{"collection":"Bible & Christianity","html_url":"https://unchartedknowledge.5gfusion.net/browse/bib/wb/swe/jo1.htm","path":"bib/wb/swe/jo1.htm","source_url":"https://sacred-texts.com/bib/wb/swe/jo1.htm","text":"1:1 Det som var fr\u00e5n begynnelsen, det vi hava h\u00f6rt, det vi med egna \u00f6gon hava sett, det vi sk\u00e5dade och med egna h\u00e4nder togo p\u00e5, det f\u00f6rkunna vi: om livets Ord tala vi.\n1:2 Ty livet uppenbarades, och vi hava sett det; och vi vittna d\u00e4rom och f\u00f6rkunna f\u00f6r eder livet, det eviga, som var hos Fadern och uppenbarades f\u00f6r oss.\n1:3 Ja, det vi hava sett och h\u00f6rt, det f\u00f6rkunna vi ock f\u00f6r eder, p\u00e5 det att ocks\u00e5 I m\u00e5n hava gemenskap med oss; och vi hava v\u00e5r gemenskap med Fadern och med hans Son, Jesus Kristus.\n1:4 Och vi skriva nu detta, f\u00f6r att v\u00e5r gl\u00e4dje skall bliva fullkomlig.\n1:5 Och detta \u00e4r det budskap som vi hava h\u00f6rt fr\u00e5n honom, och som vi f\u00f6rkunna f\u00f6r eder, att Gud \u00e4r ljus, och att intet m\u00f6rker finnes i honom.\n1:6 Om vi s\u00e4ga oss hava gemenskap med honom, och vi vandra i m\u00f6rkret, s\u00e5 ljuga vi och g\u00f6ra icke sanningen.\n1:7 Men om vi vandra i ljuset, s\u00e5som han \u00e4r i ljuset, s\u00e5 hava vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss fr\u00e5n all synd.\n1:8 Om vi s\u00e4ga att vi icke hava n\u00e5gon synd, s\u00e5 bedraga vi oss sj\u00e4lva, och sanningen \u00e4r icke i oss.\n1:9 Om vi bek\u00e4nna v\u00e5ra synder, s\u00e5 \u00e4r han trofast och r\u00e4ttf\u00e4rdig, s\u00e5 att han f\u00f6rl\u00e5ter oss v\u00e5ra synder och renar oss fr\u00e5n all or\u00e4ttf\u00e4rdighet.\n1:10 Om vi s\u00e4ga att vi icke hava syndat, s\u00e5 g\u00f6ra vi honom till en ljugare, och hans ord \u00e4r icke i oss.\n2:1 Mina k\u00e4ra barn, detta skriver jag till eder, f\u00f6r att I icke skolen synda. Men om n\u00e5gon syndar, s\u00e5 hava vi en f\u00f6respr\u00e5kare hos Fadern, Jesus Kristus, som \u00e4r r\u00e4ttf\u00e4rdig;\n2:2 och han \u00e4r f\u00f6rsoningen f\u00f6r v\u00e5ra synder, ja, icke allenast f\u00f6r v\u00e5ra, utan ock f\u00f6r hela v\u00e4rldens.\n2:3 D\u00e4rav veta vi att vi hava l\u00e4rt k\u00e4nna honom, d\u00e4rav att vi h\u00e5lla hans bud.\n2:4 Den som s\u00e4ger sig hava l\u00e4rt k\u00e4nna honom och icke h\u00e5ller hans bud, han \u00e4r en l\u00f6gnare och i honom \u00e4r icke sanningen.\n2:5 Men den som h\u00e5ller hans ord, i honom \u00e4r f\u00f6rvisso Guds k\u00e4rlek fullkomnad. D\u00e4rav veta vi att vi \u00e4ro i honom.\n2:6 Den som s\u00e4ger sig f\u00f6rbliva i honom, han \u00e4r ock pliktig att sj\u00e4lv s\u00e5 vandra som Han vandrade.\n2:7 Mina \u00e4lskade, det \u00e4r icke ett nytt bud jag skriver till eder, utan ett gammalt bud, som I haven haft fr\u00e5n begynnelsen. Detta gamla bud \u00e4r ordet som I haven f\u00e5tt h\u00f6ra.