{"collection":"Bible & Christianity","html_url":"https://unchartedknowledge.5gfusion.net/browse/bib/wb/swe/lev.htm","path":"bib/wb/swe/lev.htm","source_url":"https://sacred-texts.com/bib/wb/swe/lev.htm","text":"1:1 Och HERREN kallade p\u00e5 Mose och talade till honom ur uppenbarelset\u00e4ltet och sade:\n1:2 Tala till Israels barn och s\u00e4g till dem: N\u00e4r n\u00e5gon bland eder vill b\u00e4ra fram ett offer \u00e5t HERREN, skolen I taga edert offer av boskapen, antingen av f\u00e4kreaturen eller av sm\u00e5boskapen.\n1:3 Om han vill b\u00e4ra fram ett br\u00e4nnoffer av f\u00e4kreaturen, s\u00e5 skall han d\u00e4rtill taga ett felfritt djur av hank\u00f6n och f\u00f6ra det fram till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, f\u00f6r att han m\u00e5 bliva v\u00e4lbehaglig inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n1:4 Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 br\u00e4nnoffersdjurets huvud; s\u00e5 bliver det v\u00e4lbehagligt, och f\u00f6rsoning bringas f\u00f6r honom.\n1:5 Och han skall slakta ungtjuren inf\u00f6r HERRENS ansikte; och Arons s\u00f6ner, pr\u00e4sterna, skola b\u00e4ra fram blodet, och de skola st\u00e4nka blodet runt omkring p\u00e5 det altare som st\u00e5r vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet.\n1:6 Och han skall draga av huden p\u00e5 br\u00e4nnoffersdjuret och dela det i dess stycken.\n1:7 Och pr\u00e4sten Arons s\u00f6ner skola g\u00f6ra upp eld p\u00e5 altaret och l\u00e4gga ved p\u00e5 elden.\n1:8 Och Arons s\u00f6ner, pr\u00e4sterna, skola l\u00e4gga styckena, huvudet och istret ovanp\u00e5 veden som ligger p\u00e5 altarets eld.\n1:9 Men in\u00e4lvorna och f\u00f6tterna skola tv\u00e5s i vatten. Och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna alltsammans p\u00e5 altaret: ett br\u00e4nnoffer, ett eldsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n1:10 Men om han vill b\u00e4ra fram ett br\u00e4nnoffer av sm\u00e5boskapen, vare sig av f\u00e5ren eller av getterna, s\u00e5 skall han d\u00e4rtill taga ett felfritt djur av hank\u00f6n.\n1:11 Och han skall slakta det vid sidan av altaret, norrut, inf\u00f6r HERRENS ansikte, och Arons s\u00f6ner, pr\u00e4sterna, skola st\u00e4nka dess blod p\u00e5 altaret runt omkring.\n1:12 Och han skall dela det i dess stycken och fr\u00e5nskilja dess huvud och ister; och pr\u00e4sten skall l\u00e4gga detta ovanp\u00e5 veden som ligger p\u00e5 altarets eld.\n1:13 Men in\u00e4lvorna och f\u00f6tterna skola tv\u00e5s i vatten. Och pr\u00e4sten skall offra alltsammans och f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret; det \u00e4r ett br\u00e4nnoffer, ett eldsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n1:14 Men om han vill b\u00e4ra fram \u00e5t HERREN ett br\u00e4nnoffer av f\u00e5glar, s\u00e5 skall han taga sitt offer av turturduvor eller av unga duvor.\n1:15 Och pr\u00e4sten skall b\u00e4ra fram djuret till altaret och vrida huvudet av det och f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret. Och dess blod skall utkramas p\u00e5 altarets v\u00e4gg.\n1:16 Men dess kr\u00e4va med orenligheten d\u00e4ri skall han taga ut, och han skall kasta den vid sidan av altaret, \u00f6sterut, p\u00e5 askh\u00f6gen.\n1:17 Och han skall fl\u00e4ka upp det invid vingarna, dock utan att fr\u00e5nskilja dessa; och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret, ovanp\u00e5 veden som ligger p\u00e5 elden. Det \u00e4r ett br\u00e4nnoffer, ett eldsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n2:1 Och n\u00e4r n\u00e5gon vill b\u00e4ra fram ett spisoffer \u00e5t HERREN skall hans offer vara av fint mj\u00f6l, och han skall gjuta olja d\u00e4rp\u00e5 och l\u00e4gga r\u00f6kelse d\u00e4rp\u00e5.\n2:2 Och han skall b\u00e4ra det fram till Arons s\u00f6ner, pr\u00e4sterna; och pr\u00e4sten skall taga en handfull d\u00e4rav, n\u00e4mligen av mj\u00f6let och oljan, d\u00e4rtill all r\u00f6kelsen, och skall p\u00e5 altaret f\u00f6rbr\u00e4nna detta, som utg\u00f6r sj\u00e4lva altaroffret: ett eldsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n2:3 Och det som \u00e4r \u00f6ver av spisoffret skall tillh\u00f6ra Aron och hans s\u00f6ner. Bland HERRENS eldsoffer \u00e4r det h\u00f6gheligt.\n2:4 Men n\u00e4r du vill b\u00e4ra fram ett spisoffer av det som bakas i ugn, skall det vara av fint mj\u00f6l, osyrade kakor, begjutna med olja, och osyrade tunnkakor, smorda med olja.\n2:5 Och om ditt offer \u00e4r ett spisoffer som tillredes p\u00e5 pl\u00e5t, s\u00e5 skall det vara av fint mj\u00f6l, begjutet med olja, osyrat.\n2:6 Du skall bryta s\u00f6nder det i stycken och gjuta olja d\u00e4rp\u00e5. Det \u00e4r ett spisoffer.\n2:7 Och om ditt offer \u00e4r ett spisoffer som tillredes i panna, s\u00e5 skall det tillredas av fint mj\u00f6l med olja.\n2:8 Det spisoffer som \u00e4r tillrett p\u00e5 n\u00e5got av dessa s\u00e4tt skall du f\u00f6ra fram till HERREN; det skall b\u00e4ras fram till pr\u00e4sten, och han skall hava det fram till altaret.\n2:9 Och pr\u00e4sten skall av spisoffret taga den del som utg\u00f6r sj\u00e4lva altaroffret och f\u00f6rbr\u00e4nna den p\u00e5 altaret: ett eldsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n2:10 Och det som \u00e4r \u00f6ver av spisoffret skall tillh\u00f6ra Aron och hans s\u00f6ner. Bland HERRENS eldsoffer \u00e4r det h\u00f6gheligt.\n2:11 Intet spisoffer som I viljen b\u00e4ra fram \u00e5t HERREN skall vara syrat, ty varken av surdeg eller av honung skolen I f\u00f6rbr\u00e4nna n\u00e5got s\u00e5som eldsoffer \u00e5t HERREN.\n2:12 S\u00e5som f\u00f6rstlingsoffer m\u00e5n I b\u00e4ra fram s\u00e5dant \u00e5t HERREN, men p\u00e5 altaret m\u00e5 det icke komma f\u00f6r att vara en v\u00e4lbehaglig lukt.\n2:13 Och alla dina spisoffer skall du bestr\u00f6 med salt; du m\u00e5 icke l\u00e5ta din Guds f\u00f6rbunds salt fattas p\u00e5 ditt spisoffer. Till alla dina offer skall du offra salt.\n2:14 Men om du vill b\u00e4ra fram \u00e5t HERREN ett spisoffer av f\u00f6rstlingsfrukter, skall du s\u00e5som ett s\u00e5dant spisoffer av dina f\u00f6rstlingsfrukter b\u00f6ra fram ax, rostade vid eld, s\u00f6nderst\u00f6tta, av gr\u00f6nskuren s\u00e4d.\n2:15 Och du skall gjuta olja d\u00e4rp\u00e5 och l\u00e4gga r\u00f6kelse d\u00e4rp\u00e5. Det \u00e4r ett spisoffer.\n2:16 Och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna den del av de s\u00f6nderst\u00f6tta axen och av oljan, som utg\u00f6r sj\u00e4lva altaroffret, j\u00e4mte all r\u00f6kelsen d\u00e4rp\u00e5: ett eldsoffer \u00e5t Herren.\n3:1 Och om n\u00e5gon vill b\u00e4ra fram ett tackoffer, och han vill taga sitt offer av f\u00e4kreaturen, s\u00e5 skall han st\u00e4lla fram inf\u00f6r HERRENS ansikte ett felfritt djur, antingen av hank\u00f6n eller av honk\u00f6n.\n3:2 Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 sitt offerdjurs huvud och sedan slakta det vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet; och Arons s\u00f6ner, pr\u00e4sterna, skola st\u00e4nka blodet p\u00e5 altaret runt omkring.\n3:3 Och av tackoffret skall han s\u00e5som eldsoffer \u00e5t Herren b\u00e4ra fram det fett som omsluter in\u00e4lvorna, och allt det fett som sitter p\u00e5 in\u00e4lvorna,\n3:4 och b\u00e5da njurarna med det fett som sitter p\u00e5 dem invid l\u00e4nderna, s\u00e5 ock leverfettet, vilket han skall fr\u00e5nskilja invid njurarna.\n3:5 Och Arons s\u00f6ner skola f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret, ovanp\u00e5 br\u00e4nnoffret, p\u00e5 veden som ligger p\u00e5 elden: ett eldsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r Herren.\n3:6 Men om n\u00e5gon vill b\u00e4ra fram \u00e5t HERREN ett tackoffer av sm\u00e5boskapen, s\u00e5 skall han d\u00e4rtill taga ett felfritt djur, av hank\u00f6n eller av honk\u00f6n.\n3:7 Om det \u00e4r ett f\u00e5r som han vill offra, s\u00e5 skall han st\u00e4lla fram det inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n3:8 Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 sitt offerdjurs huvud och sedan slakta det framf\u00f6r uppenbarelset\u00e4ltet; och Arons s\u00f6ner skola st\u00e4nka dess blod p\u00e5 altaret runt omkring.\n3:9 Och av tackoffersdjuret skall han s\u00e5som eldsoffer \u00e5t HERREN offra dess fett, hela svansen, fr\u00e5nskild invid ryggraden, och det fett som omsluter in\u00e4lvorna, och allt det fett som sitter p\u00e5 in\u00e4lvorna,\n3:10 och b\u00e5da njurarna med det fett som sitter p\u00e5 dem invid l\u00e4nderna, s\u00e5 ock leverfettet, vilket han skall fr\u00e5nskilja invid njurarna.\n3:11 Och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret: en eldsoffersspis \u00e5t HERREN.\n3:12 Likaledes, om n\u00e5gon vill offra en get, s\u00e5 skall han st\u00e4lla fram denna inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n3:13 Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 dess huvud och sedan slakta den framf\u00f6r uppenbarelset\u00e4ltet; och Arons s\u00f6ner skola st\u00e4nka dess blod p\u00e5 altaret runt omkring.\n3:14 Och han skall d\u00e4rav s\u00e5som eldsoffer \u00e5t HERREN offra det fett som omsluter in\u00e4lvorna, och allt det fett som sitter p\u00e5 in\u00e4lvorna,\n3:15 och b\u00e5da njurarna med det fett som sitter p\u00e5 dem invid l\u00e4nderna, s\u00e5 ock leverfettet, vilket han skall fr\u00e5nskilja invid njurarna.\n3:16 Och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna detta p\u00e5 altaret: en eldsoffersspis, till en v\u00e4lbehaglig lukt. Allt fettet skall tillh\u00f6ra HERREN.\n3:17 Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r eder fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte, var I \u00e4n \u00e4ren bosatta: intet fett och intet blod skolen I f\u00f6rt\u00e4ra.\n4:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n4:2 Tala till Israels barn och s\u00e4g: Om n\u00e5gon oupps\u00e5tligen syndar mot n\u00e5got HERRENS bud genom vilket n\u00e5got f\u00f6rbjudes, och han allts\u00e5 g\u00f6r n\u00e5got som \u00e4r f\u00f6rbjudet, s\u00e5 g\u00e4ller f\u00f6ljande:\n4:3 Om det \u00e4r den smorde pr\u00e4sten som har syndat och d\u00e4rvid dragit skuld \u00f6ver folket, s\u00e5 skall han f\u00f6r den synd han har beg\u00e5tt offra en felfri ungtjur \u00e5t HERREN till syndoffer.\n4:4 Och han skall f\u00f6ra tjuren fram inf\u00f6r HERRENS ansikte, till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng. Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 tjurens huvud och sedan slakta tjuren inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n4:5 Och den smorde pr\u00e4sten skall taga n\u00e5got av tjurens blod och b\u00e4ra det in i uppenbarelset\u00e4ltet,\n4:6 och pr\u00e4sten skall doppa sitt finger i blodet och st\u00e4nka blodet sju g\u00e5nger inf\u00f6r HERRENS ansikte, vid f\u00f6rl\u00e5ten till helgedomen.\n4:7 D\u00e4refter skall pr\u00e4sten med blodet bestryka hornen p\u00e5 den v\u00e4lluktande r\u00f6kelsens altare, som st\u00e5r inf\u00f6r HERRENS ansikte i uppenbarelset\u00e4ltet; men allt det \u00f6vriga blodet av tjuren skall han gjuta ut vid foten av br\u00e4nnoffersaltaret, som st\u00e5r vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet.\n4:8 Och allt syndofferstjurens fett skall han taga ut ur honom -- det fett som omsluter in\u00e4lvorna, och allt det fett som sitter p\u00e5 in\u00e4lvorna,\n4:9 och b\u00e5da njurarna med det fett som sitter p\u00e5 dem invid l\u00e4nderna, s\u00e5 ock leverfettet, vilket han skall fr\u00e5nskilja invid njurarna --\n4:10 p\u00e5 samma s\u00e4tt som detta tages ut ur tackofferstjuren; och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 br\u00e4nnoffersaltaret.\n4:11 Men tjurens hud och allt hans k\u00f6tt j\u00e4mte hans huvud och hans f\u00f6tter hans in\u00e4lvor och hans orenlighet,\n4:12 korteligen, allt det \u00f6vriga av tjuren, skall han f\u00f6ra bort utanf\u00f6r l\u00e4gret till en ren plats, d\u00e4r man sl\u00e5r ut askan, och br\u00e4nna upp det p\u00e5 ved i eld; p\u00e5 den plats d\u00e4r man sl\u00e5r ut askan skall det br\u00e4nnas upp.\n4:13 Och om Israels hela menighet beg\u00e5r synd oupps\u00e5tligen, och utan att f\u00f6rsamlingen m\u00e4rker det, i det att de bryta mot n\u00e5got Herrens bud genom vilket n\u00e5got f\u00f6rbjudes och s\u00e5 \u00e5draga sig skuld,\n4:14 och den synd de hava beg\u00e5tt sedan bliver k\u00e4nd, s\u00e5 skall f\u00f6rsamlingen offra en ungtjur till syndoffer. De skola f\u00f6ra honom fram inf\u00f6r uppenbarelset\u00e4ltet;\n4:15 och de \u00e4ldste i menigheten skola l\u00e4gga sina h\u00e4nder p\u00e5 tjurens huvud inf\u00f6r Herrens ansikte, och sedan skall man slakta tjuren inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n4:16 Och den smorde pr\u00e4sten skall b\u00e4ra n\u00e5got av tjurens blod in i uppenbarelset\u00e4ltet,\n4:17 och pr\u00e4sten skall doppa sitt finger i blodet och st\u00e4nka sju g\u00e5nger inf\u00f6r HERRENS ansikte, vid f\u00f6rl\u00e5ten.\n4:18 D\u00e4refter skall han med blodet bestryka hornen p\u00e5 det altare som st\u00e5r inf\u00f6r HERRENS ansikte i uppenbarelset\u00e4ltet; men allt det \u00f6vriga blodet skall han gjuta ut vid foten av br\u00e4nnoffersaltaret, som st\u00e5r vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet.\n4:19 Och allt tjurens fett skall han taga ut ur honom och f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret.\n4:20 S\u00e5 skall han g\u00f6ra med tjuren; s\u00e5som han skulle g\u00f6ra med den f\u00f6rra syndofferstjuren, s\u00e5 skall han g\u00f6ra med denna. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r dem, d\u00e5 bliver dem f\u00f6rl\u00e5tet.\n4:21 Och han skall f\u00f6ra ut tjuren utanf\u00f6r l\u00e4gret och br\u00e4nna upp honom, s\u00e5som han skulle g\u00f6ra med den f\u00f6rra tjuren. Detta \u00e4r syndoffret f\u00f6r f\u00f6rsamlingen.\n4:22 Om en h\u00f6vding syndar, i det att han oupps\u00e5tligen bryter mot n\u00e5got HERRENS, sin Guds, bud genom vilket n\u00e5got f\u00f6rbjudes, och han sj\u00e4lv m\u00e4rker att han har \u00e5dragit sig skuld,\n4:23 eller av n\u00e5gon f\u00e5r veta vilken synd han har beg\u00e5tt, s\u00e5 skall han s\u00e5som sitt offer f\u00f6ra fram en bock, ett felfritt djur av hank\u00f6n.\n4:24 Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 bockens huvud och sedan slakta honom p\u00e5 samma plats d\u00e4r man slaktar br\u00e4nnoffret, inf\u00f6r HERRENS ansikte. Det \u00e4r ett syndoffer.\n4:25 Och pr\u00e4sten skall taga n\u00e5got av syndoffrets blod p\u00e5 sitt finger och stryka p\u00e5 br\u00e4nnoffersaltarets horn; men det \u00f6vriga blodet skall han gjuta ut vid foten av br\u00e4nnoffersaltaret.\n4:26 Och allt fettet skall han f\u00f6rbr\u00e4nna p\u00e5 altaret, s\u00e5som det sker med tackoffersdjurets fett. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r honom, till rening fr\u00e5n hans synd, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet.\n4:27 Och om n\u00e5gon av det meniga folket syndar oupps\u00e5tligen, d\u00e4rigenom att han bryter mot n\u00e5got HERRENS bud genom vilket n\u00e5got f\u00f6rbjudes, och han sj\u00e4lv m\u00e4rker att han har \u00e5dragit sig skuld,\n4:28 eller av n\u00e5gon f\u00e5r veta vilken synd han har beg\u00e5tt, s\u00e5 skall han, s\u00e5som sitt offer f\u00f6r den synd han har beg\u00e5tt, f\u00f6ra fram en felfri get, ett djur av honk\u00f6n.