{"collection":"Bible & Christianity","html_url":"https://unchartedknowledge.5gfusion.net/browse/bib/wb/swe/joe.htm","path":"bib/wb/swe/joe.htm","source_url":"https://sacred-texts.com/bib/wb/swe/joe.htm","text":"1:1 Detta \u00e4r HERRENS ord som kom till Joel, Petuels son.\n1:2 H\u00f6ren detta, I gamle, och lyssnen h\u00e4rtill, I landets alla inbyggare. Har n\u00e5got s\u00e5dant skett f\u00f6rut i edra dagar eller i edra f\u00e4ders dagar?\n1:3 Nej, om detta m\u00e5n I f\u00f6rt\u00e4lja f\u00f6r edra barn, och edra barn m\u00e5 f\u00f6rt\u00e4lja d\u00e4rom f\u00f6r sina barn, och deras barn f\u00f6r ett kommande sl\u00e4kte.\n1:4 Vad som blev kvar efter gr\u00e4sgnagarna, det \u00e5to gr\u00e4shopporna upp; och vad som blev kvar efter gr\u00e4shopporna, det \u00e5to gr\u00e4sbitarna upp; och vad som blev kvar efter gr\u00e4sbitarna det \u00e5to gr\u00e4sfr\u00e4tarna upp.\n1:5 Vaknen upp, I druckne, och gr\u00e5ten; ja, j\u00e4mren eder, alla I som dricken vin, \u00f6ver att druvsaften \u00e4r ryckt undan eder mun.\n1:6 Ty ett folk har dragit upp \u00f6ver mitt land, ett m\u00e4ktigt, ett som ingen kan r\u00e4kna; det har t\u00e4nder likasom lejon, och dess kindt\u00e4nder likna lejoninnors.\n1:7 Mina vintr\u00e4d har det f\u00f6r\u00f6tt, och mina fikontr\u00e4d har det brutit ned det har skalat dem nakna och kastat dem undan; vitnade \u00e4ro deras rankor.\n1:8 Klaga likasom en jungfru som b\u00e4r sorgdr\u00e4kt efter sin ungdoms brudgum\n1:9 Spisoffer och drickoffer \u00e4ro f\u00f6rsvunna ifr\u00e5n HERRENS hus; pr\u00e4sterna s\u00f6rja, HERRENS tj\u00e4nare.\n1:10 F\u00e4lten \u00e4ro f\u00f6r\u00f6dda, marken ligger s\u00f6rjande, ty s\u00e4den \u00e4r f\u00f6r\u00f6dd, vinet borttorkat, oljan utsinad.\n1:11 \u00c5kerm\u00e4nnen st\u00e5 med skam, ving\u00e5rdsm\u00e4nnen j\u00e4mra sig, \u00f6ver vetet och \u00f6ver kornet; ty sk\u00f6rden p\u00e5 marken \u00e4r f\u00f6rst\u00f6rd.\n1:12 Vintr\u00e4den \u00e4ro f\u00f6rtorkade och fikontr\u00e4den f\u00f6rsm\u00e4kta; granattr\u00e4den och palmerna och \u00e4ppeltr\u00e4den och alla andra tr\u00e4d p\u00e5 marken hava torkat bort. Ja, all fr\u00f6jd har vissnat och flytt ifr\u00e5n m\u00e4nniskors barn.\n1:13 Kl\u00e4den eder i sorgdr\u00e4kt och klagen, I pr\u00e4ster; j\u00e4mren eder, I som tj\u00e4nen vid altaret; g\u00e5n in och sitten i sorgdr\u00e4kt natten igenom, I min Guds tj\u00e4nare, eftersom eder Gud hus m\u00e5ste sakna spisoffer och drickoffer\n1:14 P\u00e5lysen en helig fasta, lysen ut en h\u00f6gtidsf\u00f6rsamling; f\u00f6rsamlen de gamla, ja, alla landets inbyggare, till HERRENS, eder Guds, hus; och ropen s\u00e5 till HERREN.