\n2:8 P\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r det dock ett nytt bud som jag skriver till eder. Och detta \u00e4r sant b\u00e5de i fr\u00e5ga om honom och i fr\u00e5ga om eder; ty m\u00f6rkret f\u00f6rg\u00e5r, och det sanna ljuset lyser redan.\n2:9 Den som s\u00e4ger sig vara i ljuset och hatar sin broder, han \u00e4r \u00e4nnu alltj\u00e4mt i m\u00f6rkret.\n2:10 Den som \u00e4lskar sin broder, han f\u00f6rbliver i ljuset, och i honom \u00e4r intet som l\u00e4nder till fall.\n2:11 Men den som hatar sin broder, han \u00e4r i m\u00f6rkret och vandrar i m\u00f6rkret, och han vet icke vart han g\u00e5r; ty m\u00f6rkret har f\u00f6rblindat hans \u00f6gon.\n2:12 Jag skriver till eder, k\u00e4ra barn, ty synderna \u00e4ro eder f\u00f6rl\u00e5tna f\u00f6r hans namns skull.\n2:13 Jag skriver till eder, I f\u00e4der, ty I haven l\u00e4rt k\u00e4nna honom som \u00e4r fr\u00e5n begynnelsen. Jag skriver till eder, I ynglingar, ty I haven \u00f6vervunnit den onde.\n2:14 Jag har skrivit till eder, mina barn, ty I haven l\u00e4rt k\u00e4nna Fadern. Jag har skrivit till eder, I f\u00e4der, ty I haven l\u00e4rt k\u00e4nna honom som \u00e4r fr\u00e5n begynnelsen. Jag har skrivit till eder, I ynglingar, ty I \u00e4ren starka, och Guds ord f\u00f6rbliver i eder, och I haven \u00f6vervunnit den onde.\n2:15 \u00c4lsken icke v\u00e4rlden, ej heller vad som \u00e4r i v\u00e4rlden. Om n\u00e5gon \u00e4lskar v\u00e4rlden, s\u00e5 \u00e4r Faderns k\u00e4rlek icke i honom.\n2:16 Ty allt som \u00e4r i v\u00e4rlden, k\u00f6ttets beg\u00e4relse och \u00f6gonens beg\u00e4relse och h\u00f6gf\u00e4rd \u00f6ver detta livets goda, det \u00e4r icke av Fadern, utan av v\u00e4rlden.\n2:17 Och v\u00e4rlden f\u00f6rg\u00e5r och dess beg\u00e4relse, men den som g\u00f6r Guds vilja, han f\u00f6rbliver evinnerligen.\n2:18 Mina barn, nu \u00e4r den yttersta tiden. I haven ju h\u00f6rt att en antikrist skall komma, och redan hava m\u00e5nga antikrister uppst\u00e5tt; d\u00e4rav f\u00f6rst\u00e5 vi att den yttersta tiden \u00e4r inne.\n2:19 Fr\u00e5n oss hava de utg\u00e5tt, men de h\u00f6rde icke till oss, ty hade de h\u00f6rt till oss, s\u00e5 hade de f\u00f6rblivit hos oss. Men det skulle bliva uppenbart att icke alla h\u00f6ra till oss.\n2:20 I \u00e5ter haven mottagit sm\u00f6rjelse fr\u00e5n den Helige, och I haven all kunskap.\n2:21 Jag har skrivit till eder, icke d\u00e4rf\u00f6r att I icke k\u00e4nnen sanningen, utan d\u00e4rf\u00f6r att I k\u00e4nnen den och veten att ingen l\u00f6gn kommer av sanningen.\n2:22 Vilken \u00e4r \u00bbL\u00f6gnaren\u00bb, om icke den som f\u00f6rnekar att Jesus \u00e4r Kristus? Denne \u00e4r Antikrist, denne som f\u00f6rnekar Fadern och Sonen.\n2:23 Var och en som f\u00f6rnekar Sonen, han har icke heller Fadern; den som bek\u00e4nner Sonen, han har ock Fadern.