\n4:29 Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 syndoffersdjurets huvud och sedan slakta syndoffersdjuret p\u00e5 den plats d\u00e4r br\u00e4nnoffersdjuren slaktas.\n4:30 Och pr\u00e4sten skall taga n\u00e5got av blodet p\u00e5 sitt finger och stryka det p\u00e5 br\u00e4nnoffersaltarets horn; men allt det \u00f6vriga blodet skall han gjuta ut vid foten av altaret.\n4:31 Och allt fettet skall han taga ut, p\u00e5 samma s\u00e4tt som fettet tages ut ur tackoffersdjuret, och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret, till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r honom, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet.\n4:32 Men om n\u00e5gon vill offra ett lamm till syndoffer, s\u00e5 skall han f\u00f6ra fram ett felfritt djur av honk\u00f6n.\n4:33 Och han skall l\u00e4gga sin hand p\u00e5 syndoffersdjurets huvud och sedan slakta det till syndoffer p\u00e5 samma plats d\u00e4r man slaktar br\u00e4nnoffersdjuren.\n4:34 Och pr\u00e4sten skall taga n\u00e5got av syndoffrets blod p\u00e5 sitt finger och stryka p\u00e5 br\u00e4nnoffersaltarets horn; men allt det \u00f6vriga blodet skall han gjuta ut vid foten av altaret.\n4:35 Och allt fettet skall han taga ut, p\u00e5 samma s\u00e4tt som fettet tages ut ur tackoffersf\u00e5ret, och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret, ovanp\u00e5 Herrens eldsoffer. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten f\u00f6r honom bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r den synd han har beg\u00e5tt, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet.\n5:1 Och om n\u00e5gon syndar, i det att han, n\u00e4r han h\u00f6r edsf\u00f6rpliktelsen och kan vittna om n\u00e5got, vare sig han har sett det eller eljest f\u00f6rnummit det, likv\u00e4l icke yppar detta och han s\u00e5lunda b\u00e4r p\u00e5 missg\u00e4rning;\n5:2 eller om n\u00e5gon, utan att m\u00e4rka det, kommer vid n\u00e5got orent -- vare sig den d\u00f6da kroppen av ett orent vilddjur, eller den d\u00f6da kroppen av ett orent boskapsdjur, eller den d\u00f6da kroppen av n\u00e5got slags orent sm\u00e5djur -- och han s\u00e5 bliver oren och \u00e5drager sig skuld;\n5:3 eller om han, utan att m\u00e4rka det, kommer vid en m\u00e4nniskas orenhet, det m\u00e5 nu vara vad som helst varigenom hon kan vara oren, och han sedan f\u00e5r veta det och han s\u00e5 \u00e5drager sig skuld;\n5:4 eller om n\u00e5gon, utan att m\u00e4rka det, sv\u00e4r i obet\u00e4nksamhet med sina l\u00e4ppar n\u00e5got, vare sig ont eller gott -- det m\u00e5 nu vara vad som helst som man kan sv\u00e4rja i obet\u00e4nksamhet -- och sedan kommer till insikt d\u00e4rom och han s\u00e5 \u00e5drager sig skuld i n\u00e5got av dessa stycken:\n5:5 s\u00e5 skall han, n\u00e4r han har \u00e5dragit sig skuld i n\u00e5got av dessa stycken, bek\u00e4nna det vari han har syndat\n5:6 och s\u00e5som bot f\u00f6r den synd han har beg\u00e5tt f\u00f6ra fram \u00e5t HERREN ett hondjur av sm\u00e5boskapen, antingen en tacka eller en get, till syndoffer. Och pr\u00e4sten skall bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r honom, till rening fr\u00e5n hans synd.\n5:7 Men om han icke f\u00f6rm\u00e5r bekosta ett s\u00e5dant djur, s\u00e5 skall han s\u00e5som bot f\u00f6r vad han har syndat b\u00e4ra fram \u00e5t Herren tv\u00e5 turturduvor eller tv\u00e5 unga duvor, en till syndoffer och en till br\u00e4nnoffer.\n5:8 Dem skall han b\u00e4ra fram till pr\u00e4sten, och denne skall f\u00f6rst offra den som \u00e4r avsedd till syndoffer. Han skall vrida huvudet av den invid halsen, dock utan att fr\u00e5nskilja det.\n5:9 Och han skall st\u00e4nka n\u00e5got av syndoffrets blod p\u00e5 altarets v\u00e4gg; men det \u00f6vriga blodet skall utkramas vid foten av altaret. Det \u00e4r ett syndoffer.\n5:10 Och den andra skall han offra till ett br\u00e4nnoffer, p\u00e5 f\u00f6reskrivet s\u00e4tt. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r honom, till rening fr\u00e5n den synd han har beg\u00e5tt, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet.\n5:11 Men om han icke kan anskaffa tv\u00e5 turturduvor eller tv\u00e5 unga duvor, s\u00e5 skall han s\u00e5som offer f\u00f6r vad han har syndat b\u00e4ra fram en tiondedels efa fint mj\u00f6l till syndoffer, men ingen olja skall han gjuta d\u00e4rp\u00e5 och ingen r\u00f6kelse l\u00e4gga d\u00e4rp\u00e5, ty det \u00e4r ett syndoffer.\n5:12 Och han skall b\u00e4ra det fram till pr\u00e4sten, och pr\u00e4sten skall taga en handfull d\u00e4rav, det som utg\u00f6r sj\u00e4lva altaroffret, och f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret, ovanp\u00e5 HERRENS eldsoffer. Det \u00e4r ett syndoffer.\n5:13 N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten f\u00f6r honom bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r den synd han har beg\u00e5tt i n\u00e5got av dessa stycken, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet. Och det \u00f6vriga skall tillh\u00f6ra pr\u00e4sten, likasom vid spisoffret.\n5:14 Och HERREN talade till Mose och sade:\n5:15 Om n\u00e5gon beg\u00e5r en or\u00e4ttr\u00e5dighet, i det att han oupps\u00e5tligen f\u00f6rsyndar sig genom att undanh\u00e5lla n\u00e5got som \u00e4r helgat \u00e5t Herren, s\u00e5 skall han s\u00e5som bot f\u00f6ra fram \u00e5t HERREN till skuldoffer av sm\u00e5boskapen en felfri v\u00e4dur, efter det v\u00e4rde du best\u00e4mmer i silver, till ett visst belopp siklar efter helgedomssikelns vikt.\n5:16 Och han skall giva ers\u00e4ttning f\u00f6r det som han har undanh\u00e5llit av det helgade och skall l\u00e4gga femtedelen av v\u00e4rdet d\u00e4rtill; och detta skall han giva \u00e5t pr\u00e4sten. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r honom genom skuldoffersv\u00e4duren, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet.\n5:17 Och om n\u00e5gon, utan att veta det, syndar, i det att han bryter mot n\u00e5got HERRENS bud genom vilket n\u00e5got f\u00f6rbjudes, och han s\u00e5 \u00e5drager sig skuld och b\u00e4r p\u00e5 missg\u00e4rning,\n5:18 s\u00e5 skall han s\u00e5som skuldoffer f\u00f6ra fram till pr\u00e4sten av sm\u00e5boskapen en felfri v\u00e4dur, efter det v\u00e4rde du best\u00e4mmer. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten f\u00f6r honom bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r den synd han har beg\u00e5tt oupps\u00e5tligen och utan att veta det, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet.\n5:19 Det \u00e4r ett skuldoffer, ty han har \u00e5dragit sig skuld inf\u00f6r HERREN.\n6:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n6:2 Om n\u00e5gon syndar och beg\u00e5r en or\u00e4ttr\u00e5dighet mot HERREN, i det att han inf\u00f6r sin n\u00e4sta nekar ang\u00e5ende n\u00e5got som denne har ombetrott honom eller \u00f6verl\u00e4mnat i hans hand, eller ang\u00e5ende n\u00e5got som han med v\u00e5ld har tagit; eller i det att han med or\u00e4tt avh\u00e4nder sin n\u00e4sta n\u00e5got;\n6:3 eller i det att han, n\u00e4r han har hittat n\u00e5got borttappat, nekar d\u00e4rtill och sv\u00e4r falskt i n\u00e5gon sak, vad det nu m\u00e5 vara, vari en m\u00e4nniska kan f\u00f6rsynda sig:\n6:4 s\u00e5 skall den som s\u00e5 har syndat Och d\u00e4rmed \u00e5dragit sig skuld \u00e5terst\u00e4lla vad han med v\u00e5ld har tagit eller med or\u00e4tt till\u00e4gnat sig, eller det som har varit honom ombetrott, eller det borttappade som han har hittat,\n6:5 eller vad det m\u00e5 vara, varom han har svurit falskt; han skall ers\u00e4tta det till dess fulla belopp och l\u00e4gga femtedelen av v\u00e4rdet d\u00e4rtill. Han skall giva det \u00e5t \u00e4garen samma dag han b\u00e4r fram sitt skuldoffer.\n6:6 Ty sitt skuldoffer skall han f\u00f6ra fram inf\u00f6r HERREN; en felfri v\u00e4dur av sm\u00e5boskapen, efter det v\u00e4rde du best\u00e4mmer, skall han s\u00e5som sitt skuldoffer f\u00f6ra fram till pr\u00e4sten.\n6:7 N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r honom inf\u00f6r HERRENS ansikte, d\u00e5 bliver honom f\u00f6rl\u00e5tet, vad han \u00e4n m\u00e5 hava gjort, som har dragit skuld \u00f6ver honom.\n6:8 Och Herren talade till Mose och sade:\n6:9 Bjud Aron och hans s\u00f6ner och s\u00e4g: Detta \u00e4r lagen om br\u00e4nnoffret: Br\u00e4nnoffret skall ligga p\u00e5 altarets h\u00e4rd hela natten intill morgonen, och elden p\u00e5 altaret skall d\u00e4rigenom h\u00e5llas brinnande.\n6:10 Och pr\u00e4sten skall ikl\u00e4da sig sin livrock av linne och ikl\u00e4da sig benkl\u00e4der av linne, f\u00f6r att de m\u00e5 skyla hans k\u00f6tt; d\u00e4refter skall han taga bort askan vartill elden har f\u00f6rbr\u00e4nt br\u00e4nnoffret p\u00e5 altaret, och l\u00e4gga den vid sidan av altaret.\n6:11 Sedan skall han taga av sig sina kl\u00e4der och ikl\u00e4da sig andra kl\u00e4der och f\u00f6ra askan bort utanf\u00f6r l\u00e4gret till en ren plats.\n6:12 Men elden p\u00e5 altaret skall h\u00e5llas brinnande och f\u00e5r icke slockna; pr\u00e4sten skall var morgon ant\u00e4nda ny ved d\u00e4rp\u00e5. Och han skall l\u00e4gga br\u00e4nnoffret d\u00e4rp\u00e5 och f\u00f6rbr\u00e4nna fettstyckena av tackoffret d\u00e4rp\u00e5.\n6:13 Elden skall best\u00e4ndigt h\u00e5llas brinnande p\u00e5 altaret; den f\u00e5r icke slockna.\n6:14 Och detta \u00e4r lagen om spisoffret: Arons s\u00f6ner skola b\u00e4ra fram det inf\u00f6r HERRENS ansikte, till altaret.\n6:15 Och pr\u00e4sten skall taga en handfull d\u00e4rav, n\u00e4mligen av det fina mj\u00f6let som h\u00f6r till spisoffret, och av oljan, d\u00e4rtill all r\u00f6kelsen som ligger p\u00e5 spisoffret, och detta, som utg\u00f6r sj\u00e4lva altaroffret, skall han f\u00f6rbr\u00e4nna p\u00e5 altaret, till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n6:16 Och det som \u00e4r \u00f6ver d\u00e4rav skola Aron och hans s\u00f6ner \u00e4ta. Osyrat skall det \u00e4tas p\u00e5 en helig plats; i f\u00f6rg\u00e5rden till uppenbarelset\u00e4ltet skola de \u00e4ta det.\n6:17 Det skall icke bakas med surdeg. Detta \u00e4r deras del, det som jag har givit dem av mina eldsoffer. Det \u00e4r h\u00f6gheligt likasom syndoffret och skuldoffret.\n6:18 Allt mank\u00f6n bland Arons barn m\u00e5 \u00e4ta det. Det skall vara deras ev\u00e4rdliga r\u00e4tt av HERRENS eldsoffer, fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte. Var och en som kommer d\u00e4rvid bliver helig.\n6:19 Och HERREN talade till Mose och sade:\n6:20 Detta \u00e4r det offer som Aron och hans s\u00f6ner skola offra \u00e5t HERREN p\u00e5 den dag d\u00e5 n\u00e5gon av dem undf\u00e5r sm\u00f6rjelsen: en tiondedels efa fint mj\u00f6l s\u00e5som det dagliga spisoffret, h\u00e4lften om morgonen och h\u00e4lften om aftonen.\n6:21 P\u00e5 pl\u00e5t skall det tillredas med olja, och du skall b\u00e4ra fram det hopkn\u00e5dat; och du skall offra det s\u00f6nderdelat, s\u00e5som n\u00e4r man offrar ett spisoffer i stycken, till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n6:22 Och den pr\u00e4st bland hans s\u00f6ner, som bliver smord i hans st\u00e4lle, skall g\u00f6ra s\u00e5. Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga. S\u00e5som ett heloffer skall det f\u00f6rbr\u00e4nnas \u00e5t HERREN.\n6:23 En pr\u00e4sts spisoffer skall alltid vara ett heloffer; det f\u00e5r icke \u00e4tas.\n6:24 Och HERREN talade till Mose och sade:\n6:25 Tala till Aron och hans s\u00f6ner och s\u00e4g: Detta \u00e4r lagen om syndoffret: P\u00e5 samma plats d\u00e4r br\u00e4nnoffersdjuret slaktas skall ock syndoffersdjuret slaktas, inf\u00f6r HERRENS ansikte. Det \u00e4r h\u00f6gheligt.\n6:26 Den pr\u00e4st som offrar syndoffret skall \u00e4ta det; p\u00e5 en helig plats skall det \u00e4tas, i f\u00f6rg\u00e5rden till uppenbarelset\u00e4ltet.\n6:27 Var och en som kommer vid k\u00f6ttet bliver helig. Och om n\u00e5got av blodet st\u00e4nkes p\u00e5 n\u00e5gons kl\u00e4der, s\u00e5 skall man avtv\u00e5 det best\u00e4nkta st\u00e4llet p\u00e5 en helig plats.\n6:28 Ett lerk\u00e4rl vari kokningen har skett skall s\u00f6ndersl\u00e5s; men har kokningen skett i ett koppark\u00e4rl, s\u00e5 skall detta skuras och sk\u00f6ljas med vatten.\n6:29 Allt mank\u00f6n bland pr\u00e4sterna m\u00e5 \u00e4ta det. Det \u00e4r h\u00f6gheligt.\n6:30 Men intet syndoffer av vars blod n\u00e5got b\u00e4res in i uppenbarelset\u00e4ltet till att bringa f\u00f6rsoning i helgedomen f\u00e5r \u00e4tas; det skall br\u00e4nnas upp i eld.\n7:1 Och detta \u00e4r lagen om skuldoffret: Det \u00e4r h\u00f6gheligt.\n7:2 P\u00e5 samma plats d\u00e4r man slaktar br\u00e4nnoffersdjuret skall man slakta skuldoffersdjuret. Och man skall st\u00e4nka dess blod p\u00e5 altaret runt omkring.\n7:3 Och allt dess fett skall man offra, svansen och det fett som omsluter in\u00e4lvorna,\n7:4 och b\u00e5da njurarna med det fett som sitter p\u00e5 dem invid l\u00e4nderna, s\u00e5 ock leverfettet, vilket man skall fr\u00e5nskilja invid njurarna.\n7:5 Och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna det p\u00e5 altaret till ett eldsoffer \u00e5t HERREN. Det \u00e4r ett skuldoffer.\n7:6 Allt mank\u00f6n bland pr\u00e4sterna m\u00e5 \u00e4ta det; p\u00e5 en helig plats skall det \u00e4tas; det \u00e4r h\u00f6gheligt.\n7:7 Vad som g\u00e4ller om syndoffret skall ock g\u00e4lla om skuldoffret; samma lag skall g\u00e4lla f\u00f6r dem b\u00e5da. Den pr\u00e4st som bringar f\u00f6rsoning d\u00e4rmed, honom skall det tillh\u00f6ra.\n7:8 Och n\u00e4r en pr\u00e4st b\u00e4r fram br\u00e4nnoffer for n\u00e5gon, skall huden av det framburna br\u00e4nnoffersdjuret tillh\u00f6ra den pr\u00e4sten.\n7:9 Och ett spisoffer som \u00e4r bakat i ugn, eller som \u00e4r tillrett i panna eller p\u00e5 pl\u00e5t, skall alltid tillfalla den pr\u00e4st som b\u00e4r fram det.\n7:10 Men ett spisoffer som \u00e4r begjutet med olja, eller som framb\u00e4res torrt, skall alltid tillfalla Arons s\u00f6ner gemensamt, den ene likav\u00e4l som den andre.\n7:11 Och detta \u00e4r lagen om tackoffret, n\u00e4r ett s\u00e5dant b\u00e4res fram \u00e5t HERREN:\n7:12 Om n\u00e5gon vill b\u00e4ra fram ett s\u00e5dant till lovoffer, s\u00e5 skall han, f\u00f6rutom det till lovoffret h\u00f6rande slaktdjuret, b\u00e4ra fram osyrade kakor, begjutna med olja, och osyrade tunnkakor, smorda med olja, och fint mj\u00f6l, hopkn\u00e5dat, i form av kakor, begjutna med olja.\n7:13 J\u00e4mte kakor av syrat br\u00f6d skall han b\u00e4ra fram detta sitt offer, f\u00f6rutom det slaktdjur som h\u00f6r till det tackoffer han b\u00e4r fram s\u00e5som lov offer.\n7:14 Av detta offer skall han b\u00e4ra fram en kaka av vart slag, s\u00e5som en g\u00e4rd \u00e5t HERREN; den pr\u00e4st som st\u00e4nker tackoffrets blod p\u00e5 altaret, honom skall den tillh\u00f6ra.\n7:15 Och k\u00f6ttet av det slaktdjur, som h\u00f6r till det tackoffer som b\u00e4res fram s\u00e5som lovoffer, skall \u00e4tas samma dag det har offrats; intet d\u00e4rav m\u00e5 l\u00e4mnas kvar till f\u00f6ljande morgon.\n7:16 Om d\u00e4remot det slaktoffer som n\u00e5gon vill b\u00e4ra fram \u00e5r ett l\u00f6ftesoffer eller ett frivilligt offer, s\u00e5 skall offerdjuret likaledes \u00e4tas samma dag det har offrats; dock m\u00e5 det som har blivit \u00f6ver d\u00e4rav \u00e4tas den f\u00f6ljande dagen.\n7:17 Bliver \u00e4nd\u00e5 n\u00e5got \u00f6ver av offerk\u00f6ttet, skall detta p\u00e5 tredje dagen br\u00e4nnas upp i eld.