\n1:15 Ve oss, vilken dag! ty HERRENS dag \u00e4r n\u00e4ra, och s\u00e5som v\u00e5ld fr\u00e5n den Allsv\u00e5ldige kommer den.\n1:16 Har icke v\u00e5r b\u00e4rgning blivit f\u00f6rst\u00f6rd mitt f\u00f6r v\u00e5ra \u00f6gon? har icke gl\u00e4dje och fr\u00f6jd f\u00f6rsvunnit ifr\u00e5n var Guds hus?\n1:17 Uts\u00e4det ligger f\u00f6rtorkat under mullen, f\u00f6rr\u00e5dshusen st\u00e5 \u00f6de, ladorna f\u00e5 f\u00f6rfalla, ty s\u00e4den \u00e4r borttorkad.\n1:18 Huru st\u00f6nar icke boskapen! Huru \u00e4ngslas ej f\u00e4kreaturens hjordar! De finna ju intet bete. Ja, ocks\u00e5 f\u00e5rhjordarna f\u00e5 lida under skulden.\n1:19 Till dig, HERRE, ropar jag, nu d\u00e5 en eld har f\u00f6rt\u00e4rt betesmarkerna i \u00f6knen och en eldsl\u00e5ga har f\u00f6rbr\u00e4nt alla tr\u00e4d p\u00e5 marken.\n1:20 Ja, ocks\u00e5 markens djur ropa med tr\u00e4ngtan till dig, eftersom vattenb\u00e4ckarna \u00e4ro uttorkade och betesmarkerna i \u00f6knen \u00e4ro f\u00f6rt\u00e4rda av eld.\n2:1 St\u00f6ten i basun p\u00e5 Sion, och bl\u00e5sen larmsignal p\u00e5 mitt heliga berg; m\u00e5 alla landets inbyggare darra! Ty HERRENS dag kommer, ja, den \u00e4r n\u00e4ra;\n2:2 en dag av m\u00f6rker och tjocka, en dag av moln och t\u00f6cken, lik en gryning som breder ut sig \u00f6ver bergen. Ett stort och m\u00e4ktigt folk kommer, ett vars like aldrig n\u00e5gonsin har funnits och ej heller h\u00e4danefter skall uppst\u00e5, intill senaste sl\u00e4ktens \u00e5r.\n2:3 Framf\u00f6r dem g\u00e5r en f\u00f6rt\u00e4rande eld och bakom dem kommer en f\u00f6rbr\u00e4nnande l\u00e5ga. Likt Edens lustg\u00e5rd var landet framf\u00f6r dem, men bakom dem \u00e4r det en \u00f6de \u00f6ken; ja, undan dem finnes ingen r\u00e4ddning.\n2:4 De te sig likasom h\u00e4star, och s\u00e5som stridsh\u00e4star hasta de \u00e5stad.\n2:5 Med ett rassel likasom av vagnar spr\u00e4nga de fram \u00f6ver bergens toppar, med ett brus s\u00e5som av en eldsl\u00e5ga, n\u00e4r den f\u00f6rt\u00e4r str\u00e5; de \u00e4ro s\u00e5som ett m\u00e4ktigt folk, ordnat till strid.\n2:6 Vid deras \u00e5syn gripas folken av \u00e5ngest, alla ansikten skifta f\u00e4rg.\n2:7 S\u00e5som hj\u00e4ltar hasta de \u00e5stad, lika stridsm\u00e4n bestiga de murarna; var och en g\u00e5r sin v\u00e4g rakt fram, och ingen tager miste om sin str\u00e5t.\n2:8 Den ene tr\u00e4nger icke den andre, var och en g\u00e5r sin givna bana; mitt igenom vapnen st\u00f6rta de fram utan hejd.\n2:9 I staden rusa de in p\u00e5 murarna hasta de \u00e5stad, i husen tr\u00e4nga de upp, genom f\u00f6nstren bryta de sig v\u00e4g, s\u00e5som tjuvar g\u00f6ra.\n2:10 Vid deras \u00e5syn darrar jorden, och himmelen b\u00e4var; solen och m\u00e5nen f\u00f6rm\u00f6rkas, och stj\u00e4rnorna mista sitt sken.