\n2:24 I \u00e5ter skolen l\u00e5ta det som I haven h\u00f6rt fr\u00e5n begynnelsen f\u00f6rbliva i eder. Om det som I haven h\u00f6rt fr\u00e5n begynnelsen f\u00f6rbliver i eder s\u00e5 skolen ock I sj\u00e4lva f\u00f6rbliva i Sonen och i Fadern.\n2:25 Och detta \u00e4r vad han sj\u00e4lv har lovat oss: det eviga livet.\n2:26 Detta har jag skrivit till eder med tanke p\u00e5 dem som s\u00f6ka f\u00f6rvilla eder.\n2:27 Men vad eder ang\u00e5r, s\u00e5 f\u00f6rbliver i eder den sm\u00f6rjelse I haven undf\u00e5tt fr\u00e5n honom, och det beh\u00f6ves icke att n\u00e5gon undervisar eder; ty vad hans sm\u00f6rjelse l\u00e4r eder om allting, det \u00e4r sant och \u00e4r icke l\u00f6gn. F\u00f6rbliven allts\u00e5 i honom, s\u00e5som den har l\u00e4rt eder.\n2:28 Ja, k\u00e4ra barn, f\u00f6rbliven nu i honom, s\u00e5 att vi, n\u00e4r han en g\u00e5ng uppenbaras, kunna frimodigt tr\u00e4da fram, och icke med skam n\u00f6dgas g\u00e5 bort ifr\u00e5n honom vid hans tillkommelse.\n2:29 Om I veten att han \u00e4r r\u00e4ttf\u00e4rdig, s\u00e5 kunnen I f\u00f6rst\u00e5 att ocks\u00e5 var och en som g\u00f6r vad r\u00e4ttf\u00e4rdigt \u00e4r, han \u00e4r f\u00f6dd av honom.\n3:1 Se vilken k\u00e4rlek Fadern har bevisat oss d\u00e4rmed att vi f\u00e5 kallas Guds barn, vilket vi ock \u00e4ro. D\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nner v\u00e4rlden oss icke, eftersom den icke har l\u00e4rt k\u00e4nna honom.\n3:2 Mina \u00e4lskade, vi \u00e4ro nu Guds barn, och vad vi skola bliva, det \u00e4r \u00e4nnu icke uppenbart. Men det veta vi, att n\u00e4r han en g\u00e5ng uppenbaras, skola vi bliva honom lika; ty d\u00e5 skola vi f\u00e5 se honom s\u00e5dan han \u00e4r.\n3:3 Och var och en som har detta hopp till honom, han renar sig, likasom Han \u00e4r ren.\n3:4 Var och en som g\u00f6r synd, han \u00f6vertr\u00e4der ock lagen, ty synd \u00e4r \u00f6vertr\u00e4delse av lagen.\n3:5 Och i veten att Han uppenbarades, f\u00f6r att han skulle borttaga synderna; och synd finnes icke i honom.\n3:6 Var och en som f\u00f6rbliver i honom, han syndar icke; var och en som syndar, han har icke sett honom och icke l\u00e4rt k\u00e4nna honom.\n3:7 K\u00e4ra barn, l\u00e5ten ingen f\u00f6rvilla eder. Den som g\u00f6r vad r\u00e4ttf\u00e4rdigt \u00e4r, han \u00e4r r\u00e4ttf\u00e4rdig, likasom Han \u00e4r r\u00e4ttf\u00e4rdig.\n3:8 Den som g\u00f6r synd, han \u00e4r av dj\u00e4vulen, ty dj\u00e4vulen har syndat fr\u00e5n begynnelsen. Och just d\u00e4rf\u00f6r uppenbarades Guds Son, att han skulle g\u00f6ra om intet dj\u00e4vulens g\u00e4rningar.\n3:9 Var och en som \u00e4r f\u00f6dd av Gud, han g\u00f6r icke synd, ty Guds s\u00e4d f\u00f6rbliver i honom; han kan icke synda, eftersom han \u00e4r f\u00f6dd av Gud.\n3:10 D\u00e4rav \u00e4r uppenbart vilka som \u00e4ro Guds barn, och vilka som \u00e4ro dj\u00e4vulens barn, d\u00e4rav att var och en som icke g\u00f6r vad r\u00e4ttf\u00e4rdigt \u00e4r, han \u00e4r icke av Gud, ej heller den som icke \u00e4lskar sin broder.