\n7:18 Om n\u00e5gon p\u00e5 tredje dagen \u00e4ter av tackoffersk\u00f6ttet, s\u00e5 bliver offret icke v\u00e4lbehagligt; honom som har burit fram det skall det d\u00e5 icke r\u00e4knas till godo, det skall anses s\u00e5som en vederstygglighet. Den som \u00e4ter d\u00e4rav kommer att b\u00e4ra p\u00e5 missg\u00e4rning.\n7:19 Ej heller m\u00e5 det k\u00f6tt \u00e4tas, som har kommit vid n\u00e5got orent, utan det skall br\u00e4nnas upp i eld. F\u00f6r \u00f6vrigt m\u00e5 k\u00f6ttet \u00e4tas av var och en som \u00e4r ren.\n7:20 Men den som \u00e4ter k\u00f6tt av HERRENS tackoffer, medan orenhet l\u00e5der vid honom, han skall utrotas ur sin sl\u00e4kt.\n7:21 Och om n\u00e5gon har kommit vid n\u00e5got orent -- vare sig en m\u00e4nniskas orenhet, eller ett orent djur, eller vilken oren styggelse det vara m\u00e5 -- och han likv\u00e4l \u00e4ter k\u00f6tt av HERRENS tackoffer, s\u00e5 skall han utrotas ur sin sl\u00e4kt.\n7:22 Och HERREN talade till Mose och sade:\n7:23 Tala till Israels barn och s\u00e4g: Intet fett av f\u00e4kreatur, f\u00e5r eller getter skolen I \u00e4ta.\n7:24 Fettet av ett sj\u00e4lvd\u00f6tt eller ihj\u00e4lrivet djur m\u00e5 eljest anv\u00e4ndas till alla slags behov, men \u00e4ta det skolen I icke.\n7:25 Ty var och en som \u00e4ter fettet av n\u00e5got djur varav man b\u00e4r fram eldsoffer \u00e5t HERREN, vem det vara m\u00e5 som \u00e4ter d\u00e4rav, han skall utrotas ur sin sl\u00e4kt.\n7:26 Och intet blod skolen I f\u00f6rt\u00e4ra varken av f\u00e5glar eller av boskap, var I \u00e4n \u00e4ren bosatta.\n7:27 Var och en som f\u00f6rt\u00e4r n\u00e5got blod, han skall utrotas ur sin sl\u00e4kt.\n7:28 Och HERREN talade till Mose och sade:\n7:29 Tala till Israels barn och s\u00e4g: Den som vill offra ett tackoffer \u00e5t HERREN, han skall av detta sitt tackoffer b\u00e4ra fram \u00e5t HERREN den vederb\u00f6rliga offerg\u00e5van.\n7:30 Med egna h\u00e4nder skall han b\u00e4ra fram HERRENS eldsoffer; fettet j\u00e4mte bringan skall han b\u00e4ra fram, bringan till att viftas s\u00e5som ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n7:31 Och pr\u00e4sten skall f\u00f6rbr\u00e4nna fettet p\u00e5 altaret, men bringan skall tillh\u00f6ra Aron och hans s\u00f6ner.\n7:32 Ocks\u00e5 det h\u00f6gra l\u00e5rstycket skolen I giva \u00e5t pr\u00e4sten, s\u00e5som en g\u00e4rd av edra tackoffer.\n7:33 Den bland Arons s\u00f6ner, som offrar tackoffrets blod och fettet, han skall hava det h\u00f6gra l\u00e5rstycket till sin del.\n7:34 Ty av Israels barns tackoffer tager jag viftoffersbringan och offerg\u00e4rdsl\u00e5ret och giver dem \u00e5t pr\u00e4sten Aron och \u00e5t hans s\u00f6ner till en ev\u00e4rdlig r\u00e4tt av Israels barn.\n7:35 Detta \u00e4r Arons och hans s\u00f6ners \u00e4mbetslott av HERRENS eldsoffer, den lott som gavs dem den dag de f\u00f6rdes fram till att bliva HERRENS pr\u00e4ster\n7:36 vilken lott, efter HERRENS befallning p\u00e5 den dag d\u00e5 han smorde dem, skulle givas dem av Israels barn, till en ev\u00e4rdlig r\u00e4tt, sl\u00e4kte efter sl\u00e4kte.\n7:37 Detta \u00e4r lagen om br\u00e4nnoffret, spisoffret, syndoffret, skuldoffret, handfyllningsoffret och tackoffret,\n7:38 vilken HERREN p\u00e5 Sinai berg gav Mose, p\u00e5 den dag d\u00e5 han bj\u00f6d Israels barn att de skulle offra sina offer \u00e5t HERREN, i Sinais \u00f6ken.\n8:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n8:2 \u00bbTag Aron och hans s\u00f6ner j\u00e4mte honom samt deras kl\u00e4der och sm\u00f6rjelseoljan, s\u00e5 ock syndofferstjuren och de tv\u00e5 v\u00e4durarna och korgen med de osyrade br\u00f6den.\n8:3 F\u00f6rsamla sedan hela menigheten vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet.\u00bb\n8:4 Och Mose gjorde s\u00e5som HERREN hade bjudit honom, och menigheten f\u00f6rsamlade sig vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet.\n8:5 Och Mose sade till menigheten: \u00bbDetta \u00e4r vad HERREN har bjudit mig att g\u00f6ra.\u00bb\n8:6 Och Mose f\u00f6rde fram Aron och hans s\u00f6ner och tv\u00e5dde dem med vatten.\n8:7 Och han satte livkl\u00e4dnaden p\u00e5 honom och omgjordade honom med b\u00e4ltet och kl\u00e4dde p\u00e5 honom k\u00e5pan och satte p\u00e5 honom efoden och omgjordade honom med efodens sk\u00e4rp och f\u00e4ste d\u00e4rmed ihop alltsammans p\u00e5 honom.\n8:8 Och han satte p\u00e5 honom br\u00f6stsk\u00f6lden och lade urim och tummim in i sk\u00f6lden.\n8:9 Och han satte huvudbindeln p\u00e5 hans huvud och satte p\u00e5 huvudbindeln framtill den gyllene pl\u00e5ten, det heliga diademet, s\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n8:10 Och Mose tog sm\u00f6rjelseoljan och smorde tabernaklet och allt vad d\u00e4ri var och helgade allt;\n8:11 och han st\u00e4nkte d\u00e4rmed sju g\u00e5nger p\u00e5 altaret och smorde altaret och alla dess tillbeh\u00f6r och b\u00e4ckenet j\u00e4mte dess fotst\u00e4llning, f\u00f6r att helga dem.\n8:12 Och han g\u00f6t sm\u00f6rjelseolja p\u00e5 Arons huvud och smorde honom f\u00f6r att helga honom.\n8:13 Och Mose f\u00f6rde fram Arons s\u00f6ner och satte livkl\u00e4dnader p\u00e5 dem och omgjordade dem med b\u00e4lten och band huvor p\u00e5 dem, s\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n8:14 Och han f\u00f6rde fram syndofferstjuren, och Aron och hans s\u00f6ner lade sina h\u00e4nder p\u00e5 syndofferstjurens huvud.\n8:15 Sedan slaktades den, och Mose tog blodet och str\u00f6k med sitt finger p\u00e5 altarets horn runt omkring och renade altaret; men det \u00f6vriga blodet g\u00f6t han ut vid foten av altaret och helgade detta och bragte f\u00f6rsoning f\u00f6r det.\n8:16 Och han tog allt det fett som satt p\u00e5 in\u00e4lvorna, s\u00e5 ock leverfettet och b\u00e5da njurarna med fettet p\u00e5 dem; och Mose f\u00f6rbr\u00e4nde det p\u00e5 altaret.\n8:17 Men det \u00f6vriga av tjuren, hans hud och k\u00f6tt och orenlighet, br\u00e4nde han upp i eld utanf\u00f6r l\u00e4gret s\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n8:18 Och han f\u00f6rde fram br\u00e4nnoffersv\u00e4duren, och Aron och hans s\u00f6ner lade sina h\u00e4nder p\u00e5 v\u00e4durens huvud.\n8:19 Sedan slaktades den, och Mose st\u00e4nkte blodet p\u00e5 altaret runt omkring;\n8:20 men sj\u00e4lva v\u00e4duren delade han i dess stycken. Och Mose f\u00f6rbr\u00e4nde huvudet och styckena och istret;\n8:21 in\u00e4lvorna och f\u00f6tterna tv\u00e5dde han i vatten. Sedan f\u00f6rbr\u00e4nde Mose hela v\u00e4duren p\u00e5 altaret. Det var ett br\u00e4nnoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt, det var ett eldsoffer \u00e5t HERREN, S\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n8:22 D\u00e4refter f\u00f6rde han fram den andra v\u00e4duren, handfyllningsv\u00e4duren, och Aron och hans s\u00f6ner lade sina h\u00e4nder p\u00e5 v\u00e4durens huvud.\n8:23 Sedan slaktades den, och Mose tog av dess blod och bestr\u00f6k Arons h\u00f6gra \u00f6rsnibb och tummen p\u00e5 hans h\u00f6gra hand och stort\u00e5n p\u00e5 hans h\u00f6gra fot.\n8:24 D\u00e4refter f\u00f6rde han fram Arons s\u00f6ner. Och Mose bestr\u00f6k med blodet deras h\u00f6gra \u00f6rsnibb och tummen p\u00e5 deras h\u00f6gra hand och stort\u00e5n p\u00e5 deras h\u00f6gra fot; men det \u00f6vriga blodet st\u00e4nkte Mose p\u00e5 altaret runt omkring.\n8:25 Och han tog fettet, svansen och allt det fett som satt p\u00e5 in\u00e4lvorna, s\u00e5 ock leverfettet och b\u00e5da njurarna med fettet p\u00e5 dem, d\u00e4rtill det h\u00f6gra l\u00e5rstycket.\n8:26 Och ur korgen med de osyrade br\u00f6den, som stod inf\u00f6r HERRENS ansikte, tog han en osyrad kaka, en oljebr\u00f6dskaka och en tunnkaka och lade detta p\u00e5 fettstyckena och det h\u00f6gra l\u00e5rstycket.\n8:27 Och alltsammans lade han p\u00e5 Arons och hans s\u00f6ners h\u00e4nder och viftade det s\u00e5som ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n8:28 Sedan tog Mose det ur deras h\u00e4nder och f\u00f6rbr\u00e4nde det p\u00e5 altaret, ovanp\u00e5 br\u00e4nnoffret. Det var ett handfyllningsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt, det var ett eldsoffer \u00e5t HERREN.\n8:29 Och Mose tog bringan och viftade den s\u00e5som ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte; av handfyllningsoffrets v\u00e4dur fick Mose detta till sin del, s\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n8:30 Och Mose tog av sm\u00f6rjelseoljan och av blodet p\u00e5 altaret och st\u00e4nkte p\u00e5 Aron -- p\u00e5 hans kl\u00e4der -- och likaledes p\u00e5 hans s\u00f6ner och hans s\u00f6ners kl\u00e4der; han helgade s\u00e5 Aron -- hans kl\u00e4der -- och likaledes hans s\u00f6ner och hans s\u00f6ners kl\u00e4der.\n8:31 Och Mose sade till Aron och till hans s\u00f6ner: \u00bbKoken k\u00f6ttet vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet, och \u00e4ten det d\u00e4r j\u00e4mte br\u00f6det som \u00e4r i handfyllningskorgen, s\u00e5som jag har bjudit och sagt: Aron och hans s\u00f6ner skola \u00e4ta det.\n8:32 Men vad som bliver \u00f6ver av k\u00f6ttet; eller av br\u00f6det, det skolen I br\u00e4nna upp i eld.\n8:33 Och under sju dagar skolen I icke g\u00e5 bort ifr\u00e5n uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, icke f\u00f6rr\u00e4n edra handfyllningsdagar \u00e4ro ute, ty sju dagar skall eder handfyllning vara.\n8:34 Och HERREN har bjudit, att s\u00e5som det i dag har tillg\u00e5tt, s\u00e5 skall det ock sedan tillg\u00e5, p\u00e5 det att f\u00f6rsoning m\u00e5 bringas f\u00f6r eder.\n8:35 Vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet skolen I stanna kvar i sju dygn, dag och natt, och I skolen iakttaga vad HERREN har bjudit eder iakttaga, p\u00e5 det att I icke m\u00e5n d\u00f6; ty s\u00e5 \u00e4r mig bjudet.\u00bb\n8:36 Och Aron och hans s\u00f6ner gjorde allt vad HERREN hade bjudit genom Mose.\n9:1 Och p\u00e5 \u00e5ttonde dagen kallade Mose till sig Aron och hans s\u00f6ner och de \u00e4ldste i Israel.\n9:2 Och han sade till Aron: \u00bbTag dig en tjurkalv till syndoffer och en v\u00e4dur till br\u00e4nnoffer, b\u00e5da felfria, och f\u00f6r dem fram inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n9:3 Och tala till Israels barn och s\u00e4g: Tagen en bock till syndoffer och en kalv och ett lamm, b\u00e5da \u00e5rsgamla och felfria, till br\u00e4nnoffer,\n9:4 s\u00e5 ock en tjur och en v\u00e4dur till tackoffer, att offra inf\u00f6r HERRENS ansikte, d\u00e4rtill ett spisoffer, begjutet med olja; ty i dag uppenbarar sig HERREN f\u00f6r eder.\u00bb\n9:5 Och de togo det som Mose hade givit dem befallning om och f\u00f6rde det fram inf\u00f6r uppenbarelset\u00e4ltet; och hela menigheten tr\u00e4dde fram och st\u00e4llde sig inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n9:6 D\u00e5 sade Mose: \u00bbDetta \u00e4r vad HERREN har bjudit eder g\u00f6ra; s\u00e5 skall HERRENS h\u00e4rlighet visa sig f\u00f6r eder.\u00bb\n9:7 Och Mose sade till Aron: \u00bbTr\u00e4d fram till altaret och offra ditt syndoffer och ditt br\u00e4nnoffer, och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r dig sj\u00e4lv och folket; offra sedan folkets offer och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r dem, s\u00e5som HERREN har bjudit.\u00bb\n9:8 D\u00e5 tr\u00e4dde Aron fram till altaret och slaktade sin syndofferskalv.\n9:9 Och Arons s\u00f6ner buro fram blodet till honom, och han doppade sitt finger i blodet och str\u00f6k p\u00e5 altarets horn, men det \u00f6vriga blodet g\u00f6t han ut vid foten av altaret.\n9:10 Och syndoffersdjurets fett, njurar och leverfett f\u00f6rbr\u00e4nde han p\u00e5 altaret, s\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n9:11 Men k\u00f6ttet och huden br\u00e4nde han upp i eld utanf\u00f6r l\u00e4gret.\n9:12 Sedan slaktade han br\u00e4nnoffersdjuret. Och Arons s\u00f6ner r\u00e4ckte honom blodet, och han st\u00e4nkte det p\u00e5 altaret runt omkring.\n9:13 Och de r\u00e4ckte honom br\u00e4nnoffersdjuret, delat i sina stycken, och dess huvud, och han f\u00f6rbr\u00e4nde det p\u00e5 altaret.\n9:14 Och han tv\u00e5dde in\u00e4lvorna och f\u00f6tterna och f\u00f6rbr\u00e4nde dem ovanp\u00e5 br\u00e4nnoffret, p\u00e5 altaret.\n9:15 D\u00e4refter f\u00f6rde han fram folkets offer. Han tog folkets syndoffersbock och slaktade honom och offrade honom till syndoffer, p\u00e5 samma s\u00e4tt som det f\u00f6rra syndoffersdjuret.\n9:16 Och han f\u00f6rde fram br\u00e4nnoffersdjuren och offrade dem p\u00e5 f\u00f6reskrivet s\u00e4tt.\n9:17 Och han bar fram spisoffret och tog en handfull d\u00e4rav och f\u00f6rbr\u00e4nde detta p\u00e5 altaret, f\u00f6rutom morgonens br\u00e4nnoffer.\n9:18 Sedan slaktade han tjuren och v\u00e4duren, som voro folkets tackoffer. Och Arons s\u00f6ner r\u00e4ckte honom blodet, och han st\u00e4nkte det p\u00e5 altaret runt omkring.\n9:19 Och fettstyckena av tjuren, samt av v\u00e4duren svansen och vad som omsluter in\u00e4lvorna, s\u00e5 ock njurarna och leverfettet,\n9:20 dessa fettstycken lade de p\u00e5 bringorna; och han f\u00f6rbr\u00e4nde fettstyckena p\u00e5 altaret.\n9:21 Men bringorna och det h\u00f6gra l\u00e5rstycket viftade Aron till ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte, s\u00e5som Mose hade bjudit.\n9:22 Och Aron lyfte upp sina h\u00e4nder \u00f6ver folket och v\u00e4lsignade det. D\u00e4refter steg han ned, sedan han hade offrat syndoffret, br\u00e4nnoffret och tackoffret.\n9:23 Och Mose och Aron gingo in i uppenbarelset\u00e4ltet; sedan gingo de \u00e5ter ut och v\u00e4lsignade folket. D\u00e5 visade sig HERRENS h\u00e4rlighet f\u00f6r allt folket.\n9:24 Och eld gick ut fr\u00e5n HERREN och f\u00f6rt\u00e4rde br\u00e4nnoffret och fettstyckena p\u00e5 altaret. Och allt folket s\u00e5g detta; d\u00e5 jublade de och f\u00f6llo ned p\u00e5 sina ansikten.\n10:1 Men Arons s\u00f6ner Nadab och Abihu togo var sitt fyrfat och lade eld i dem och str\u00f6dde r\u00f6kelse d\u00e4rp\u00e5 och buro fram inf\u00f6r HERRENS ansikte fr\u00e4mmande eld, annan eld \u00e4n den han hade givit dem befallning om.\n10:2 D\u00e5 gick eld ut fr\u00e5n HERREN och f\u00f6rt\u00e4rde dem, s\u00e5 att de f\u00f6llo d\u00f6da ned inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n10:3 Och Mose sade till Aron: \u00bbDetta \u00e4r vad HERREN har talat och sagt: P\u00e5 dem som st\u00e5 mig n\u00e4ra vill jag bevisa mig helig, och inf\u00f6r allt folket bevisa mig h\u00e4rlig.\u00bb Och Aron teg stilla.\n10:4 Och Mose kallade till sig Misael och Elsafan, Arons farbroder Ussiels s\u00f6ner, och sade till dem: \u00bbTr\u00e4den fram och b\u00e4ren edra fr\u00e4nder bort ifr\u00e5n helgedomen och f\u00f6ren den utanf\u00f6r l\u00e4gret.\u00bb\n10:5 D\u00e5 tr\u00e4dde de fram och buro bort dem i deras livkl\u00e4dnader, utanf\u00f6r l\u00e4gret, s\u00e5som Mose hade sagt.\n10:6 Och Mose sade till Aron och till hans s\u00f6ner Eleasar och Itamar: \u00bbI skolen icke hava edert h\u00e5r oordnat, ej heller riva s\u00f6nder edra kl\u00e4der, p\u00e5 det att I icke m\u00e5n d\u00f6 och draga f\u00f6rt\u00f6rnelse \u00f6ver hela menigheten. Men edra br\u00f6der, hela Israels hus, m\u00e5 gr\u00e5ta \u00f6ver denna brand som HERREN har uppt\u00e4nt.\n10:7 Och I skolen icke g\u00e5 bort ifr\u00e5n uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, p\u00e5 det att I icke m\u00e5n d\u00f6; ty HERRENS sm\u00f6rjelseolja \u00e4r p\u00e5 eder.\u00bb Och de gjorde s\u00e5som Mose hade sagt.