\n2:11 Och HERREN l\u00e5ter h\u00f6ra sin r\u00f6st framf\u00f6r sin h\u00e4r ty hans skara \u00e4r mycket stor, m\u00e4ktig \u00e4r den skara som utf\u00f6r hans befallning. Ja, HERRENS dag \u00e4r stor och mycket fruktansv\u00e4rd vem kan uth\u00e4rda den?\n2:12 Dock, nu m\u00e5n I v\u00e4nda om till mig av allt edert hj\u00e4rta, s\u00e4ger HERREN, med fasta och gr\u00e5t och klagan.\n2:13 Ja, riven s\u00f6nder edra hj\u00e4rtan, icke edra kl\u00e4der, och v\u00e4nden om till HERREN, eder Gud; ty n\u00e5dig och barmh\u00e4rtig \u00e4r han, l\u00e5ngmodig och stor i mildhet, och s\u00e5dan att han \u00e5ngrar det onda.\n2:14 M\u00e5h\u00e4nda v\u00e4nder han om och \u00e5ngrar sig och l\u00e4mnar kvar efter sig n\u00e5gon v\u00e4lsignelse, till spisoffer och drickoffer \u00e5t HERREN, eder Gud.\n2:15 St\u00f6ten i basun p\u00e5 Sion, p\u00e5lysen en helig fasta lysen ut en h\u00f6gtidsf\u00f6rsamling;\n2:16 f\u00f6rsamlen folket, p\u00e5lysen en helig sammankomst, kallen tillhopa de gamla f\u00f6rsamlen de sm\u00e5 barnen, j\u00e4mv\u00e4l dem som \u00e4nnu dia vid br\u00f6stet brudgummen m\u00e5 komma ur sin kammare och bruden ur sitt gemak.\n2:17 Mellan f\u00f6rhuset och altaret m\u00e5 pr\u00e4sterna, HERRENS tj\u00e4nare, h\u00e5lla klagogr\u00e5t och s\u00e4ga: \u00bbHERRE, skona ditt folk, och l\u00e5t icke din arvedel bliva till sm\u00e4lek, till ett ordspr\u00e5k bland hedningarna Varf\u00f6r skulle man f\u00e5 s\u00e4ga bland folken: 'Var \u00e4r nu deras Gud?'\u00bb\n2:18 S\u00e5 uppt\u00e4ndes d\u00e5 HERREN till nit\u00e4lskan f\u00f6r sitt land, och han \u00f6mkade sig \u00f6ver sitt folk;\n2:19 HERREN svarade och sade till sitt folk: Se, jag vill s\u00e4nda eder s\u00e4d och vin och olja, s\u00e5 att I f\u00e5n m\u00e4tta eder d\u00e4rav, och jag skall icke mer l\u00e5ta eder bliva till sm\u00e4lek bland hedningarna.\n2:20 Och nordlandsskaran skall jag f\u00f6rjaga l\u00e5ngt bort ifr\u00e5n eder, jag skall driva den undan till ett torrt och \u00f6de Land, dess f\u00f6rtrupp till \u00d6stra havet och dess eftertrupp till V\u00e4stra havet. Och stank skall stiga upp d\u00e4rav, ja, v\u00e4mjelig lukt skall stiga upp d\u00e4rav, eftersom den har tagit sig f\u00f6r s\u00e5 stora ting.\n2:21 Frukta icke, du land, utan fr\u00f6jda dig och gl\u00e4ds, ty stora ting har HERREN tagit sig f\u00f6r\n2:22 Frukten icke, I markens djur, ty betesmarkerna i \u00f6knen gr\u00f6nska, och tr\u00e4den b\u00e4ra sin frukt, fikontr\u00e4den och vintr\u00e4den giva sin kraft.