\n3:11 Ty detta \u00e4r det budskap som I haven h\u00f6rt fr\u00e5n begynnelsen, att vi skola \u00e4lska varandra\n3:12 och icke likna Kain, som var av den onde och slog ihj\u00e4l sin broder. Och varf\u00f6r slog han ihj\u00e4l honom? D\u00e4rf\u00f6r att hans egna g\u00e4rningar voro onda och hans broders g\u00e4rningar r\u00e4ttf\u00e4rdiga.\n3:13 F\u00f6rundren eder icke, mina br\u00f6der, om v\u00e4rlden hatar eder.\n3:14 Vi veta att vi hava \u00f6verg\u00e5tt fr\u00e5n d\u00f6den till livet, ty vi \u00e4lska br\u00f6derna. Den som icke \u00e4lskar, han f\u00f6rbliver i d\u00f6den.\n3:15 Var och en som hatar sin broder, han \u00e4r en mandr\u00e5pare; och I veten att ingen mandr\u00e5pare har evigt liv f\u00f6rblivande i sig.\n3:16 D\u00e4rav att Han gav sitt liv f\u00f6r oss hava vi l\u00e4rt k\u00e4nna k\u00e4rleken; s\u00e5 \u00e4ro ock vi pliktiga att giva v\u00e5ra liv f\u00f6r br\u00f6derna.\n3:17 Men om n\u00e5gon har denna v\u00e4rldens goda och tillsluter sitt hj\u00e4rta f\u00f6r sin broder, n\u00e4r han ser honom lida n\u00f6d, huru kan d\u00e5 Guds k\u00e4rlek f\u00f6rbliva i honom?\n3:18 K\u00e4ra barn, l\u00e5tom oss \u00e4lska icke med ord eller med tungan, utan i g\u00e4rning och i sanning.\n3:19 D\u00e4rav skola vi veta att vi \u00e4ro av sanningen; och s\u00e5 kunna vi inf\u00f6r honom \u00f6vertyga v\u00e5rt hj\u00e4rta d\u00e4rom,\n3:20 att om v\u00e5rt hj\u00e4rta f\u00f6rd\u00f6mer oss, s\u00e5 \u00e4r Gud st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5rt hj\u00e4rta och vet allt.\n3:21 Mina \u00e4lskade, om v\u00e5rt hj\u00e4rta icke f\u00f6rd\u00f6mer oss, s\u00e5 hava vi frimodighet inf\u00f6r Gud,\n3:22 och vadhelst vi bedja om, det f\u00e5 vi av honom, eftersom vi h\u00e5lla hans bud och g\u00f6ra vad som \u00e4r v\u00e4lbehagligt f\u00f6r honom.\n3:23 Och detta \u00e4r hans bud, att vi skola tro p\u00e5 hans Sons, Jesu Kristi, namn och \u00e4lska varandra, enligt det bud han har givit oss.\n3:24 Och den som h\u00e5ller hans bud, han f\u00f6rbliver i Gud, och Gud f\u00f6rbliver i honom. Och att han f\u00f6rbliver i oss, det veta vi av Anden, som han har givit oss.\n4:1 Mina \u00e4lskade, tron icke var och en ande, utan pr\u00f6ven andarna, huruvida de \u00e4ro av Gud; ty m\u00e5nga falska profeter hava g\u00e5tt ut i v\u00e4rlden.\n4:2 D\u00e4rp\u00e5 skolen I k\u00e4nna igen Guds Ande: var och en ande som bek\u00e4nner att Jesus \u00e4r Kristus, kommen i k\u00f6ttet, han \u00e4r av Gud;\n4:3 men var och en ande som icke s\u00e5 bek\u00e4nner Jesus, han \u00e4r icke av Gud. Den anden \u00e4r Antikrists ande, om vilken I haven h\u00f6rt att den skulle komma, och som redan nu \u00e4r i v\u00e4rlden.\n4:4 I, k\u00e4ra barn, I \u00e4ren av Gud och haven \u00f6vervunnit dessa; ty han som \u00e4r i eder \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n den som \u00e4r i v\u00e4rlden.