\n10:8 Och HERREN talade till Aron och sade:\n10:9 \u00bbVarken du sj\u00e4lv eller dina s\u00f6ner m\u00e5 dricka vin eller starka drycker, n\u00e4r I skolen g\u00e5 in i uppenbarelset\u00e4ltet, p\u00e5 det att I icke m\u00e5n d\u00f6. Det skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r eder fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte.\n10:10 I skolen skilja mellan heligt och oheligt, mellan orent och rent;\n10:11 och I skolen l\u00e4ra Israels barn alla de stadgar som HERREN har kungjort f\u00f6r dem genom Mose.\u00bb\n10:12 Och Mose sade till Aron och till Eleasar och Itamar, hans kvarlevande s\u00f6ner: \u00bbTagen det spisoffer som har blivit \u00f6ver av HERRENS eldsoffer, och \u00e4ten det osyrat vid sidan av altaret, ty det \u00e4r h\u00f6gheligt.\n10:13 I skolen \u00e4ta det p\u00e5 en helig plats; ty det \u00e4r din och dina s\u00f6ners stadgade r\u00e4tt av HERRENS eldsoffer; s\u00e5 \u00e4r mig bjudet.\n10:14 Och viftoffersbringan och offerg\u00e4rdsl\u00e5ret skola \u00e4tas av dig, och av dina s\u00f6ner och dina d\u00f6ttrar j\u00e4mte dig, p\u00e5 en ren plats, ty de \u00e4ro dig givna s\u00e5som din och dina s\u00f6ners stadgade r\u00e4tt av Israels barns tackoffer.\n10:15 J\u00e4mte eldsoffren -- fettstyckena -- skola offerg\u00e4rdsl\u00e5ret och viftoffersbringan b\u00e4ras fram f\u00f6r att viftas s\u00e5som ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte; och de skola s\u00e5som en ev\u00e4rdlig r\u00e4tt tillh\u00f6ra dig och dina s\u00f6ner j\u00e4mte dig, s\u00e5som HERREN har bjudit.\u00bb\n10:16 Och Mose fr\u00e5gade efter syndoffersbocken, men den befanns vara uppbr\u00e4nd. D\u00e5 f\u00f6rt\u00f6rnades han p\u00e5 Eleasar och Itamar, Arons kvarlevande s\u00f6ner, och sade:\n10:17 \u00bbVarf\u00f6r haven I icke \u00e4tit syndoffret p\u00e5 den heliga platsen? Det \u00e4r ju h\u00f6gheligt. Och han har givit eder det, f\u00f6r att I skolen borttaga menighetens missg\u00e4rning och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r dem inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n10:18 Se, dess blod har icke blivit inburet i helgedomens inre; d\u00e4rf\u00f6r skullen I p\u00e5 heligt omr\u00e5de hava \u00e4tit upp k\u00f6ttet, s\u00e5som jag hade bjudit.\u00bb\n10:19 Men Aron sade till Mose: \u00bbSe, de hava i dag offrat sitt syndoffer och sitt br\u00e4nnoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte, och mig har vederfarits vad du vet. Om jag nu i dag \u00e5te syndoffersk\u00f6tt, skulle detta vara HERREN v\u00e4lbehagligt?\u00bb\n10:20 N\u00e4r Mose h\u00f6rde detta, var han till freds.\n11:1 Och HERREN talade till Mose och Aron och sade till dem:\n11:2 Talen till Israels barn och s\u00e4gen: Dessa \u00e4ro de djur som I f\u00e5n \u00e4ta bland alla fyrfotadjur p\u00e5 jorden:\n11:3 alla de fyrfotadjur som hava kl\u00f6var och hava dem helkluvna, och som idissla, dem f\u00e5n I \u00e4ta.\n11:4 Men dessa skolen I icke \u00e4ta av de idisslande djuren och av dem som hava kl\u00f6var: kamelen, ty han idisslar v\u00e4l, men har icke kl\u00f6var, han skall g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som oren; klippdassen, ty han idisslar v\u00e4l\n11:5 men har icke kl\u00f6var, han skall g\u00e4lla for eder s\u00e5som oren; haren, ty han idisslar v\u00e4l,\n11:6 men har icke kl\u00f6var, han skall g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som oren; svinet,\n11:7 ty det har v\u00e4l kl\u00f6var och har dem helkluvna, men det idisslar icke, det skall g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som orent.\n11:8 Av dessa djurs k\u00f6tt skolen I icke \u00e4ta, ej heller skolen I komma vid deras d\u00f6da kroppar; de skola g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som orena.\n11:9 Detta \u00e4r vad I f\u00e5n \u00e4ta av allt det som lever i vattnet: allt det i vattnet, vare sig i sj\u00f6ar eller i str\u00f6mmar, som har fenor och fj\u00e4ll, det f\u00e5n I \u00e4ta.\n11:10 Men allt det i sj\u00f6ar och str\u00f6mmar, som icke har fenor och fj\u00e4ll, bland allt det som r\u00f6r sig i vattnet, bland alla levande varelser i vattnet, det skall vara en styggelse f\u00f6r eder.\n11:11 Ja, de skola vara en styggelse f\u00f6r eder; av deras k\u00f6tt skolen I icke \u00e4ta, och deras d\u00f6da kroppar skolen I r\u00e4kna s\u00e5som en styggelse.\n11:12 Allt det i vattnet, som icke har fenor och fj\u00e4ll, skall vara en styggelse f\u00f6r eder.\n11:13 Och bland f\u00e5glarna skolen I r\u00e4kna dessa s\u00e5som en styggelse, de skola icke \u00e4tas, de \u00e4ro en styggelse: \u00f6rnen, lammgamen, havs\u00f6rnen,\n11:14 gladan, falken med dess arter,\n11:15 alla slags korpar efter deras arter,\n11:16 strutsen, tahemasf\u00e5geln, fiskm\u00e5sen, h\u00f6ken med dess arter,\n11:17 ugglan, dykf\u00e5geln, uven,\n11:18 tinsemetf\u00e5geln, pelikanen,\n11:19 asgamen, h\u00e4gern, regnpiparen med dess arter, h\u00e4rf\u00e5geln och fl\u00e4dermusen.\n11:20 Alla de flygande sm\u00e5djur som g\u00e5 p\u00e5 fyra f\u00f6tter skola vara en styggelse f\u00f6r eder.\n11:21 Av alla flygande sm\u00e5djur, som g\u00e5 p\u00e5 fyra f\u00f6tter f\u00e5n I allenast \u00e4ta dem som ovanf\u00f6r sina f\u00f6tter hava tv\u00e5 ben att hoppa med p\u00e5 jorden.\n11:22 Dessa f\u00e5n I \u00e4ta bland gr\u00e4shopporna: arbe med dess arter, soleam med dess arter, hargol med dess arter och hagab med dess arter.\n11:23 Men alla andra flygande sm\u00e5djur som hava fyra f\u00f6tter skola vara en styggelse f\u00f6r eder.\n11:24 Genom f\u00f6ljande djur \u00e5dragen I eder orenhet; var och en som kommer vid deras d\u00f6da kroppar skall vara oren \u00e4nda till aftonen,\n11:25 och var och en som har burit bort n\u00e5gon s\u00e5dan d\u00f6d kropp skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och vara oren \u00e4nda till aftonen:\n11:26 alla de fyrfotadjur som hava kl\u00f6var, men icke helkluvna, och som icke idissla, de skola g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som orena. Var och en som kommer vid dem bliver oren.\n11:27 Och alla slags fyrfotade djur som g\u00e5 p\u00e5 tassar skola g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som orena. Var och en som kommer vid deras d\u00f6da kroppar skall vara oren \u00e4nda till aftonen.\n11:28 Och den som har burit bort en s\u00e5dan d\u00f6d kropp, han skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och vara oren \u00e4nda till aftonen; de skola g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som orena.\n11:29 Och bland de sm\u00e5djur som r\u00f6ra sig p\u00e5 jorden skola dessa g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som orena: vesslan, jordr\u00e5ttan, \u00f6dlan med dess arter,\n11:30 anakan, koadjuret, letaan, hometdjuret och kameleonten.\n11:31 Dessa \u00e4ro de som skola g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som orena bland alla sm\u00e5djur. Var och en som kommer vid dem, sedan de \u00e4ro d\u00f6da, skall vara oren \u00e4nda till aftonen.\n11:32 Och allt varp\u00e5 n\u00e5got s\u00e5dant djur faller, sedan det \u00e4r d\u00f6tt, bliver orent, vare sig det \u00e4r n\u00e5got slags tr\u00e4k\u00e4rl, eller det \u00e4r kl\u00e4der, eller n\u00e5got av skinn, eller en s\u00e4ck, eller vilken annan sak det vara m\u00e5, som anv\u00e4ndes till n\u00e5got behov. Man skall l\u00e4gga det i vatten, och det skall vara orent \u00e4nda till aftonen; s\u00e5 bliver det rent.\n11:33 Och om n\u00e5got s\u00e5dant faller i n\u00e5got slags lerk\u00e4rl, s\u00e5 bliver allt som \u00e4r i detta orent, och k\u00e4rlet skolen I sl\u00e5 s\u00f6nder.\n11:34 Allt slags mat d\u00e4ri, allt som man \u00e4ter tillrett med vatten, det bliver orent; och allt slags dryck i n\u00e5got slags k\u00e4rl, allt som man dricker, det bliver orent d\u00e4rav.\n11:35 Och allt varp\u00e5 n\u00e5gon s\u00e5dan d\u00f6d kropp faller bliver orent. \u00c4r det en ugn eller en h\u00e4rd, skall den f\u00f6rst\u00f6ras, ty den bliver oren. Och den skall g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som oren.\n11:36 Men en k\u00e4lla eller en brunn, en plats dit vatten samlar sig, skall f\u00f6rbliva ren; men kommer n\u00e5gon vid sj\u00e4lva den d\u00f6da kroppen, bliver han oren.\n11:37 Och om en s\u00e5dan d\u00f6d kropp faller p\u00e5 n\u00e5got slags uts\u00e4deskorn, n\u00e5got man s\u00e5r, d\u00e5 f\u00f6rbliver detta rent.\n11:38 Men om vatten har kommit p\u00e5 s\u00e4den och n\u00e5gon s\u00e5dan d\u00f6d kropp sedan faller d\u00e4rp\u00e5, s\u00e5 skall den g\u00e4lla f\u00f6r eder s\u00e5som oren.\n11:39 Och om n\u00e5got fyrfotadjur som f\u00e5r \u00e4tas av eder d\u00f6r, s\u00e5 skall den som kommer vid dess d\u00f6da kropp vara oren \u00e4nda till aftonen.\n11:40 Och den som \u00e4ter k\u00f6tt av en s\u00e5dan d\u00f6d kropp, han skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och vara oren \u00e4nda till aftonen. Och den som har burit bort n\u00e5gon s\u00e5dan d\u00f6d kropp, han skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n11:41 Och alla slags sm\u00e5djur som r\u00f6ra sig p\u00e5 jorden \u00e4ro en styggelse; de skola icke \u00e4tas.\n11:42 Varken av det som g\u00e5r p\u00e5 buken eller av det som g\u00e5r p\u00e5 fyra eller flera f\u00f6tter, bland alla de sm\u00e5djur som r\u00f6ra sig p\u00e5 jorden, skolen I \u00e4ta n\u00e5got, ty de \u00e4ro en styggelse.\n11:43 G\u00f6ren eder icke sj\u00e4lva till en styggelse genom n\u00e5got s\u00e5dant djur, och \u00e5dragen eder icke orenhet genom s\u00e5dana, s\u00e5 att I bliven orenade genom dem.\n11:44 Ty jag \u00e4r HERREN, eder Gud; och I skolen h\u00e5lla eder heliga och vara heliga, ty jag \u00e4r helig. Och I skolen icke \u00e5draga eder orenhet genom n\u00e5got av de sm\u00e5djur som r\u00f6ra sig p\u00e5 jorden.\n11:45 Ty jag \u00e4r HERREN, som har f\u00f6rt eder upp ur Egyptens land, f\u00f6r att jag skall vara eder Gud. S\u00e5 skolen I nu vara heliga, ty jag \u00e4r helig.\n11:46 Detta \u00e4r lagen om fyrfotadjuren, och om f\u00e5glarna, och om alla slags levande varelser som r\u00f6ra sig i vattnet, och om alla slags sm\u00e5djur p\u00e5 jorden,\n11:47 f\u00f6r att man skall kunna skilja mellan orent och rent, mellan de djur som f\u00e5 \u00e4tas och de djur som icke f\u00e5 \u00e4tas.\n12:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n12:2 Tala till Israels barn och s\u00e4g: N\u00e4r en kvinna f\u00f6der barn och det \u00e4r ett gossebarn som hon har f\u00f6tt, s\u00e5 skall hon vara oren i sju dagar; lika m\u00e5nga dagar som vid sin m\u00e5nadsrening skall hon vara oren.\n12:3 Och p\u00e5 \u00e5ttonde dagen skall barnets f\u00f6rhud omsk\u00e4ras.\n12:4 Och sedan skall hon stanna hemma trettiotre dagar, under sitt reningsfl\u00f6de. Hon skall icke komma vid n\u00e5got heligt och f\u00e5r icke heller komma till helgedomen, f\u00f6rr\u00e4n hennes reningsdagar \u00e4ro ute.\n12:5 Men om det \u00e4r ett flickebarn som hon har f\u00f6tt, s\u00e5 skall hon vara oren i tv\u00e5 veckor, p\u00e5 samma s\u00e4tt som vid sin m\u00e5nadsrening; och sedan skall hon stanna hemma i sextiosex dagar, under sitt reningsfl\u00f6de.\n12:6 Och n\u00e4r hennes reningsdagar \u00e4ro ute, vare sig efter son eller efter dotter, skall hon f\u00f6ra fram ett \u00e5rsgammalt lamm s\u00e5som br\u00e4nnoffer, och en ung duva eller en turturduva s\u00e5som syndoffer, till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, till pr\u00e4sten.\n12:7 Och han skall offra detta inf\u00f6r HERRENS ansikte och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r henne, s\u00e5 bliver hon ren fr\u00e5n sitt blodfl\u00f6de. Detta \u00e4r lagen om en barnaf\u00f6derska, n\u00e4r hon har f\u00f6tt ett gossebarn, och n\u00e4r hon har f\u00f6tt ett flickebarn.\n12:8 Och om hon icke f\u00f6rm\u00e5r bekosta ett f\u00e5r, s\u00e5 skall hon taga tv\u00e5 turturduvor eller tv\u00e5 unga duvor, en till br\u00e4nnoffer och en till syndoffer. Och pr\u00e4sten skall bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r henne, s\u00e5 bliver hon ren.\n13:1 Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:\n13:2 N\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5 sin kropps hud f\u00e5r en upph\u00f6jning eller ett utslag eller en ljus fl\u00e4ck, och d\u00e4rav uppst\u00e5r ett spet\u00e4lskeartat ont p\u00e5 hans kropps hud, s\u00e5 skall han f\u00f6ras till pr\u00e4sten Aron eller till en av hans s\u00f6ner, pr\u00e4sterna.\n13:3 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser det angripna st\u00e4llet p\u00e5 hans kropps hud, finner att h\u00e5ret p\u00e5 det angripna st\u00e4llet har vitnat, och att det angripna st\u00e4llet visar sig djupare \u00e4n den \u00f6vriga huden p\u00e5 kroppen, s\u00e5 \u00e4r han angripen av spet\u00e4lska; och sedan pr\u00e4sten har besett honom skall han f\u00f6rklara honom oren.\n13:4 Och om det \u00e4r en vit fl\u00e4ck som synes p\u00e5 hans kropps hud, men den icke visar sig djupare \u00e4n den \u00f6vriga huden, och h\u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 icke har vitnat, s\u00e5 skall pr\u00e4sten h\u00e5lla den angripne innest\u00e4ngd i sju dagar.\n13:5 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han p\u00e5 sjunde dagen beser honom, finner att det angripna st\u00e4llet visar sig of\u00f6r\u00e4ndrat, och att det onda icke har utbrett sig p\u00e5 huden, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6r andra g\u00e5ngen h\u00e5lla honom innest\u00e4ngd i sju dagar.\n13:6 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han p\u00e5 sjunde dagen beser honom f\u00f6r andra g\u00e5ngen, finner att det angripna st\u00e4llet har bleknat, och att det onda icke har utbrett sig p\u00e5 huden, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara honom ren, ty d\u00e5 \u00e4r det ett vanligt utslag, och sedan han har tv\u00e5tt sina kl\u00e4der, \u00e4r han ren.\n13:7 Men om utslaget utbreder sig p\u00e5 huden, sedan han har l\u00e5tit bese sig av pr\u00e4sten f\u00f6r att f\u00f6rklaras ren, och han nu f\u00f6r andra g\u00e5ngen l\u00e5ter bese sig av pr\u00e4sten\n13:8 och pr\u00e4sten d\u00e5, n\u00e4r han beser honom, finner att utslaget har utbrett sig p\u00e5 huden, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara honom oren, ty d\u00e5 \u00e4r det spet\u00e4lska.\n13:9 N\u00e4r n\u00e5gon bliver angripen av spet\u00e4lska, skall han f\u00f6ras till pr\u00e4sten.\n13:10 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser honom, finner en vit upph\u00f6jning p\u00e5 huden, och ser att h\u00e5ret d\u00e4r har vitnat, och att svallk\u00f6tt bildar sig i upph\u00f6jningen,\n13:11 s\u00e5 \u00e4r det gammal spet\u00e4lska p\u00e5 hans kropps hud, och pr\u00e4sten skall f\u00f6rklara honom oren; han skall d\u00e5 icke st\u00e4nga honom inne, ty han \u00e4r oren.\n13:12 Men om spet\u00e4lskan s\u00e5 har brutit ut p\u00e5 huden, att p\u00e5 den angripne hela huden, fr\u00e5n huvud till f\u00f6tter, \u00f6verallt d\u00e4r pr\u00e4sten ser, \u00e4r bet\u00e4ckt av spet\u00e4lska\n13:13 och pr\u00e4sten allts\u00e5, n\u00e4r han beser honom, finner att spet\u00e4lska bet\u00e4cker hela hans kropp, s\u00e5 skall han f\u00f6rklara den angripne ren. Hela hans kropp har blivit vit; han \u00e4r ren.\n13:14 Men s\u00e5 snart svallk\u00f6tt visar sig p\u00e5 honom, \u00e4r han oren.