:14 D\u00e5 svarade Amos och sade till Amasja: \u00bbJag \u00e4r varken en profet eller en profetl\u00e4rljunge, jag \u00e4r en boskapsherde, som lever av mullb\u00e4rsfikon.\n7:15 Men HERREN tog mig fr\u00e5n hjorden; HERREN sade till mig: 'G\u00e5 \u00e5stad och profetera f\u00f6r mitt folk Israel.'\n7:16 S\u00e5 h\u00f6r nu HERRENS ord. Du s\u00e4ger: 'Profetera icke mot Israel och predika icke mot Isaks hus.'\n7:17 D\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger HERREN s\u00e5: Din hustru skall bliva en sk\u00f6ka i staden, dina s\u00f6ner och d\u00f6ttrar skola falla f\u00f6r sv\u00e4rd, ditt land skall bliva utskiftat med m\u00e4tsn\u00f6re, sj\u00e4lv skall du d\u00f6 i ett orent land, och Israel skall f\u00f6ras bort i f\u00e5ngenskap ur sitt land.\u00bb\n8:1 F\u00f6ljande syn l\u00e4t Herren, HERREN mig se; Jag s\u00e5g en korg med mogen frukt.\n8:2 Och han sade: \u00bbVad ser du, Amos?\u00bb Jag svarade: \u00bbEn korg med mogen frukt.\u00bb D\u00e5 sade HERREN till mig: \u00bbMitt folk Israel \u00e4r moget till underg\u00e5ng; jag kan icke vidare tillgiva dem.\n8:3 Och s\u00e5ngerna i palatset skola p\u00e5 den dagen f\u00f6rbytas i j\u00e4mmer, s\u00e4ger Herren, HERREN; man skall f\u00e5 se lik i m\u00e4ngd, \u00f6verallt skola de ligga kastade; ja, stillhet m\u00e5 r\u00e5da!\u00bb\n8:4 H\u00f6ren detta, I som st\u00e5n den fattige efter livet och viljen g\u00f6ra slut p\u00e5 de \u00f6dmjuka i landet,\n8:5 I som s\u00e4gen: \u00bbN\u00e4r \u00e4r d\u00e5 nym\u00e5nadsdagen f\u00f6rbi, s\u00e5 att vi f\u00e5 s\u00e4lja s\u00e4d, och sabbaten, s\u00e5 att vi f\u00e5 \u00f6ppna v\u00e5rt s\u00e4desf\u00f6rr\u00e5d? D\u00e5 vilja vi g\u00f6ra efa-m\u00e5ttet mindre och priset h\u00f6gre och f\u00f6rfalska v\u00e5gen, s\u00e5 att den visar or\u00e4tt vikt.\n8:6 D\u00e5 vilja vi k\u00f6pa de arma f\u00f6r penningar och den fattige f\u00f6r ett par skor; och avfall av s\u00e4den vilja vi d\u00e5 s\u00e4lja s\u00e5som s\u00e4d.\u00bb\n8:7 HERREN har svurit vid Jakobs stolthet: Aldrig skall jag f\u00f6rg\u00e4ta detta allt som de hava gjort.\n8:8 Skulle jorden icke darra, n\u00e4r s\u00e5dant sker, och skulle icke alla dess inbyggare s\u00f6rja? Skulle icke hela jorden h\u00f6ja sig s\u00e5som Nilen och r\u00f6ras upp och \u00e5ter sjunka s\u00e5som Egyptens flod?\n8:9 Och det skall ske p\u00e5 den dagen, s\u00e4ger Herren, HERREN, att jag skall l\u00e5ta solen g\u00e5 ned i dess middagsglans och l\u00e5ta jorden sjunka i m\u00f6rker mitt p\u00e5 ljusa dagen.\n8:10 Jag skall f\u00f6rvandla edra h\u00f6gtider till sorgetider och alla edra s\u00e5nger till klagovisor. Jag skall h\u00f6lja s\u00e4cktyg kring allas l\u00e4nder och g\u00f6ra alla huvuden skalliga. Jag skall l\u00e5ta det bliva, s\u00e5som n\u00e4r man s\u00f6rjer ende sonen, och l\u00e5ta det sluta med en bedr\u00f6velsens dag.\n8:11 Se dagar skola komma, s\u00e4ger Herren, HERREN, d\u00e5 jag skall s\u00e4nda hunger i landet: icke en hunger efter br\u00f6d, icke en t\u00f6rst efter vatten, utan efter att h\u00f6ra HERRENS ord.\n8:12 D\u00e5 skall man driva omkring fr\u00e5n hav till hav, och fr\u00e5n norr till \u00f6ster, och f\u00e4rdas hit och dit f\u00f6r att s\u00f6ka efter HERRENS ord, men man skall icke finna det.\n8:13 P\u00e5 den dagen skola de f\u00f6rsm\u00e4kta av t\u00f6rst, edra sk\u00f6na jungfrur och edra unga m\u00e4n,\n8:14 desamma som nu sv\u00e4rja vid Samariens syndaskuld och s\u00e4ga: \u00bbS\u00e5 sant din gud lever, o Dan\u00bb, och: \u00bbS\u00e5 sant den lever, som man dyrkar i Beer-Seba.