\n4:5 De \u00e4ro av v\u00e4rlden; d\u00e4rf\u00f6r tala de vad som \u00e4r av v\u00e4rlden, och v\u00e4rlden lyssnar till dem.\n4:6 Vi \u00e5ter \u00e4ro av Gud. Den som k\u00e4nner Gud, han lyssnar till oss; den som icke \u00e4r av Gud, han lyssnar icke till oss. H\u00e4rp\u00e5 k\u00e4nna vi igen sanningens Ande och villfarelsens ande.\n4:7 Mina \u00e4lskade, l\u00e5tom oss \u00e4lska varandra; ty k\u00e4rleken \u00e4r av Gud, och var och en som \u00e4lskar, han \u00e4r f\u00f6dd av Gud och k\u00e4nner Gud.\n4:8 Den som icke \u00e4lskar, han har icke l\u00e4rt k\u00e4nna Gud, ty Gud \u00e4r k\u00e4rleken.\n4:9 D\u00e4rigenom har Guds k\u00e4rlek blivit uppenbarad bland oss, att Gud har s\u00e4nt sin enf\u00f6dde Son i v\u00e4rlden, f\u00f6r att vi skola leva genom honom.\n4:10 Icke d\u00e4ri best\u00e5r k\u00e4rleken, att vi hava \u00e4lskat Gud, utan d\u00e4ri, att han har \u00e4lskat oss och s\u00e4nt sin Son till f\u00f6rsoning f\u00f6r v\u00e5ra synder.\n4:11 Mina \u00e4lskade, om Gud s\u00e5 har \u00e4lskat oss, d\u00e5 \u00e4ro ock vi pliktiga att \u00e4lska varandra.\n4:12 Ingen har n\u00e5gonsin sett Gud. Om vi \u00e4lska varandra, s\u00e5 f\u00f6rbliver Gud i oss, och hans k\u00e4rlek \u00e4r fullkomnad i oss.\n4:13 D\u00e4rav att han har givit oss av sin Ande veta vi att vi f\u00f6rbliva i honom, och att han f\u00f6rbliver i oss.\n4:14 Och vi hava sj\u00e4lva sett, och vi vittna om att Fadern har s\u00e4nt sin Son till att vara v\u00e4rldens Fr\u00e4lsare.\n4:15 Den som bek\u00e4nner att Jesus \u00e4r Guds Son, i honom f\u00f6rbliver Gud, och han sj\u00e4lv f\u00f6rbliver i Gud.\n4:16 Och vi hava l\u00e4rt k\u00e4nna den k\u00e4rlek som Gud har i oss, och vi hava kommit till tro p\u00e5 den. Gud \u00e4r k\u00e4rleken, och den som f\u00f6rbliver i k\u00e4rleken, han f\u00f6rbliver i Gud, och Gud f\u00f6rbliver i honom.\n4:17 D\u00e4rigenom \u00e4r k\u00e4rleken fullkomnad hos oss, att vi hava frimodighet i fr\u00e5ga om domens dag; ty s\u00e5dan Han \u00e4r, s\u00e5dana \u00e4ro ock vi i denna v\u00e4rlden.\n4:18 R\u00e4ddh\u00e5ga finnes icke i k\u00e4rleken, utan fullkomlig k\u00e4rlek driver ut r\u00e4ddh\u00e5gan, ty i r\u00e4ddh\u00e5gan ligger tanke p\u00e5 straff, och den som r\u00e4des \u00e4r icke fullkomnad i k\u00e4rleken.\n4:19 Vi \u00e4lska, d\u00e4rf\u00f6r att han f\u00f6rst har \u00e4lskat oss.\n4:20 Om n\u00e5gon s\u00e4ger sig \u00e4lska Gud och hatar sin broder, s\u00e5 \u00e4r han en l\u00f6gnare. Ty den som icke \u00e4lskar sin broder, som han har sett, han kan icke \u00e4lska Gud, som han icke har sett.\n4:21 Och det budet hava vi fr\u00e5n honom, att den som \u00e4lskar Gud, han skall ock \u00e4lska sin broder.\n5:1 Var och en som tror att Jesus \u00e4r Kristus, han \u00e4r f\u00f6dd av Gud; och var och en som \u00e4lskar honom som f\u00f6dde, han \u00e4lskar ock den som \u00e4r f\u00f6dd av honom.