\n13:15 N\u00e4r pr\u00e4sten ser svallk\u00f6ttet, skall han f\u00f6rklara honom oren; svallk\u00f6ttet \u00e4r orent, det \u00e4r spet\u00e4lska.\n13:16 Men om svallk\u00f6ttet f\u00f6r\u00e4ndrar sig och st\u00e4llet bliver vitt, s\u00e5 skall han komma till pr\u00e4sten.\n13:17 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser honom, finner att det angripna st\u00e4llet har blivit vitt, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara den angripne ren, han \u00e4r d\u00e5 ren.\n13:18 N\u00e4r n\u00e5gon p\u00e5 sin kropps hud har haft en bulnad som har blivit l\u00e4kt,\n13:19 men sedan, p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r bulnaden var, en vit upph\u00f6jning eller en r\u00f6dvit fl\u00e4ck visar sig, s\u00e5 skall han l\u00e5ta bese sig av pr\u00e4sten.\n13:20 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser honom, finner att st\u00e4llet visar sig l\u00e4gre \u00e4n den \u00f6vriga huden, och att h\u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 har vitnat, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara honom oren; ty d\u00e5 \u00e4r han angripen av spet\u00e4lska, som har brutit ut d\u00e4r bulnaden var.\n13:21 Men om pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser st\u00e4llet, finner att vitt h\u00e5r saknas d\u00e4r, och att st\u00e4llet icke \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n den \u00f6vriga huden, och att det \u00e4r blekt, s\u00e5 skall pr\u00e4sten h\u00e5lla honom innest\u00e4ngd i sju dagar.\n13:22 Om d\u00e5 det onda utbreder sig p\u00e5 huden, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara honom oren, ty d\u00e5 \u00e4r han angripen.\n13:23 Men om den ljusa fl\u00e4cken bliver of\u00f6r\u00e4ndrad d\u00e4r den \u00e4r och icke utbreder sig, d\u00e5 \u00e4r det ett m\u00e4rke efter bulnaden, och pr\u00e4sten skall f\u00f6rklara honom ren.\n13:24 Men om n\u00e5gon p\u00e5 sin kropps hud f\u00e5r ett br\u00e4nns\u00e5r, och om av \u00e4rrbildningen i br\u00e4nns\u00e5ret sedan bliver en r\u00f6dvit eller vit fl\u00e4ck\n13:25 och pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser st\u00e4llet, finner att h\u00e5ret p\u00e5 fl\u00e4cken har vitnat, och att den visar sig djupare \u00e4n den \u00f6vriga huden, s\u00e5 \u00e4r mannen angripen av spet\u00e4lska, som har brutit ut d\u00e4r br\u00e4nns\u00e5ret var; och pr\u00e4sten skall f\u00f6rklara honom oren, ty d\u00e5 \u00e4r han angripen av spet\u00e4lska.\n13:26 Men om pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser st\u00e4llet, finner att vitt h\u00e5r saknas p\u00e5 den ljusa fl\u00e4cken, och att st\u00e4llet icke \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n den \u00f6vriga huden, och att det \u00e4r blekt, s\u00e5 skall pr\u00e4sten h\u00e5lla honom innest\u00e4ngd i sju dagar.\n13:27 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han p\u00e5 sjunde dagen beser honom, finner att det onda har utbrett sig p\u00e5 huden, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara honom oren ty d\u00e5 \u00e4r han angripen av spet\u00e4lska.\n13:28 Men om den ljusa fl\u00e4cken bliver of\u00f6r\u00e4ndrad d\u00e4r den \u00e4r och icke utbreder sig p\u00e5 huden och f\u00f6rbliver blek, d\u00e5 \u00e4r det en upph\u00f6jning efter br\u00e4nns\u00e5ret, och pr\u00e4sten skall f\u00f6rklara honom ren, ty det \u00e4r ett m\u00e4rke efter br\u00e4nns\u00e5ret.\n13:29 N\u00e4r p\u00e5 en man eller en kvinna n\u00e5got st\u00e4lle p\u00e5 huvudet eller p\u00e5 hakan bliver angripet\n13:30 och pr\u00e4sten, d\u00e5 han beser det angripna st\u00e4llet, finner att det visar sig djupare \u00e4n den \u00f6vriga huden och att gulaktigt tunt h\u00e5r finnes d\u00e4r, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara den angripne oren, ty d\u00e5 \u00e4r det spet\u00e4lskeskorv, huvud- eller hakspet\u00e4lska.\n13:31 Men om pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser det angripna st\u00e4llet med skorven, finner, att om det \u00e4n icke visar sig djupare \u00e4n den \u00f6vriga huden, svart h\u00e5r likv\u00e4l saknas d\u00e4r, s\u00e5 skall pr\u00e4sten h\u00e5lla den av skorven angripne innest\u00e4ngd i sju dagar.\n13:32 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han p\u00e5 sjunde dagen beser det angripna st\u00e4llet, finner att skorven icke har utbrett sig, och att d\u00e4r icke finnes n\u00e5got gulaktigt h\u00e5r, och att skorven icke visar sig djupare \u00e4n den \u00f6vriga huden,\n13:33 s\u00e5 skall den sjuke raka sig, utan att dock raka det skorviga st\u00e4llet, och pr\u00e4sten skall f\u00f6r andra g\u00e5ngen h\u00e5lla den skorvsjuke innest\u00e4ngd i sju dagar.\n13:34 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han p\u00e5 sjunde dagen beser den skorvsjuke, finner att skorven icke har utbrett sig p\u00e5 huden, och att den icke visar sig djupare \u00e4n den \u00f6vriga huden, s\u00e5 skall pr\u00e4sten f\u00f6rklara honom ren, och sedan han har tv\u00e5tt sina kl\u00e4der, \u00e4r han ren.\n13:35 Men om skorven utbreder sig p\u00e5 huden, sedan han har blivit f\u00f6rklarad ren,\n13:36 och pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser honom, finner att skorven har utbrett sig p\u00e5 huden, s\u00e5 beh\u00f6ver pr\u00e4sten icke efterforska om d\u00e4r finnes n\u00e5got gulaktigt h\u00e5r, ty han \u00e4r oren.\n13:37 Men om skorven visar sig of\u00f6r\u00e4ndrad, och svart h\u00e5r har vuxit upp p\u00e5 st\u00e4llet, d\u00e5 \u00e4r skorven l\u00e4kt, och han \u00e4r ren, och pr\u00e4sten skall f\u00f6rklara honom ren.\n13:38 N\u00e4r n\u00e5gon, man eller kvinna, p\u00e5 sin kropps hud f\u00e5r fl\u00e4ckar, vita fl\u00e4ckar,\n13:39 och pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser den angripne, finner att fl\u00e4ckarna p\u00e5 hans kropps hud \u00e4ro blekvita, d\u00e5 \u00e4r det ett ofarligt utslag som har kommit fram p\u00e5 huden; han \u00e4r ren.\n13:40 N\u00e4r p\u00e5 en mans huvud h\u00e5ret utan vidare faller av, \u00e4r det vanlig bakskallighet; han \u00e4r ren.\n13:41 Och om h\u00e5ret utan vidare faller av p\u00e5 fr\u00e4mre delen av huvudet, s\u00e5 \u00e4r det vanlig framskallighet; han \u00e4r ren.\n13:42 Men n\u00e4r p\u00e5 det skalliga st\u00e4llet, baktill eller framtill, en r\u00f6dvit fl\u00e4ck uppst\u00e5r, d\u00e5 \u00e4r det spet\u00e4lska som har brutit ut p\u00e5 det skalliga st\u00e4llet baktill eller framtill.\n13:43 Om allts\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser honom, finner att den upph\u00f6jda fl\u00e4cken p\u00e5 det skalliga st\u00e4llet, baktill eller framtill, \u00e4r r\u00f6dvit, och att den visar sig lik spet\u00e4lska p\u00e5 den \u00f6vriga kroppens hud,\n13:44 s\u00e5 \u00e4r mannen spet\u00e4lsk, han \u00e4r oren; pr\u00e4sten skall strax f\u00f6rklara honom oren, ty han \u00e4r angripen p\u00e5 sitt huvud.\n13:45 Den som \u00e4r angripen av spet\u00e4lska skall g\u00e5 med s\u00f6nderrivna kl\u00e4der, han skall hava sitt h\u00e5r oordnat och skyla sitt sk\u00e4gg, och han skall ropa: \u00bbOren! Oren!\u00bb\n13:46 S\u00e5 l\u00e4nge han \u00e4r angripen av spet\u00e4lska, skall han vara oren; oren \u00e4r han. Han skall bo avskild; utanf\u00f6r l\u00e4gret skall han hava sin bostad.\n13:47 N\u00e4r en kl\u00e4dnad bliver angripen av spet\u00e4lska, vare sig kl\u00e4dnaden \u00e4r av ylle eller av linne,\n13:48 eller n\u00e4r s\u00e5 sker med n\u00e5got v\u00e4vt eller virkat tyg, vare sig av linne eller av ylle, eller med skinn eller med n\u00e5got, vad det vara m\u00e5, som \u00e4r f\u00f6rf\u00e4rdigat av skinn,\n13:49 och det angripna st\u00e4llet visar sig gr\u00f6naktigt eller r\u00f6daktigt, p\u00e5 kl\u00e4dnaden eller skinnet, eller p\u00e5 det v\u00e4vda eller virkade tyget, eller p\u00e5 skinnsaken, vad det vara m\u00e5, d\u00e5 \u00e4r st\u00e4llet angripet av spet\u00e4lska och skall visas f\u00f6r pr\u00e4sten.\n13:50 Och n\u00e4r pr\u00e4sten har besett det angripna st\u00e4llet, skall han hava den angripna saken inl\u00e5st i sju dagar.\n13:51 Om han d\u00e5, n\u00e4r han p\u00e5 sjunde dagen beser det angripna st\u00e4llet, finner att skadan har utbrett sig p\u00e5 kl\u00e4dnaden, eller p\u00e5 det v\u00e4vda eller virkade tyget, eller p\u00e5 skinnet, vadhelst det vara m\u00e5, som \u00e4r f\u00f6rf\u00e4rdigat av skinnet, s\u00e5 \u00e4r st\u00e4llet angripet av elakartad spet\u00e4lska; s\u00e5dant \u00e4r orent.\n13:52 Och man skall br\u00e4nna upp kl\u00e4dnaden, eller det v\u00e4vda eller virkade tyget, vare sig det \u00e5r av ylle eller av linne, eller skinnsaken som \u00e4r angripen, vad det vara m\u00e5; ty det \u00e4r en elakartad spet\u00e4lska; allt s\u00e5dant skall br\u00e4nnas upp i eld.\n13:53 Men om pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser st\u00e4llet, finner att fl\u00e4cken icke har utbrett sig p\u00e5 kl\u00e4dnaden, eller p\u00e5 det v\u00e4vda eller virkade tyget, eller p\u00e5 skinnsaken, vad det vara m\u00e5,\n13:54 s\u00e5 skall pr\u00e4sten bjuda att man tv\u00e5r den sak p\u00e5 vilken det angripna st\u00e4llet finnes, och han skall f\u00f6r andra g\u00e5ngen hava den inl\u00e5st i sju dagar.\n13:55 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han efter tvagningen beser det angripna st\u00e4llet, finner att det angripna st\u00e4llet icke har f\u00f6r\u00e4ndrat sitt utseende, s\u00e5 \u00e4r en s\u00e5dan sak oren, om ock fl\u00e4cken icke vidare har utbrett sig; du skall br\u00e4nna upp den i eld; det \u00e4r en fr\u00e4tfl\u00e4ck, vare sig den sitter p\u00e5 avigsidan eller p\u00e5 r\u00e4tsidan.\n13:56 Men om pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser det angripna st\u00e4llet, finner att det efter tvagningen har bleknat, s\u00e5 skall han riva bort det fr\u00e5n kl\u00e4dnaden eller skinnet, eller fr\u00e5n det v\u00e4vda eller virkade tyget.\n13:57 Om likv\u00e4l sedan en fl\u00e4ck \u00e5ter visar sig p\u00e5 kl\u00e4dnaden, eller p\u00e5 det v\u00e4vda eller virkade tyget, eller p\u00e5 skinnsaken, vad det vara m\u00e5, s\u00e5 \u00e4r det spet\u00e4lska som har brutit ut; den sak p\u00e5 vilken det angripna st\u00e4llet finnes skall du br\u00e4nna upp i eld.\n13:58 Men om genom tvagningen fl\u00e4cken har g\u00e5tt bort p\u00e5 kl\u00e4dnaden, eller p\u00e5 det v\u00e4vda eller virkade tyget, eller p\u00e5 skinnsaken, vad det vara m\u00e5, s\u00e5 skall det f\u00f6r andra g\u00e5ngen tv\u00e5s, och s\u00e5 bliver det rent.\n13:59 Detta \u00e4r lagen om det som bliver angripet av spet\u00e4lska, antingen det \u00e4r en kl\u00e4dnad av ylle eller linne, eller det \u00e4r v\u00e4vt eller virkat tyg, eller n\u00e5gon skinnsak, vad det vara m\u00e5 -- den lag efter vilken det skall f\u00f6rklaras rent eller orent.\n14:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n14:2 Detta vare lagen om huru man skall f\u00f6rfara, n\u00e4r den som har haft spet\u00e4lska skall renas: Han skall f\u00f6ras till pr\u00e4sten;\n14:3 och pr\u00e4sten skall g\u00e5 ut utanf\u00f6r l\u00e4gret. Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han beser den spet\u00e4lske, finner att han \u00e4r botad fr\u00e5n den spet\u00e4lska varav han var angripen,\n14:4 s\u00e5 skall pr\u00e4sten bjuda att man f\u00f6r dens r\u00e4kning, som skall renas, tager tv\u00e5 levande rena f\u00e5glar, cedertr\u00e4, rosenr\u00f6tt garn och isop.\n14:5 Och pr\u00e4sten skall bjuda att man slaktar den ena f\u00e5geln \u00f6ver ett lerk\u00e4rl med friskt vatten i.\n14:6 Sedan skall han taga den levande f\u00e5geln, s\u00e5 ock cedertr\u00e4et, det rosenr\u00f6da garnet och isopen, och detta alltsammans, j\u00e4mv\u00e4l den levande f\u00e5geln, skall han doppa i den f\u00e5gelns blod, som har blivit slaktad \u00f6ver det friska vattnet.\n14:7 Och han skall st\u00e4nka sju g\u00e5nger p\u00e5 den som skall renas fr\u00e5n spet\u00e4lskan; och sedan han s\u00e5 har renat honom, skall han slappa den levande f\u00e5geln fri ute p\u00e5 marken.\n14:8 Och den som skall renas skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och raka av allt sitt h\u00e5r och bada sig i vatten, s\u00e5 bliver han ren och f\u00e5r sedan g\u00e5 in i l\u00e4gret. Dock skall han stanna utanf\u00f6r sitt t\u00e4lt i sju dagar.\n14:9 Och p\u00e5 sjunde dagen skall han raka av allt sitt h\u00e5r, b\u00e5de huvudh\u00e5ret och sk\u00e4gget och \u00f6gonbrynen: allt sitt h\u00e5r skall han raka av. Och han skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sin kropp i vatten, s\u00e5 bliver han ren.\n14:10 Och p\u00e5 \u00e5ttonde dagen skall han taga tv\u00e5 felfria lamm av hank\u00f6n och ett \u00e5rsgammalt felfritt lamm av honk\u00f6n, s\u00e5 ock tre tiondedels efa fint mj\u00f6l, begjutet med olja, till spisoffer, och d\u00e4rtill en log olja.\n14:11 Och pr\u00e4sten som f\u00f6rr\u00e4ttar reningen skall st\u00e4lla den som skall renas och allt det andra fram inf\u00f6r HERRENS ansikte, vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet.\n14:12 Och pr\u00e4sten skall taga det ena lammet och offra det till ett skuldoffer, j\u00e4mte tillh\u00f6rande log olja, och vifta detta s\u00e5som ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n14:13 Och man skall slakta lammet p\u00e5 samma plats d\u00e4r man slaktar synd- och br\u00e4nnoffersdjuren, p\u00e5 en helig plats; ty skuldoffret tillh\u00f6r pr\u00e4sten, likasom syndoffret; det \u00e4r h\u00f6gheligt.\n14:14 Och pr\u00e4sten skall taga n\u00e5got av skuldoffrets blod, och d\u00e4rmed skall pr\u00e4sten bestryka h\u00f6gra \u00f6rsnibben p\u00e5 den som skall renas, s\u00e5 ock tummen p\u00e5 hans h\u00f6gra hand och stort\u00e5n p\u00e5 hans h\u00f6gra fot.\n14:15 Sedan skall pr\u00e4sten taga av tillh\u00f6rande log olja och gjuta i sin v\u00e4nstra hand,\n14:16 och pr\u00e4sten skall doppa sitt h\u00f6gra pekfinger i oljan som han har i sin v\u00e4nstra hand och st\u00e4nka n\u00e5got av oljan med sitt finger sju g\u00e5nger inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n14:17 Och med det som bliver \u00f6ver av oljan i hans hand skall pr\u00e4sten bestryka h\u00f6gra \u00f6rsnibben p\u00e5 den som skall renas, s\u00e5 ock tummen p\u00e5 hans h\u00f6gra hand och stort\u00e5n p\u00e5 hans h\u00f6gra fot, ovanp\u00e5 skuldoffersblodet.\n14:18 Och det som sedan \u00e4r \u00f6ver av oljan i pr\u00e4stens hand skall han gjuta p\u00e5 dens huvud, som skall renas; s\u00e5 skall pr\u00e4sten bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r honom inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n14:19 D\u00e4refter skall pr\u00e4sten offra syndoffret och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r den som skall renas, s\u00e5 att han bliver fri ifr\u00e5n sin orenhet; sedan skall han slakta br\u00e4nnoffersdjuret.\n14:20 Och pr\u00e4sten skall offra br\u00e4nnoffret p\u00e5 altaret och tillika spisoffret. N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r honom, d\u00e5 bliver han ren.\n14:21 Men om han \u00e4r fattig och icke kan anskaffa s\u00e5 mycket, s\u00e5 skall han taga allenast ett lamm till skuldoffer, och vifta det f\u00f6r att bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r sig, och allenast en tiondedels efa fint mj\u00f6l, begjutet med olja, till spisoffer, och d\u00e4rtill en log olja,\n14:22 s\u00e5 ock tv\u00e5 turturduvor eller tv\u00e5 unga duvor, efter som han kan anskaffa; den ena skall vara till syndoffer, den andra till br\u00e4nnoffer.