\u00bb De skola falla och icke mer st\u00e5 upp.\n9:1 Jag s\u00e5g HERREN st\u00e5 invid altaret, och han sade: Sl\u00e5 till pelarhuvudena, s\u00e5 att tr\u00f6sklarna b\u00e4va, och l\u00e5t spillrorna falla \u00f6ver huvudet p\u00e5 alla d\u00e4r. Deras sista kvarleva skall jag sedan dr\u00e4pa med sv\u00e4rd. Ingen av dem skall kunna undfly, ingen av dem kunna r\u00e4dda sig.\n9:2 Om de \u00e4n br\u00f6te sig in i d\u00f6dsriket, s\u00e5 skulle min hand h\u00e4mta dem fram d\u00e4rifr\u00e5n; och fore de \u00e4n upp till himmelen, s\u00e5 skulle jag st\u00f6rta dem ned d\u00e4rifr\u00e5n.\n9:3 G\u00f6mde de sig \u00e4n p\u00e5 toppen av Karmel, s\u00e5 skulle jag d\u00e4r leta fram dem och h\u00e4mta dem ned; och dolde de sig \u00e4n undan min \u00e5syn p\u00e5 havets botten, s\u00e5 skulle jag d\u00e4r mana ormen fram att stinga dem.\n9:4 Om de l\u00e4te f\u00f6ra sig bort i f\u00e5ngenskap av sina fiender, skulle jag bjuda sv\u00e4rdet att d\u00e4r komma och dr\u00e4pa dem. Ja, jag skall l\u00e5ta mitt \u00f6ga vila p\u00e5 dem, till deras olycka och icke till deras lycka.\n9:5 Ty Herren, HERREN Sebaot, han som r\u00f6r vid jorden, d\u00e5 f\u00f6rsm\u00e4lter den av \u00e5ngest och alla dess inbyggare s\u00f6rja, ja, hela jorden h\u00f6jer sig s\u00e5som Nilen och sjunker \u00e5ter s\u00e5som Egyptens flod;\n9:6 han som bygger sin sal i himmelen och bef\u00e4ster sitt valv \u00f6ver jorden, han som kallar p\u00e5 havets vatten och gjuter det ut \u00f6ver jorden -- HERREN \u00e4r hans namn.\n9:7 \u00c4ren I icke f\u00f6r mig lika med etiopiernas barn, I Israels barn? s\u00e4ger HERREN. F\u00f6rde jag icke Israel upp ur Egyptens land och filist\u00e9erna ifr\u00e5n Kaftor och aram\u00e9erna ifr\u00e5n Kir?\n9:8 Se, Herrens, HERRENS \u00f6gon \u00e4ro v\u00e4nda mot detta syndiga rike, och jag skall f\u00f6rg\u00f6ra det fr\u00e5n jordens yta. Dock vill jag icke alldeles f\u00f6rg\u00f6ra Jakobs hus, s\u00e4ger HERREN.\n9:9 Ty se, jag skall l\u00e5ta ett bud utg\u00e5, att Israels hus m\u00e5 bliva siktat bland alla hednafolken, s\u00e5som siktades det i ett s\u00e5ll; icke det minsta korn skall falla p\u00e5 jorden.\n9:10 Alla syndare i mitt folk skola d\u00f6 f\u00f6r sv\u00e4rdet, de som nu s\u00e4ga: \u00bbOss skall olyckan ej nalkas, \u00f6ver oss skall den icke komma.\u00bb\n9:11 P\u00e5 den dagen skall jag uppr\u00e4tta Davids f\u00f6rfallna hydda; jag skall mura igen dess revor och uppr\u00e4tta dess ruiner och bygga upp den, s\u00e5dan den var i forna dagar;\n9:12 s\u00e5 att de f\u00e5 taga i besittning vad som \u00e4r kvar av Edom och av alla hedningar som hava uppkallats efter mitt namn, s\u00e4ger HERREN, han som skall g\u00f6ra detta.\n9:13 Se, dagar skola komma, s\u00e4ger HERREN, d\u00e5 pl\u00f6jaren skall f\u00f6lja sk\u00f6rdemannen i sp\u00e5ren, och druvtramparen s\u00e5ningsmannen, d\u00e5 bergen skola drypa av druvsaft och alla h\u00f6jder skola f\u00f6rsm\u00e4lta.\n9:14 D\u00e5 skall jag \u00e5ter uppr\u00e4tta mitt folk Israel; n\u00e4r de bygga upp sina \u00f6delagda st\u00e4der, skola de ock f\u00e5 bo i dem; n\u00e4r de plantera ving\u00e5rdar, skola de ock f\u00e5 dricka vin fr\u00e5n dem; n\u00e4r de anl\u00e4gga tr\u00e4dg\u00e5rdar, skola de ock f\u00e5 \u00e4ta deras frukt.\n9:15 Jag skall d\u00e5 plantera dem i deras eget land, och de skola icke mer ryckas upp ur det land som jag har givit dem, s\u00e4ger HERREN, din Gud.","title":"Swedish Bible: Amos","type":"page"}