\n2:23 Och fr\u00f6jden eder, I Sions barn, varen glada i HERREN, eder Gud; ty han giver eder h\u00f6stregn, i r\u00e4tt tid, han som ock f\u00f6rr s\u00e4nde ned \u00f6ver eder regn, b\u00e5de h\u00f6st och v\u00e5r.\n2:24 S\u00e5 skola logarna fyllas mod s\u00e4d och pressarna fl\u00f6da \u00f6ver av vin och olja.\n2:25 Och jag skall giva eder gottg\u00f6relse f\u00f6r de \u00e5rsgr\u00f6dor som \u00e5tos upp av gr\u00e4shopporna, gr\u00e4sbitarna, gr\u00e4s\u00e4tarna och gr\u00e4sgnagarna, den stora h\u00e4r som jag s\u00e4nde ut mot eder.\n2:26 Och I skolen f\u00e5 \u00e4ta till fyllest och bliva m\u00e4tta; och d\u00e5 skolen I lova HERRENS, eder Guds, namn, hans som har handlat s\u00e5 underbart med eder; och mitt folk skall icke komma p\u00e5 skam evinnerligen.\n2:27 Och I skolen f\u00f6rnimma att jag bor mitt i Israel, och att jag \u00e4r HERREN, eder Gud, och eljest ingen. Ja, mitt folk skall icke komma p\u00e5 skam evinnerligen.\n2:28 Och det skall ske d\u00e4refter att jag skall utgjuta min Ande \u00f6ver allt k\u00f6tt, och edra s\u00f6ner och edra d\u00f6ttrar skola profetera, edra gamla m\u00e4n skola hava dr\u00f6mmar edra ynglingar skola se syner;\n2:29 ocks\u00e5 \u00f6ver dem som \u00e4ro tj\u00e4nare och tj\u00e4narinnor skall jag i de dagarna utgjuta min Ande.\n2:30 Och jag skall l\u00e5ta tecken synas p\u00e5 himmelen och p\u00e5 jorden: blod och eld och r\u00f6kstoder.\n2:31 Solen skall v\u00e4ndas i m\u00f6rker och m\u00e5nen i blod f\u00f6rr\u00e4n HERRENS dag kommer, den stora och fruktansv\u00e4rda.\n2:32 Men det skall ske att var och en som \u00e5kallar HERRENS namn han skall varda fr\u00e4lst. Ty p\u00e5 Sions berg och i Jerusalem skall finnas en r\u00e4ddad skara, s\u00e5som HERREN har sagt; och till de undsluppna skola h\u00f6ra de som HERREN kallar.\n3:1 Ty se, i de dagarna och p\u00e5 den tiden, d\u00e5 jag \u00e5ter uppr\u00e4ttar Juda och Jerusalem,\n3:2 d\u00e5 skall jag samla tillhopa alla hednafolk och f\u00f6ra dem ned till Josafats dal, och d\u00e4r skall jag h\u00e5lla dom \u00f6ver dem, f\u00f6r mitt folks och min arvedels, Israels, skull, d\u00e4rf\u00f6r att de hava f\u00f6rskingrat dem bland hedningarna och utskiftat mitt land.\n3:3 Ja, de hava kastat lott om mitt folk, gossarna hava de givit s\u00e5som betalning \u00e5t sk\u00f6kor, och flickorna hava de s\u00e5lt f\u00f6r vin, som de hava druckit upp.\n3:4 Och du, Tyrus, och du, Sidon, och I, Filisteens alla kretsar, vad f\u00f6rehaven ocks\u00e5 I mot mig? Haven I n\u00e5got att vederg\u00e4lla mig f\u00f6r, eller \u00e4r det I som viljen begynna n\u00e5got mot mig? Snart och med hast skall jag l\u00e5ta det I haven gjort komma tillbaka \u00f6ver edra egna huvuden,\n3:5 eftersom I haven tagit mitt silver och mitt guld och f\u00f6rt mina sk\u00f6naste klenoder in i edra palats,\n3:6 och eftersom I haven s\u00e5lt Judas och Jerusalems barn \u00e5t Javans barn, till att f\u00f6ras l\u00e5ngt bort ifr\u00e5n sitt land.