\n14:23 Och han skall, f\u00f6r att f\u00f6rklaras ren, b\u00e4ra allt detta till pr\u00e4sten p\u00e5 \u00e5ttonde dagen, till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n14:24 Och pr\u00e4sten skall taga skuldofferslammet och tillh\u00f6rande log olja, och detta skall pr\u00e4sten vifta s\u00e5som ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n14:25 Och man skall slakta skuldofferslammet, och pr\u00e4sten skall taga av skuldoffrets blod och bestryka h\u00f6gra \u00f6rsnibben p\u00e5 den som skall renas, s\u00e5 ock tummen p\u00e5 hans h\u00f6gra hand och stort\u00e5n p\u00e5 hans h\u00f6gra fot.\n14:26 Sedan skall pr\u00e4sten gjuta n\u00e5got av oljan i sin v\u00e4nstra hand,\n14:27 och pr\u00e4sten skall st\u00e4nka med sitt h\u00f6gra pekfinger n\u00e5got av oljan som han har i sin v\u00e4nstra hand sju g\u00e5nger inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n14:28 Och pr\u00e4sten skall med oljan som han har i sin hand bestryka h\u00f6gra \u00f6rsnibben p\u00e5 den som skall renas, s\u00e5 ock tummen p\u00e5 hans h\u00f6gra hand och stort\u00e5n p\u00e5 hans h\u00f6gra fot, ovanp\u00e5 skuldoffersblodet.\n14:29 Och det som \u00e4r \u00f6ver av oljan i pr\u00e4stens hand skall han gjuta p\u00e5 dens huvud, som skall renas, till att bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r honom inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n14:30 D\u00e4refter skall han offra den ena av turturduvorna eller av de unga duvorna, vad han nu har kunnat anskaffa;\n14:31 efter som han har kunnat anskaffa: skall han offra den ena till syndoffer och den andra till br\u00e4nnoffer, tillika med spisoffret. S\u00e5 skall pr\u00e4sten bringa f\u00f6rsoning inf\u00f6r HERRENS ansikte f\u00f6r den som skall renas.\n14:32 Detta \u00e4r lagen om den som har varit angripen av spet\u00e4lska, men icke kan anskaffa vad som r\u00e4tteligen h\u00f6r till hans rening.\n14:33 Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:\n14:34 N\u00e4r I kommen in i Kanaans land, som jag vill giva eder till besittning, och jag l\u00e5ter n\u00e5got hus i det land I f\u00e5n till besittning bliva angripet av spet\u00e4lska,\n14:35 s\u00e5 skall husets \u00e4gare g\u00e5 och anm\u00e4la det f\u00f6r pr\u00e4sten och s\u00e4ga: \u00bbDet synes som om mitt hus vore angripet av spet\u00e4lska.\u00bb\n14:36 D\u00e5 skall pr\u00e4sten bjuda att man, innan pr\u00e4sten g\u00e5r in f\u00f6r att bese det angripna st\u00e4llet, utrymmer huset, f\u00f6r att icke allt som \u00e4r i huset skall bliva orent. Och d\u00e4refter skall pr\u00e4sten g\u00e5 in f\u00f6r att bese huset.\n14:37 Om han d\u00e5, n\u00e4r han beser det angripna st\u00e4llet, finner att det angripna st\u00e4llet p\u00e5 husets v\u00e4gg bildar gr\u00f6naktiga eller r\u00f6daktiga f\u00f6rdjupningar, som visa sig l\u00e4gre \u00e4n den \u00f6vriga v\u00e4ggen,\n14:38 s\u00e5 skall pr\u00e4sten g\u00e5 ut ur huset, till d\u00f6rren p\u00e5 huset, och st\u00e4nga huset f\u00f6r sju dagar.\n14:39 Om d\u00e5 pr\u00e4sten, n\u00e4r han p\u00e5 sjunde dagen kommer igen och beser det, finner att fl\u00e4cken har utbrett sig p\u00e5 husets v\u00e4gg,\n14:40 s\u00e5 skall pr\u00e4sten bjuda att man bryter ut de stenar som \u00e4ro angripna, och kastar dem utanf\u00f6r staden p\u00e5 n\u00e5gon oren plats.\n14:41 Men huset skall man skrapa \u00f6verallt innantill och kasta det avskrapade murbruket utanf\u00f6r staden p\u00e5 n\u00e5gon oren plats.\n14:42 Och man skall taga andra stenar och s\u00e4tta in dem i de f\u00f6rras st\u00e4lle och taga annat murbruk och rappa huset d\u00e4rmed.\n14:43 Om likv\u00e4l en fl\u00e4ck \u00e5ter kommer fram p\u00e5 huset, sedan man har brutit ut stenarna, och sedan man har skrapat huset, och sedan det har blivit rappat,\n14:44 s\u00e5 skall pr\u00e4sten g\u00e5 in och bese det, och om han d\u00e5 finner att fl\u00e4cken har utbrett sig p\u00e5 huset, s\u00e5 \u00e4r detta en elakartad spet\u00e4lska p\u00e5 huset, det \u00e4r orent.\n14:45 Och man skall riva ned huset, med dess stenar och tr\u00e4virke och allt murbruk p\u00e5 huset, och f\u00f6ra bort alltsammans utanf\u00f6r staden till n\u00e5gon oren plats.\n14:46 Och om n\u00e5gon har g\u00e5tt in i huset under den tid det skulle vara st\u00e4ngt, s\u00e5 skall han vara oren \u00e4nda till aftonen.\n14:47 Och om n\u00e5gon har legat i huset, skall han tv\u00e5 sina kl\u00e4der, och om n\u00e5gon har \u00e4tit i huset, skall ocks\u00e5 han tv\u00e5 sina kl\u00e4der.\n14:48 Men om pr\u00e4sten, n\u00e4r han g\u00e5r in och beser huset, finner att fl\u00e4cken icke har utbrett sig p\u00e5 huset, sedan det har blivit rappat, s\u00e5 skall han f\u00f6rklara huset rent, ty d\u00e5 \u00e4r det onda h\u00e4vt.\n14:49 Och han skall till husets rening taga tv\u00e5 f\u00e5glar, cedertr\u00e4, rosenr\u00f6tt garn och isop.\n14:50 Och han skall slakta den ena f\u00e5geln \u00f6ver ett lerk\u00e4rl med friskt vatten i.\n14:51 Sedan skall han taga cedertr\u00e4et, isopen, det rosenr\u00f6da garnet och den levande f\u00e5geln, och doppa alltsammans i den slaktade f\u00e5gelns blod och det friska vattnet, och st\u00e4nka p\u00e5 huset sju g\u00e5nger.\n14:52 S\u00e5 skall han rena huset med f\u00e5gelns blod och det friska vattnet och med den levande f\u00e5geln, cedertr\u00e4et, isopen och det rosenr\u00f6da garnet.\n14:53 Och han skall sl\u00e4ppa den levande f\u00e5geln fri ute p\u00e5 marken utanf\u00f6r staden. N\u00e4r han s\u00e5 bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r huset, d\u00e5 bliver det rent.\n14:54 Detta \u00e4r lagen om allt slags spet\u00e4lskesjukdom och spet\u00e4lskeskorv,\n14:55 om spet\u00e4lska p\u00e5 kl\u00e4der och p\u00e5 hus,\n14:56 om upph\u00f6jningar p\u00e5 huden, utslag och ljusa fl\u00e4ckar,\n14:57 till undervisning om n\u00e4r n\u00e5got \u00e4r orent eller rent. Detta \u00e4r lagen om spet\u00e4lska.\n15:1 Och HERREN talade till Mose och Aron och sade:\n15:2 Talen till Israels barn och s\u00e4gen till dem:\n15:3 Om n\u00e5gon f\u00e5r flytning ur sitt k\u00f6tt, s\u00e5 \u00e4r s\u00e5dan flytning oren. Och ang\u00e5ende hans orenhet, medan flytningen varar, g\u00e4ller f\u00f6ljande: Evad hans k\u00f6tt avs\u00f6ndrar flytningen, eller det tillsluter sig f\u00f6r flytningen, s\u00e5 \u00e4r han oren.\n15:4 Allt varp\u00e5 den sjuke ligger bliver orent, och allt varp\u00e5 han sitter bliver orent.\n15:5 Och den som kommer vid det varp\u00e5 han har legat skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:6 Och den som s\u00e4tter sig p\u00e5 n\u00e5got varp\u00e5 den sjuke har suttit skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:7 Och den som kommer vid den sjukes kropp skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:8 Och om den sjuke spottar p\u00e5 n\u00e5gon som \u00e4r ren, skall denne tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:9 Och allt varp\u00e5 den sjuke sitter n\u00e4r han f\u00e4rdas n\u00e5gonst\u00e4des, bliver orent.\n15:10 Och var och en som kommer vid n\u00e5got, vad det vara m\u00e5, som har legat under honom skall vara oren \u00e4nda till aftonen; och den som b\u00e4r bort n\u00e5got s\u00e5dant skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:11 Och var och en som den sjuke kommer vid, utan att hava sk\u00f6ljt sina h\u00e4nder i vatten, skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:12 Och ett lerk\u00e4rl som den sjuke kommer vid skall s\u00f6ndersl\u00e5s; men \u00e4r det ett tr\u00e4k\u00e4rl, skall det sk\u00f6ljas med vatten.\n15:13 N\u00e4r den som har flytning bliver ren fr\u00e5n sin flytning, skall han, f\u00f6r att f\u00f6rklaras ren, r\u00e4kna sju dagar och d\u00e4refter tv\u00e5 sina kl\u00e4der, och sedan skall han bada sin kropp i rinnande vatten, s\u00e5 bliver han ren.\n15:14 Och p\u00e5 \u00e5ttonde dagen skall han taga sig tv\u00e5 turturduvor eller tv\u00e5 unga duvor och komma inf\u00f6r HERRENS ansikte, till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, och giva dem \u00e5t pr\u00e4sten.\n15:15 Och pr\u00e4sten skall offra dem, den ena till syndoffer och den andra till br\u00e4nnoffer; s\u00e5 skall pr\u00e4sten bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r honom inf\u00f6r HERRENS ansikte, till rening fr\u00e5n hans flytning.\n15:16 Och om en man har haft s\u00e4desutgjutning, s\u00e5 skall han bada hela sin kropp i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:17 Och allt slags kl\u00e4dnad och allt av skinn, varp\u00e5 s\u00e5dan s\u00e4desutgjutning har skett, skall tv\u00e5s i vatten och vara orent \u00e4nda till aftonen.\n15:18 Och n\u00e4r en man har legat hos en kvinna och s\u00e4desutgjutning har skett, s\u00e5 skola de b\u00e5da bada sig i vatten och vara orena \u00e4nda till aftonen.\n15:19 Och n\u00e4r en kvinna har sin flytning, i det att blod avg\u00e5r ur hennes k\u00f6tt, skall hon vara oren i sju dagar, och var och en som kommer vid henne skall vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:20 Och allt varp\u00e5 hon ligger under sin m\u00e5nadsrening bliver orent, och allt varp\u00e5 hon sitter bliver orent.\n15:21 Och var och en som kommer vid det varp\u00e5 hon har legat skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:22 Och var och en som kommer vid n\u00e5got varp\u00e5 hon har suttit skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:23 Och om n\u00e5gon sak l\u00e4gges p\u00e5 det varp\u00e5 hon har legat eller suttit, och n\u00e5gon d\u00e5 kommer vid denna sak, s\u00e5 skall han vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:24 Och om en man ligger hos henne, och n\u00e5got av hennes m\u00e5nadsfl\u00f6de kommer p\u00e5 honom, skall han vara oren i sju dagar, och allt varp\u00e5 han ligger bliver orent.\n15:25 Och om en kvinna har blodfl\u00f6de under en l\u00e4ngre tid, utan att det \u00e4r hennes m\u00e5nadsrening, eller om hon har fl\u00f6de ut\u00f6ver tiden f\u00f6r sin m\u00e5nadsrening, s\u00e5 skall om henne, s\u00e5 l\u00e4nge hennes orena fl\u00f6de varar, g\u00e4lla detsamma som under hennes m\u00e5nadsreningstid; hon \u00e4r oren.\n15:26 Om allt varp\u00e5 hon ligger, s\u00e5 l\u00e4nge hennes fl\u00f6de varar, skall g\u00e4lla detsamma som om det varp\u00e5 hon ligger under sin m\u00e5nadsrening; och allt varp\u00e5 hon sitter bliver orent, likasom under hennes m\u00e5nadsrening.\n15:27 Och var och en som kommer vid n\u00e5got av detta bliver oren; han skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen.\n15:28 Men om hon bliver ren fr\u00e5n sitt fl\u00f6de, skall hon r\u00e4kna sju dagar och sedan vara ren.\n15:29 Och p\u00e5 \u00e5ttonde dagen skall hon taga sig tv\u00e5 turturduvor eller tv\u00e5 unga duvor och b\u00e4ra dem till pr\u00e4sten, till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng.\n15:30 Och pr\u00e4sten skall offra den ena till syndoffer och den andra till br\u00e4nnoffer; s\u00e5 skall pr\u00e4sten bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r henne inf\u00f6r HERRENS ansikte, till rening fr\u00e5n hennes orena fl\u00f6de.\n15:31 S\u00e5 skolen I bevara Israels barn fr\u00e5n orenhet, p\u00e5 det att de icke m\u00e5 d\u00f6 i sin orenhet, om de orena mitt tabernakel, som st\u00e5r mitt ibland dem.\n15:32 Detta \u00e4r lagen om den som har flytning och om den som har s\u00e4desutgjutning, s\u00e5 att han d\u00e4rigenom bliver oren,\n15:33 och om den kvinna som har sin m\u00e5nadsrening, och om den som har n\u00e5gon flytning, evad det \u00e4r man eller kvinna, s\u00e5 ock om en man som ligger hos en oren kvinna.\n16:1 Och HERREN talade till Mose, sedan Arons tv\u00e5 s\u00f6ner voro d\u00f6da, de b\u00e5da som tr\u00e4ffats av d\u00f6den, n\u00e4r de tr\u00e4dde fram inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n16:2 Och HERREN sade till Mose: S\u00e4g till din broder Aron att han icke p\u00e5 vilken tid som helst f\u00e5r g\u00e5 in i helgedomen innanf\u00f6r f\u00f6rl\u00e5ten, framf\u00f6r n\u00e5dastolen som \u00e4r ovanp\u00e5 arken, p\u00e5 det att han icke m\u00e5 d\u00f6; ty i molnskyn vill jag uppenbara mig \u00f6ver n\u00e5dastolen.\n16:3 S\u00e5 skall f\u00f6rfaras, n\u00e4r Aron skall g\u00e5 in i helgedomen: Han skall taga en ungtjur till syndoffer och en v\u00e4dur till br\u00e4nnoffer;\n16:4 han skall ikl\u00e4da sig en helig livkl\u00e4dnad av linne och hava benkl\u00e4der av linne \u00f6ver sitt k\u00f6tt, och han skall omgjorda sig med ett b\u00e4lte av linne och vira en huvudbindel av linne om sitt huvud; detta \u00e4r de heliga kl\u00e4derna, och innan han ikl\u00e4der sig dem, skall han bada sin kropp i vatten.\n16:5 Och av Israels barns menighet skall han mottaga tv\u00e5 bockar till syndoffer och en v\u00e4dur till br\u00e4nnoffer.\n16:6 Och Aron skall f\u00f6ra fram sin egen syndofferstjur och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r sig och sitt hus.\n16:7 Sedan skall han taga de tv\u00e5 bockarna och st\u00e4lla dem inf\u00f6r HERRENS ansikte, vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet.\n16:8 Och Aron skall draga lott om de tv\u00e5 bockarna: en lott f\u00f6r HERREN och en lott f\u00f6r Asasel.\n16:9 Och den bock som lotten best\u00e4mmer \u00e5t HERREN skall Aron f\u00f6ra fram och offra till syndoffer.\n16:10 Men den bock som lotten best\u00e4mmer \u00e5t Asasel skall st\u00e4llas levande inf\u00f6r HERRENS ansikte, f\u00f6r att f\u00f6rsoning m\u00e5 bringas f\u00f6r honom, p\u00e5 det att han m\u00e5 sl\u00e4ppas fri ut till Asasel i \u00f6knen.\n16:11 Aron skall allts\u00e5 f\u00f6ra fram sin syndofferstjur och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r sig och sitt hus, han skall slakta sin syndofferstjur.\n16:12 Sedan skall han taga ett fyrfat fullt med gl\u00f6d fr\u00e5n altaret som st\u00e5r inf\u00f6r HERRENS ansikte, och fylla sina h\u00e4nder med st\u00f6tt v\u00e4lluktande r\u00f6kelse; och han skall b\u00e4ra in detta innanf\u00f6r f\u00f6rl\u00e5ten.\n16:13 Och r\u00f6kelsen skall han l\u00e4gga p\u00e5 elden inf\u00f6r HERRENS ansikte, s\u00e5 att ett moln av r\u00f6kelse skyler n\u00e5dastolen, ovanp\u00e5 vittnesb\u00f6rdet, p\u00e5 det att han icke m\u00e5 d\u00f6.\n16:14 Och han skall taga av tjurens blod och st\u00e4nka med sitt finger framtill p\u00e5 n\u00e5dastolen; och framf\u00f6r n\u00e5dastolen skall han st\u00e4nka blodet sju g\u00e5nger med sitt finger.\n16:15 Sedan skall han slakta folkets syndoffersbock och b\u00e4ra in hans blod innanf\u00f6r f\u00f6rl\u00e5ten; och han skall g\u00f6ra med hans blod s\u00e5som han gjorde med tjurens blod: han skall t\u00e4nka d\u00e4rmed p\u00e5 n\u00e5dastolen och framf\u00f6r n\u00e5dastolen.\n16:16 S\u00e5 skall han bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r helgedomen och rena den fr\u00e5n Israels barns orenheter och \u00f6vertr\u00e4delser, vad de \u00e4n m\u00e5 hava syndat. Och p\u00e5 samma s\u00e4tt skall han g\u00f6ra ned uppenbarelset\u00e4ltet, som har sin plats hos dem mitt ibland deras orenheter.\n16:17 Och ingen m\u00e4nniska f\u00e5r vara i uppenbarelset\u00e4ltet, fr\u00e5n den stund p\u00e5 han g\u00e5r in f\u00f6r att bringa f\u00f6rsoning i helgedomen, \u00e4nda till dess han har g\u00e5tt ut. S\u00e5 skall han bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r sig och sitt hus och f\u00f6r Israels hela f\u00f6rsamling.