\n5:2 D\u00e4rf\u00f6r, n\u00e4r vi \u00e4lska Gud och h\u00e5lla hans bud, d\u00e5 veta vi att vi \u00e4lska Guds barn.\n5:3 Ty d\u00e4ri best\u00e5r k\u00e4rleken till Gud, att vi h\u00e5lla hans bud; och hans bud \u00e4ro icke tunga.\n5:4 Ty allt som \u00e4r f\u00f6tt av Gud, det \u00f6vervinner v\u00e4rlden; och detta \u00e4r den seger som har \u00f6vervunnit v\u00e4rlden: v\u00e5r tro.\n5:5 Vilken annan kan \u00f6vervinna v\u00e4rlden, \u00e4n den som tror att Jesus \u00e4r Guds Son?\n5:6 Han \u00e4r den som kom genom vatten och blod, Jesus Kristus, icke med vattnet allenast, utan med vattnet och blodet. Och Anden \u00e4r den som vittnar, eftersom Anden \u00e4r sanningen.\n5:7 Ty tre \u00e4ro de som vittna:\n5:8 Anden, vattnet och blodet; och de tre vittna ett och detsamma.\n5:9 Om vi taga m\u00e4nniskors vittnesb\u00f6rd f\u00f6r gott, s\u00e5 m\u00e5 v\u00e4l Guds vittnesb\u00f6rd vara f\u00f6rmer. Detta \u00e4r ju Guds vittnesb\u00f6rd, att han har vittnat om sin Son.\n5:10 Den som tror p\u00e5 Guds Son, han har vittnesb\u00f6rdet inom sig sj\u00e4lv; den som icke tror Gud, han har gjort honom till en ljugare, eftersom han icke har trott p\u00e5 Guds vittnesb\u00f6rd om sin Son.\n5:11 Och detta \u00e4r vittnesb\u00f6rdet: att Gud har givit oss evigt liv; och det livet \u00e4r i hans Son.\n5:12 Den som har Sonen, han har livet; den som icke har Guds Son, han har icke livet.\n5:13 Detta har jag skrivit till eder, f\u00f6r att I skolen veta att I haven evigt liv, I som tron p\u00e5 Guds Sons namn.\n5:14 Och detta \u00e4r den fasta tillf\u00f6rsikt vi hava till honom, att om vi bedja om n\u00e5got efter hans vilja, s\u00e5 h\u00f6r han oss.\n5:15 Och om vi veta att han h\u00f6r oss, vadhelst vi bedja om, s\u00e5 veta vi ock att vi redan hava det som vi hava bett honom om i v\u00e5r b\u00f6n.\n5:16 Om n\u00e5gon ser sin broder beg\u00e5 en synd som icke \u00e4r en synd till d\u00f6ds, d\u00e5 m\u00e5 han bedja, och s\u00e5 skall han giva honom liv, om n\u00e4mligen synden icke \u00e4r till d\u00f6ds. Det finnes synd till d\u00f6ds; f\u00f6r s\u00e5dan s\u00e4ger jag icke att man skall bedja.\n5:17 All or\u00e4ttf\u00e4rdighet \u00e4r synd; dock finnes det synd som icke \u00e4r till d\u00f6ds.\n5:18 Vi veta om var och en som \u00e4r f\u00f6dd av Gud att han icke syndar, ty den som har blivit f\u00f6dd av Gud, han tager sig till vara, och den onde kommer icke vid honom.\n5:19 Vi veta att vi \u00e4ro av Gud, och att hela v\u00e4rlden \u00e4r i den ondes v\u00e5ld.\n5:20 Och vi veta att Guds Son har kommit och givit oss f\u00f6rst\u00e5nd, s\u00e5 att vi kunna k\u00e4nna den Sanne; och vi \u00e4ro i den Sanne, i hans Son, Jesus Kristus. Denne \u00e4r den sanne Guden och evigt liv.\n5:21 K\u00e4ra barn, tagen eder till vara f\u00f6r avgudarna.","title":"Swedish Bible: 1 John","type":"page"}