\n3:7 Se, jag skall kalla dem \u00e5ter fr\u00e5n den ort dit I haven s\u00e5lt dem; och det som I haven gjort skall jag l\u00e5ta komma tillbaka \u00f6ver edra egna huvuden.\n3:8 Jag skall s\u00e4lja edra s\u00f6ner och d\u00f6ttrar i Juda barns hand, och de skola s\u00e4lja dem till sab\u00e9erna, folket i fj\u00e4rran land. Ty s\u00e5 har HERREN talat.\n3:9 Ropen ut detta bland hednafolken, b\u00e5den upp dem till helig strid. Manen p\u00e5 hj\u00e4ltarna, m\u00e5 alla stridsm\u00e4nnen komma och draga fram\u00e5t.\n3:10 Smiden edra plogbillar till sv\u00e4rd och edra ving\u00e5rdsknivar till spjut; den svagaste m\u00e5 k\u00e4nna sig s\u00e5som en hj\u00e4lte.\n3:11 Skynden att komma, alla I folk har omkring, och samlen eder tillhopa. S\u00e4nd, o HERRE, ditned dina hj\u00e4ltar.\n3:12 Ja, m\u00e5 hednafolken resa sig och draga \u00e5stad till Josafats dal; ty d\u00e4r skall jag sitta till doms \u00f6ver alla folk h\u00e4romkring.\n3:13 L\u00e5ten lien g\u00e5, ty sk\u00f6rden \u00e4r mogen. Kommen och trampen, ty pressen \u00e4r full; presskaren fl\u00f6da \u00f6ver, s\u00e5 stor \u00e4r ondskan d\u00e4r.\n3:14 Skaror hopa sig i Domens dal; ty HERRENS dag \u00e4r n\u00e4ra i Domens dal.\n3:15 Solen och m\u00e5nen f\u00f6rm\u00f6rkas, och stj\u00e4rnorna mista sitt sken.\n3:16 Och HERREN upph\u00e4ver ett rytande fr\u00e5n Sion, och fr\u00e5n Jerusalem l\u00e5ter han h\u00f6ra sin r\u00f6st, s\u00e5 att himmelen och jorden b\u00e4va. Men f\u00f6r sitt folk \u00e4r HERREN en tillflykt och f\u00f6r Israels barn ett v\u00e4rn.\n3:17 Och I skolen f\u00f6rnimma att jag \u00e4r HERREN, eder Gud, som bor p\u00e5 Sion, mitt heliga berg. Och Jerusalem skall vara en helgad plats och fr\u00e4mlingar skola icke mer draga ditin.\n3:18 P\u00e5 den tiden skall det ske att bergen drypa av druvsaft och h\u00f6jderna fl\u00f6da av mj\u00f6lk; och alla b\u00e4ckar i Juda skola fl\u00f6da av vatten. Och en k\u00e4lla skall rinna upp i HERRENS hus och vattna Akaciedalen.\n3:19 Men Egypten skall bliva en \u00f6demark, och Edom skall varda en \u00f6de \u00f6ken d\u00e4rf\u00f6r att de hava \u00f6vat v\u00e5ld mot Juda barn och utgjutit oskyldigt blod i sitt land.\n3:20 Sedan skall Juda trona evinnerligen, och Jerusalem fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte.\n3:21 Och jag skall utpl\u00e5na deras blodskulder, dem som jag icke allaredan har utpl\u00e5nat. Och HERREN skall f\u00f6rbliva boende p\u00e5 Sion.","title":"Swedish Bible: Joel","type":"page"}