\n16:18 Sedan skall han g\u00e5 ut till altaret som st\u00e5r inf\u00f6r HERRENS ansikte och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r det; han skall taga av tjurens blod och av bockens blod och stryka p\u00e5 altarets horn runt omkring,\n16:19 och han skall st\u00e4nka blodet d\u00e4rp\u00e5 med sitt finger sju g\u00e5nger, och rena och helga det fr\u00e5n Israels barns orenheter.\n16:20 N\u00e4r han s\u00e5 har fullbordat f\u00f6rsoningen f\u00f6r helgedomen, uppenbarelset\u00e4ltet och altaret, skall han f\u00f6ra fram den levande bocken.\n16:21 Och Aron skall l\u00e4gga b\u00e5da sina h\u00e4nder p\u00e5 den levande bockens huvud, och bek\u00e4nna \u00f6ver honom Israels barns alla missg\u00e4rningar och alla deras \u00f6vertr\u00e4delser, vad de \u00e4n m\u00e5 hava syndat; han skall l\u00e4gga dem p\u00e5 bockens huvud och genom en man som h\u00e5lles redo d\u00e4rtill sl\u00e4ppa honom ut i \u00f6knen.\n16:22 S\u00e5 skall bocken b\u00e4ra alla deras missg\u00e4rningar p\u00e5 sig ut i vildmarken; man skall sl\u00e4ppa bocken ute i \u00f6knen.\n16:23 D\u00e4refter skall Aron g\u00e5 in i uppenbarelset\u00e4ltet och taga av sig linnekl\u00e4derna, som han hade ikl\u00e4tt sig n\u00e4r han gick in i helgedomen; och han skall l\u00e4mna dem d\u00e4r.\n16:24 Och han skall bada sin kropp i vatten p\u00e5 en helig plats och ikl\u00e4da sig sina vanliga kl\u00e4der; sedan skall han g\u00e5 ut och offra sitt eget br\u00e4nnoffer och folkets br\u00e4nnoffer och bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r sig och f\u00f6r folket.\n16:25 Och fettet av syndoffersdjuret skall han f\u00f6rbr\u00e4nna p\u00e5 altaret.\n16:26 Men den som sl\u00e4ppte bocken ut till Asasel skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sin kropp i vatten; d\u00e4refter f\u00e5r han g\u00e5 in i l\u00e4gret.\n16:27 Och syndofferstjuren och syndoffersbocken, vilkas blod blev inburet f\u00f6r att bringa f\u00f6rsoning i helgedomen, skola f\u00f6ras bort utanf\u00f6r l\u00e4gret, och man skall br\u00e4nna upp dem i eld med deras hud och k\u00f6tt och orenlighet.\n16:28 Och den som br\u00e4nner upp detta skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sin kropp i vatten; d\u00e4refter f\u00e5r han g\u00e5 in i l\u00e4gret.\n16:29 Och detta skall vara f\u00f6r eder en ev\u00e4rdlig stadga: I sjunde m\u00e5naden, p\u00e5 tionde dagen i m\u00e5naden, skolen I sp\u00e4ka eder och icke g\u00f6ra n\u00e5got arbete, varken inf\u00f6dingen eller fr\u00e4mlingen som bor ibland eder.\n16:30 Ty p\u00e5 den dagen skall f\u00f6rsoning bringas f\u00f6r eder, till att rena eder; fr\u00e5n alla edra synder skolen I renas inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n16:31 En vilosabbat skall den vara f\u00f6r eder, och I skolen d\u00e5 sp\u00e4ka eder. Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga.\n16:32 Och den pr\u00e4st, som har blivit smord och mottagit handfyllning till att vara pr\u00e4st i sin faders st\u00e4lle skall bringa denna f\u00f6rsoning; han skall ikl\u00e4da sig linnekl\u00e4derna, de heliga kl\u00e4derna,\n16:33 och han skall bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r det allraheligaste och f\u00f6rsoning f\u00f6r uppenbarelset\u00e4ltet och altaret, och han skall bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r pr\u00e4sterna och allt folket i f\u00f6rsamlingen.\n16:34 Detta skall vara f\u00f6r eder en ev\u00e4rdlig stadga, att f\u00f6rsoning skall bringas f\u00f6r Israels barn, till rening fr\u00e5n alla deras synder, en g\u00e5ng om \u00e5ret. Och han gjorde s\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n17:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n17:2 Tala till Aron och hans s\u00f6ner och alla Israels barn och s\u00e4g till dem Detta \u00e4r vad HERREN har bjudit och sagt:\n17:3 Om n\u00e5gon av Israels hus, i l\u00e4gret eller utanf\u00f6r l\u00e4gret, slaktar ett f\u00e4kreatur eller ett lamm eller en get,\n17:4 utan att f\u00f6ra fram djuret till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng f\u00f6r att framb\u00e4ra det s\u00e5som en offerg\u00e5va \u00e5t HERREN framf\u00f6r HERRENS tabernakel, s\u00e5 skall detta tillr\u00e4knas den mannen s\u00e5som blodskuld, ty blod har han utgjutit, och den mannen skall utrotas ur sitt folk.\n17:5 D\u00e4rf\u00f6r skola Israels barn f\u00f6ra sina slaktdjur, som de pl\u00e4ga slakta ute p\u00e5 marken, fram till HERREN, till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, till pr\u00e4sten, och d\u00e4r slakta dem s\u00e5som tackoffer \u00e5t HERREN.\n17:6 Och pr\u00e4sten skall st\u00e4nka blodet p\u00e5 HERRENS altare, vid ing\u00e5ngen till uppenbarelset\u00e4ltet, och f\u00f6rbr\u00e4nna fettet till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n17:7 Och de skola icke mer offra sina slaktoffer \u00e5t de onda andar som de i trol\u00f6s avf\u00e4llighet l\u00f6pa efter. Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r dem fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte.\n17:8 Och du skall s\u00e4ga till dem: Om n\u00e5gon av Israels hus, eller av fr\u00e4mlingarna som bo ibland dem, offrar ett br\u00e4nnoffer eller ett slaktoffer\n17:9 och icke f\u00f6r det fram till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng f\u00f6r att offra det \u00e5t HERREN, s\u00e5 skall den mannen utrotas ur sin sl\u00e4kt.\n17:10 Och om n\u00e5gon av Israels hus, eller av fr\u00e4mlingarna som bo ibland dem, f\u00f6rt\u00e4r n\u00e5got blod, s\u00e5 skall jag v\u00e4nda mitt ansikte mot honom som f\u00f6rt\u00e4r blodet och utrota honom ur hans folk.\n17:11 Ty allt k\u00f6tts sj\u00e4l \u00e4r i blodet, och jag har givit eder det till altaret, till att bringa f\u00f6rsoning f\u00f6r edra sj\u00e4lar; ty blodet \u00e4r det som bringar f\u00f6rsoning, genom sj\u00e4len som \u00e4r d\u00e4ri.\n17:12 D\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger jag till Israels barn: Ingen av eder skall f\u00f6rt\u00e4ra blod; och fr\u00e4mlingen som bor ibland eder skall icke heller f\u00f6rt\u00e4ra blod.\n17:13 Och om n\u00e5gon av Israels barn, eller av fr\u00e4mlingarna som bo ibland dem, f\u00e4ller ett villebr\u00e5d av fyrfotadjur eller en f\u00e5gel, s\u00e5dant som f\u00e5r \u00e4tas, s\u00e5 skall han l\u00e5ta blodet rinna ut och \u00f6vert\u00e4cka det med jord.\n17:14 Ty s\u00e5 \u00e4r det med allt k\u00f6tts sj\u00e4l, att blodet \u00e4r det som inneh\u00e5ller sj\u00e4len; d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4ger jag till Israels barn: I skolen icke f\u00f6rt\u00e4ra n\u00e5got k\u00f6tts blod. Ty blodet \u00e4r allt k\u00f6tts sj\u00e4l; var och en som f\u00f6rt\u00e4r det skall utrotas.\n17:15 Och var och en som \u00e4ter ett sj\u00e4lvd\u00f6tt eller ihj\u00e4lrivet djur, evad han \u00e4r inf\u00f6ding eller fr\u00e4mling, skall tv\u00e5 sina kl\u00e4der och bada sig i vatten och vara oren \u00e4nda till aftonen; d\u00e5 bliver han ren.\n17:16 Men om han icke tv\u00e5r sina kl\u00e4der och icke badar sin kropp kommer han att b\u00e4ra p\u00e5 missg\u00e4rning.\n18:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n18:2 Tala till Israels barn och s\u00e4g till dem: Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n18:3 I skolen icke g\u00f6ra s\u00e5som man g\u00f6r i Egyptens land, d\u00e4r I haven bott. Ej heller skolen I g\u00f6ra s\u00e5som man g\u00f6r i Kanaans land, dit jag vill f\u00f6ra eder; I skolen icke vandra efter deras stadgar.\n18:4 Efter mina r\u00e4tter skolen I g\u00f6ra och mina stadgar skolen I h\u00e5lla, och skolen vandra efter dem. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n18:5 Ja, I skolen h\u00e5lla mina stadgar och r\u00e4tter, ty den m\u00e4nniska som g\u00f6r efter dem skall leva genom dem. Jag \u00e4r HERREN.\n18:6 Ingen bland eder skall komma vid n\u00e5gon kvinna som \u00e5r hans n\u00e4ra blodsf\u00f6rvant och blotta hennes blygd. Jag \u00e4r HERREN.\n18:7 Du skall icke blotta din faders blygd genom att blotta din moders blygd; hon \u00e4r din moder, du skall icke blotta hennes blygd.\n18:8 Du skall icke blotta n\u00e5gon annan kvinnas blygd, som \u00e4r din faders hustru, ty det \u00e4r din faders blygd.\n18:9 Du skall icke blotta din systers blygd, evad hon \u00e4r din faders dotter eller din moders dotter, evad hon \u00e4r f\u00f6dd hemma eller f\u00f6dd ute.\n18:10 Du skall icke blotta din sondotters eller din dotterdotters blygd, ty det \u00e4r din egen blygd.\n18:11 Du skall icke blotta din faders hustrus dotters blygd, ty hon \u00e4r av din faders sl\u00e4kt, hon \u00e4r din syster.\n18:12 Du skall icke blotta din faders systers blygd; hon \u00e4r din faders n\u00e4ra blodsf\u00f6rvant.\n18:13 Du skall icke blotta din moders systers blygd, ty hon \u00e4r din moders n\u00e4ra blodsf\u00f6rvant.\n18:14 Du skall icke blotta din faders broders blygd: vid hans hustru skall du icke komma; hon \u00e4r din faders syster.\n18:15 Du skall icke blotta din sv\u00e4rdotters blygd; hon \u00e4r din sons hustru, hennes blygd skall du icke blotta.\n18:16 Du skall icke blotta din broders hustrus blygd, ty det \u00e4r din broders blygd.\n18:17 Du skall icke blotta en kvinnas blygd och tillika hennes dotters; du skall icke heller taga till hustru hennes sondotter eller dotterdotter och blotta dennas blygd, de \u00e4ro ju n\u00e4ra blodsf\u00f6rvanter; s\u00e5dant vore en sk\u00e4ndlighet.\n18:18 Och du skall icke till hustru taga en kvinna j\u00e4mte hennes syster, s\u00e5 att du uppv\u00e4cker fiendskap mellan dem, i det att du blottar den enas blygd och tillika den andras, medan den f\u00f6rra lever.\n18:19 Du skall icke komma vid en kvinna och blotta hennes blygd, n\u00e4r hon \u00e4r oren under sin m\u00e5nadsrening.\n18:20 Med din n\u00e4stas hustru skall du icke beblanda dig, s\u00e5 att du genom henne bliver oren.\n18:21 Du skall icke giva n\u00e5gon av dina avkomlingar till offer \u00e5t Molok; du skall icke ohelga din Guds namn. Jag \u00e4r HERREN.\n18:22 Du skall icke ligga hos en man s\u00e5som man ligger hos en kvinna; det \u00e4r en styggelse.\n18:23 Du skall icke beblanda d\u00e4r med n\u00e5got djur, s\u00e5 att du genom detta bliver oren. Och ingen kvinna skall hava att skaffa med n\u00e5got djur, s\u00e5 att hon beblandar sig d\u00e4rmed; det \u00e4r en vederstygglighet.\n18:24 I skolen icke orena eder med n\u00e5got av allt detta, ty med allt s\u00e5dant hava de hedningar orenat sig, som jag f\u00f6rdriver f\u00f6r eder.\n18:25 D\u00e4rigenom har landet blivit orenat, och jag har p\u00e5 det hems\u00f6kt dess missg\u00e4rning, s\u00e5 att landet har utspytt sina inbyggare.\n18:26 S\u00e5 h\u00e5llen d\u00e5 I mina stadgar och r\u00e4tter, och ingen av eder, evad han \u00e4r inf\u00f6ding eller en fr\u00e4mling som bor ibland eder, m\u00e5 g\u00f6ra n\u00e5gon av alla dessa styggelser.\n18:27 Ty alla dessa styggelser hava landets inbyggare, som hava varit d\u00e4r f\u00f6re eder, bedrivit, s\u00e5 att landet har blivit orenat.\n18:28 G\u00f6ren intet s\u00e5dant, p\u00e5 det att landet icke m\u00e5 utspy eder, om I s\u00e5 orenen det, likasom det utspyr det folk som har bott d\u00e4r f\u00f6re eder.\n18:29 Ty var och en som g\u00f6r n\u00e5gon av alla dessa styggelser skall utrotas ur sitt folk, ja, var och en som g\u00f6r s\u00e5dant.\n18:30 Iakttagen d\u00e4rf\u00f6r vad jag har bjudit eder iakttaga, s\u00e5 att I icke g\u00f6ren efter n\u00e5gon av de styggeliga stadgar som man har f\u00f6ljt f\u00f6re eder, och s\u00e5 orenen eder genom dem. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n19:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n19:2 Tala till Israels barns hela menighet och s\u00e4g till dem: I skolen vara heliga, ty jag, HERREN, eder Gud, \u00e4r helig.\n19:3 Var och en av eder frukte sin moder och sin fader. Mina sabbater skolen I h\u00e5lla. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n19:4 I skolen icke v\u00e4nda eder till avgudar och icke g\u00f6ra eder gjutna gudar. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n19:5 N\u00e4r I viljen offra tackoffer \u00e5t HERREN, skolen I offra det p\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt att I bliven v\u00e4lbehagliga.\n19:6 Samma dag I offren det skall det \u00e4tas, eller ock den f\u00f6ljande dagen; men det som bliver \u00f6ver till tredje dagen skall br\u00e4nnas upp i eld.\n19:7 Om det \u00e4tes p\u00e5 tredje dagen, s\u00e5 \u00e4r det en vederstygglighet; det bliver d\u00e5 icke v\u00e4lbehagligt.\n19:8 Den som \u00e4ter d\u00e4rav kommer att b\u00e4ra p\u00e5 missg\u00e4rning, ty han har ohelgat det som var helgat \u00e5t HERREN, och han skall utrotas ur sin sl\u00e4kt.\n19:9 N\u00e4r I inb\u00e4rgen sk\u00f6rden av edert land, skall du icke sk\u00f6rda intill yttersta kanten av din \u00e5ker, icke heller skall du g\u00f6ra n\u00e5gon axplockning efter din sk\u00f6rd.\n19:10 Och i din ving\u00e5rd skall du icke g\u00f6ra n\u00e5gon eftersk\u00f6rd, och de avfallna druvorna i din ving\u00e5rd skall du icke plocka upp; du skall l\u00e4mna detta kvar \u00e5t den fattige och \u00e5t fr\u00e4mlingen. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n19:11 I skolen icke stj\u00e4la eller ljuga eller beg\u00e5 n\u00e5got svek mot varandra.\n19:12 I skolen icke sv\u00e4rja falskt vid mitt namn; d\u00e5 ohelgar du din Guds namn. Jag \u00e4r HERREN.\n19:13 Du skall icke med or\u00e4tt avh\u00e4nda din n\u00e4sta n\u00e5got, eller taga n\u00e5got ifr\u00e5n honom med v\u00e5ld. Du skall icke f\u00f6rh\u00e5lla dagakarlen hans l\u00f6n \u00f6ver natten till morgonen.\n19:14 Du skall icke uttala f\u00f6rbannelser \u00f6ver en d\u00f6v, och f\u00f6r en blind skall du icke l\u00e4gga n\u00e5got varp\u00e5 han kan falla; du skall frukta din Gud. Jag \u00e4r HERREN.\n19:15 I skolen icke g\u00f6ra or\u00e4tt i domen; du skall icke hava anseende till den ringes person, ej heller vara partisk f\u00f6r den m\u00e4ktige; du skall d\u00f6ma din n\u00e4sta r\u00e4tt.\n19:16 Du skall icke g\u00e5 med f\u00f6rtal bland dina fr\u00e4nder; du skall icke st\u00e5 efter din n\u00e4stas blod. Jag \u00e4r HERREN.\n19:17 Du skall icke hava hat till din broder i ditt hj\u00e4rta, men v\u00e4l m\u00e5 du tillr\u00e4ttavisa din n\u00e4sta, s\u00e5 att du icke f\u00f6r hans skull kommer att b\u00e4ra p\u00e5 synd.\n19:18 Du skall icke h\u00e4mnas och icke hysa agg mot n\u00e5gon av ditt folk, utan du skall \u00e4lska din n\u00e4sta s\u00e5som dig sj\u00e4lv. Jag \u00e4r HERREN.\n19:19 Mina stadgar skolen I h\u00e5lla: Du skall icke l\u00e5ta tv\u00e5 slags djur av din boskap para sig med varandra; din \u00e5ker skall du icke bes\u00e5 med tv\u00e5 slags s\u00e4d; en kl\u00e4dnad av tv\u00e5 olika slags garn f\u00e5r icke komma p\u00e5 dig.\n19:20 Om en man har legat hos en kvinna och beblandat sig med henne, och hon \u00e4r tr\u00e4linna i en annan mans v\u00e5ld, och hon icke har blivit frik\u00f6pt eller frigiven, s\u00e5 skola de straffas, men icke d\u00f6das, eftersom hon icke var fri.\n19:21 Och han skall f\u00f6ra fram sitt skuldoffer inf\u00f6r HERREN, till uppenbarelset\u00e4ltets ing\u00e5ng, en skuldoffersv\u00e4dur.\n19:22 N\u00e4r s\u00e5 pr\u00e4sten medelst skuldoffersv\u00e4duren bringar f\u00f6rsoning f\u00f6r honom inf\u00f6r HERRENS ansikte f\u00f6r den synd han har beg\u00e5tt, d\u00e5 bliver den synd han har beg\u00e5tt honom f\u00f6rl\u00e5ten.\n19:23 N\u00e4r I kommen in i landet och planteren tr\u00e4d av olika slag med \u00e4tbar frukt, skolen I anse deras frukt s\u00e5som deras f\u00f6rhud. I tre \u00e5r skolen I h\u00e5lla dem f\u00f6r oomskurna och icke \u00e4ta av dem;\n19:24 men under det fj\u00e4rde \u00e5ret skall all deras frukt vara helgad till HERRENS lov,\n19:25 och f\u00f6rst under det femte skolen I \u00e4ta deras frukt. S\u00e5 skolen I g\u00f6ra, f\u00f6r att de m\u00e5 giva s\u00e5 mycket st\u00f6rre avkastning \u00e5t eder. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n19:26 I skolen icke \u00e4ta n\u00e5got med blod i. I skolen icke befatta eder med sp\u00e5dom eller teckentyderi.\n19:27 I skolen icke rundklippa kanten av edert huvudh\u00e5r, ej heller skall du avstympa kanten av ditt sk\u00e4gg.\n19:28 I skolen icke g\u00f6ra n\u00e5got m\u00e4rke p\u00e5 eder kropp f\u00f6r n\u00e5gon d\u00f6d, ej heller br\u00e4nna in skrifttecken p\u00e5 eder. Jag \u00e4r HERREN.\n19:29 Du skall icke ohelga din dotter med att l\u00e5ta henne bliva en sk\u00f6ka, p\u00e5 det att icke landet m\u00e5 f\u00f6rfalla i sk\u00f6kov\u00e4sende och bliva uppfyllt av sk\u00e4ndlighet.\n19:30 Mina sabbater skolen I h\u00e5lla, och f\u00f6r min helgedom skolen I hava fruktan. Jag \u00e4r HERREN.\n19:31 I skolen icke v\u00e4nda eder till andar som tala genom besv\u00e4rjare eller sp\u00e5m\u00e4n. S\u00f6ken icke s\u00e5dana, s\u00e5 att I bliven orena genom dem. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n19:32 F\u00f6r ett gr\u00e5tt huvud skall du st\u00e5 upp, och den gamle skall du \u00e4ra; du skall frukta din Gud. Jag \u00e4r HERREN.\n19:33 N\u00e4r en fr\u00e4mling bor hos eder i edert land, skolen I icke f\u00f6rtrycka honom.\n19:34 Fr\u00e4mlingen som bor hos eder skall r\u00e4knas s\u00e5som en inf\u00f6ding bland eder, du skall \u00e4lska honom s\u00e5som dig sj\u00e4lv; I haven ju sj\u00e4lva varit fr\u00e4mlingar i Egyptens land. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n19:35 I skolen icke g\u00f6ra or\u00e4tt i domen, icke i fr\u00e5ga om m\u00e5tt, vikt eller m\u00e5l.\n19:36 Riktig v\u00e5g, riktiga vikter, riktig efa, riktigt hin-m\u00e5tt skolen I hava. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud, som har f\u00f6rt eder ut ur Egyptens land.\n19:37 S\u00e5 skolen I nu h\u00e5lla alla mina stadgar och alla mina r\u00e4tter och g\u00f6ra efter dem. Jag \u00e4r HERREN.\n20:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n20:2 Du skall ock s\u00e4ga till Israels barn: Om n\u00e5gon av Israels barn, eller av fr\u00e4mlingarna som bo i Israel, giver n\u00e5gon av sina avkomlingar \u00e5t Molok, s\u00e5 skall han straffas med d\u00f6den; folket i landet skall stena honom.\n20:3 Och jag skall v\u00e4nda mitt ansikte mot den mannen och utrota honom ur hans folk, d\u00e4rf\u00f6r att han har givit en av sina avkomlingar \u00e5t Molok, och d\u00e4rmed orenat min helgedom och ohelgat mitt heliga namn.\n20:4 Om folket i landet ser genom fingrarna med den mannen, n\u00e4r han giver en av sina avkomlingar \u00e5t Molok, s\u00e5 att de icke d\u00f6da honom,\n20:5 d\u00e5 skall jag sj\u00e4lv v\u00e4nda mitt ansikte mot den mannen och mot hans sl\u00e4kt; och honom och alla dem som hava f\u00f6ljt honom och i trol\u00f6s avf\u00e4llighet lupit efter Molok skall jag utrota ur deras folk.\n20:6 Och om n\u00e5gon v\u00e4nder sig till andar som tala genom besv\u00e4rjare eller sp\u00e5m\u00e4n, f\u00f6r att i trol\u00f6s avf\u00e4llighet l\u00f6pa efter dem, s\u00e5 skall jag v\u00e4nda mitt ansikte mot honom och utrota honom ur hans folk.\n20:7 S\u00e5 skolen I nu h\u00e5lla eder heliga, och vara heliga; ty jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n20:8 Och I skolen h\u00e5lla mina stadgar och g\u00f6ra efter dem. Jag \u00e4r HERREN, som helgar eder.\n20:9 Om n\u00e5gon uttalar f\u00f6rbannelser \u00f6ver sin fader eller sin moder, skall han straffas med d\u00f6den; \u00f6ver sin fader och sin moder har han uttalat f\u00f6rbannelser, blodskuld l\u00e5der vid honom.\n20:10 Om n\u00e5gon beg\u00e5r \u00e4ktenskapsbrott med en annan mans hustru, om han beg\u00e5r \u00e4ktenskapsbrott med sin n\u00e4stas hustru, s\u00e5 skola de straffas med d\u00f6den, b\u00e5de mannen och kvinnan som hava beg\u00e5tt \u00e4ktenskapsbrottet.\n20:11 Om n\u00e5gon ligger hos en kvinna som \u00e4r hans faders hustru, s\u00e5 blottar han sin faders blygd; de skola b\u00e5da straffas med d\u00f6den, blodskuld l\u00e5der vid dem.\n20:12 Om n\u00e5gon ligger hos sin sv\u00e4rdotter, s\u00e5 skola de b\u00e5da straffas med d\u00f6den; de hava bedrivit en vederstygglighet, blodskuld l\u00e5der vid dem.\n20:13 Om en man ligger hos en annan man s\u00e5som man ligger hos en kvinna, s\u00e5 g\u00f6ra de b\u00e5da en styggelse; de skola straffas med d\u00f6den, blodskuld l\u00e5der vid dem.\n20:14 Om n\u00e5gon till hustru tager en kvinna och tillika hennes moder, s\u00e5 \u00e4r det en sk\u00e4ndlighet; man skall br\u00e4nna upp b\u00e5de honom och dem i eld, f\u00f6r att icke n\u00e5gon sk\u00e4ndlighet m\u00e5 finnas bland eder.\n20:15 Om en man beblandar sig med n\u00e5got djur, s\u00e5 skall han straffas med d\u00f6den, och djuret skolen I dr\u00e4pa.\n20:16 Och om en kvinna kommer vid n\u00e5got djur och beblandar sig d\u00e4rmed, s\u00e5 skall du dr\u00e4pa b\u00e5de kvinnan och djuret; de skola straffas med d\u00f6den, blodskuld l\u00e5der vid dem.\n20:17 Om n\u00e5gon tager till hustru sin syster, sin faders dotter eller sin moders dotter, och ser hennes blygd och hon ser hans blygd, s\u00e5 \u00e4r det en skamlig g\u00e4rning, och de skola utrotas inf\u00f6r sitt folks \u00f6gon; han har blottat sin systers blygd, han b\u00e4r p\u00e5 missg\u00e4rning.\n20:18 Om n\u00e5gon ligger hos en kvinna som har sin m\u00e5nadsrening och blottar hennes blygd, i det att han avt\u00e4cker hennes brunn och hon blottar sitt blods brunn, s\u00e5 skola de b\u00e5da utrotas ur sitt folk.\n20:19 Du skall icke blotta din moders systers eller din faders systers blygd. Ty den s\u00e5 g\u00f6r avt\u00e4cker sin n\u00e4ra blodsf\u00f6rvants blygd; de komma att b\u00e4ra p\u00e5 missg\u00e4rning.\n20:20 Om n\u00e5gon ligger hos sin farbroders hustru, s\u00e5 blottar han sin farbroders blygd; de komma att b\u00e4ra p\u00e5 synd, barnl\u00f6sa skola de d\u00f6.\n20:21 Om n\u00e5gon tager sin broders hustru, s\u00e5 \u00e4r det en oren g\u00e4rning; han blottar d\u00e5 sin broders blygd, barnl\u00f6sa skola de bliva.\n20:22 S\u00e5 skolen I nu h\u00e5lla alla mina stadgar och alla mina r\u00e4tter och stadgar och g\u00f6ra efter dem, f\u00f6r att landet icke m\u00e5 utspy eder, det land dit jag vill f\u00f6ra eder, s\u00e5 att I f\u00e5n bo d\u00e4r.\n20:23 Och I skolen icke vandra efter det folks stadgar, som jag vill f\u00f6rdriva f\u00f6r eder; ty just d\u00e4rf\u00f6r att de hava bedrivit allt s\u00e5dant, har jag blivit led vid dem.\n20:24 Och d\u00e4rf\u00f6r har jag sagt till eder I skolen besitta deras land, ty jag skall giva eder det till besittning, ett land som flyter av mj\u00f6lk och honung. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud, som har avskilt eder fr\u00e5n andra folk.\n20:25 G\u00f6ren allts\u00e5 skillnad mellan rena fyrfotadjur och orena, och mellan rena f\u00e5glar och orena, s\u00e5 att I icke g\u00f6ren eder sj\u00e4lva till styggelse f\u00f6r de fyrfotadjurs eller f\u00e5glars skull eller f\u00f6r de kr\u00e4ldjurs, skull p\u00e5 marken, som jag har avskilt, f\u00f6r att I skolen h\u00e5lla dem f\u00f6r orena.\n20:26 I skolen vara mig heliga, ty jag, HERREN, \u00e4r helig, och jag har avskilt eder fr\u00e5n andra folk, f\u00f6r att I skolen h\u00f6ra mig till.\n20:27 N\u00e4r n\u00e5gon, man eller kvinna, befattar sig med andebesv\u00e4rjelse eller sp\u00e5dom, skall denne straffas med d\u00f6den; man skall stena honom, blodskuld l\u00e5der vid honom.\n21:1 Och HERREN sade till Mose: S\u00e4g till pr\u00e4sterna, Arons s\u00f6ner, s\u00e4g till dem s\u00e5: En pr\u00e4st f\u00e5r icke \u00e5draga sig orenhet genom n\u00e5gon d\u00f6d bland sina fr\u00e4nder,\n21:2 utom genom sina n\u00e4rmaste blodsf\u00f6rvanter: sin moder, sin fader, sin dotter, sin broder; son, sin dotter, sin broder;\n21:3 s\u00e5 ock genom sin syster, om hon var jungfru och stod honom n\u00e4rmare och icke tillh\u00f6rde n\u00e5gon man, i s\u00e5dant fall m\u00e5 han \u00e5draga sig orenhet genom henne.\n21:4 Eftersom han \u00e4r en herre bland sina fr\u00e4nder, f\u00e5r han icke \u00e5draga sig orenhet och g\u00f6ra sig ohelig.\n21:5 Pr\u00e4sterna skola icke raka n\u00e5gon del av sitt huvud skallig eller avraka kanten av sitt sk\u00e4gg eller rista n\u00e5got m\u00e4rke p\u00e5 sin kropp.\n21:6 De skola vara helgade \u00e5t sin Guds och m\u00e5 icke ohelga sin Guds namn, ty de b\u00e4ra fram HERRENS eldsoffer sin Guds spis; d\u00e4rf\u00f6r skola de heliga.\n21:7 Ingen av dem skall taga till hustru en sk\u00f6ka eller en van\u00e4rad kvinna, ej heller skall n\u00e5gon taga till hustru en kvinna som har blivit f\u00f6rskjuten av sin man, ty pr\u00e4sten \u00e4r helgad \u00e5t sin Gud.\n21:8 D\u00e4rf\u00f6r skall du akta honom helig, ty han b\u00e4r fram din Guds spis; han skall vara dig helig, ty jag, HERREN, som helgar eder, \u00e4r helig.\n21:9 Om en pr\u00e4sts dotter ohelgar sig genom sk\u00f6kolevnad, s\u00e5 ohelgar hon sin fader; hon skall br\u00e4nnas upp i eld.\n21:10 Den som \u00e4r \u00f6verstepr\u00e4st bland sina br\u00f6der, den p\u00e5 vilkens huvud sm\u00f6rjelseoljan har blivit utgjuten, och som har mottagit handfyllning till att ikl\u00e4da sig pr\u00e4stkl\u00e4derna, han skall icke hava sitt h\u00e5r oordnat, ej heller riva s\u00f6nder sina kl\u00e4der;\n21:11 och han skall icke g\u00e5 in till n\u00e5gon d\u00f6d; icke ens genom sin fader eller genom sin moder f\u00e5r han \u00e5draga sig orenhet.\n21:12 Och ur helgedomen skall han icke g\u00e5 ut, p\u00e5 det att han icke m\u00e5 ohelga sin Guds helgedom, ty hans Guds sm\u00f6rjelseolja, varmed han har blivit invigd, \u00e4r p\u00e5 honom. Jag \u00e4r HERREN.\n21:13 Till hustru skall han taga en kvinna som \u00e4r jungfru.\n21:14 En \u00e4nka eller en f\u00f6rskjuten hustru eller en van\u00e4rad kvinna, en sk\u00f6ka -- en s\u00e5dan f\u00e5r han icke taga, utan en jungfru bland sina fr\u00e4nder skall han taga till hustru,\n21:15 f\u00f6r att han icke m\u00e5 ohelga sin livsfrukt bland sina fr\u00e4nder; ty jag \u00e4r HERREN, som helgar honom.\n21:16 Och HERREN talade till Mose och sade:\n21:17 Tala till Aron och s\u00e4g: Av dina avkomlingar i kommande sl\u00e4kten skall ingen som har n\u00e5got lyte tr\u00e4da fram f\u00f6r att framb\u00e4ra sin Guds spis.\n21:18 Ingen skall tr\u00e4da fram, som har n\u00e5got lyte, varken en blind eller en halt, eller en som har lyte i ansiktet, eller som har n\u00e5gon lem f\u00f6r stor,\n21:19 ingen som har brutit arm eller ben,\n21:20 ingen som \u00e4r puckelryggig eller f\u00f6rkrympt, eller som har fel p\u00e5 \u00f6gat, eller som har skabb eller annat utslag, eller som \u00e4r sn\u00f6pt.\n21:21 Av pr\u00e4sten Arons avkomlingar skall ingen som har n\u00e5got lyte g\u00e5 fram f\u00f6r att framb\u00e4ra HERRENS eldsoffer; han har ett lyte, han skall icke g\u00e5 fram f\u00f6r att framb\u00e4ra sin Guds spis.\n21:22 Sin Guds spis m\u00e5 han \u00e4ta, b\u00e5de det som \u00e4r h\u00f6gheligt och det som \u00e4r heligt,\n21:23 men eftersom han har ett lyte, skall han icke g\u00e5 in till f\u00f6rl\u00e5ten, ej heller skall han g\u00e5 fram till altaret, p\u00e5 det att han icke m\u00e5 ohelga mina heliga ting; ty jag \u00e4r HERREN, som helgar dem.\n21:24 Och Mose talade detta till Aron och hans s\u00f6ner och alla Israels barn.\n22:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n22:2 Tala till Aron och hans s\u00f6ner och s\u00e4g att de skola h\u00e5lla sig ifr\u00e5n de heliga g\u00e5vor som Israels barn b\u00e4ra fram \u00e5t mig, p\u00e5 det att de icke m\u00e5 ohelga mitt heliga namn. Jag \u00e4r HERREN.\n22:3 S\u00e4g till dem: Om i kommande sl\u00e4kten n\u00e5gon av edra avkomlingar, medan orenhet l\u00e5der vid honom, kommer vid de heliga g\u00e5vor som Israels barn b\u00e4ra fram \u00e5t HERREN, s\u00e5 skall han utrotas ur min \u00e5syn Jag \u00e4r HERREN.\n22:4 Om n\u00e5gon av Arons avkomlingar \u00e4r spet\u00e4lsk eller har flytning, skall han icke \u00e4ta av de heliga g\u00e5vorna, f\u00f6rr\u00e4n han har blivit ren; ej heller den som kommer vid n\u00e5gon som har blivit oren genom en d\u00f6d, eller den som har haft s\u00e4desutgjutning;\n22:5 ej heller den som kommer vid n\u00e5got slags sm\u00e5djur genom vilket man bliver oren, eller vid en m\u00e4nniska genom vilken man bliver oren, p\u00e5 vad s\u00e4tt denna \u00e4n m\u00e5 hava blivit oren.\n22:6 Den som kommer vid n\u00e5got s\u00e5dant, han skall vara oren \u00e4nda till aftonen, och skall icke \u00e4ta av de heliga g\u00e5vorna, f\u00f6rr\u00e4n han har badat sin kropp i vatten.\n22:7 Men n\u00e4r solen har g\u00e5tt ned, \u00e4r han ren, och sedan m\u00e5 han \u00e4ta av de heliga g\u00e5vorna, ty det \u00e4r hans spis.\n22:8 Ett sj\u00e4lvd\u00f6tt eller ihj\u00e4lrivet djur skall han icke \u00e4ta, s\u00e5 att han d\u00e4rigenom bliver oren. Jag \u00e4r HERREN.\n22:9 De skola iakttaga vad jag har bjudit dem iakttaga, p\u00e5 det att de icke f\u00f6r det heligas skull m\u00e5 komma att b\u00e4ra p\u00e5 synd och tr\u00e4ffas av d\u00f6den d\u00e4rf\u00f6r att de ohelga det. Jag \u00e4r HERREN, som helgar dem.\n22:10 Ingen fr\u00e4mmande f\u00e5r \u00e4ta av det heliga; en inhysesman hos pr\u00e4sten eller en hans legodr\u00e4ng skall icke \u00e4ta av det heliga.\n22:11 Men n\u00e4r en pr\u00e4st har k\u00f6pt en tr\u00e4l f\u00f6r sina penningar, m\u00e5 denne \u00e4ta d\u00e4rav, s\u00e5 ock den tr\u00e4l som \u00e4r f\u00f6dd i hans hus; dessa m\u00e5 \u00e4ta av hans spis.\n22:12 N\u00e4r en pr\u00e4sts dotter har blivit en fr\u00e4mmande mans hustru, skall hon icke \u00e4ta av det heliga som gives till offerg\u00e4rd.\n22:13 Men om en pr\u00e4sts dotter har blivit \u00e4nka eller blivit f\u00f6rskjuten, och hon \u00e4r utan livsfrukt, och hon s\u00e5 kommer \u00e5ter till sin faders hus och \u00e4r d\u00e4r s\u00e5som i sin ungdom, d\u00e5 m\u00e5 hon \u00e4ta av sin faders spis; men ingen fr\u00e4mmande f\u00e5r \u00e4ta d\u00e4rav.\n22:14 Och om n\u00e5gon oupps\u00e5tligen \u00e4ter av det heliga, skall han l\u00e4gga femtedelen d\u00e4rtill och giva pr\u00e4sten ers\u00e4ttning f\u00f6r det heliga.\n22:15 Pr\u00e4sterna skola icke ohelga de heliga g\u00e5vorna, det som Israels barn g\u00f6ra s\u00e5som g\u00e4rd \u00e5t HERREN,\n22:16 och d\u00e4rigenom draga \u00f6ver dem missg\u00e4rning och skuld, n\u00e4r de \u00e4ta av deras heliga g\u00e5vor; ty jag \u00e4r HERREN, som helgar dem.\n22:17 Och HERREN talade till Mose och sade:\n22:18 Tala till Aron och hans s\u00f6ner och alla Israels barn och s\u00e4g till dem: Om n\u00e5gon av Israels hus eller av fr\u00e4mlingarna i Israel vill offra n\u00e5got offer, vare sig det \u00e4r ett l\u00f6ftesoffer eller ett frivilligt offer som de vilja offra \u00e5t HERREN s\u00e5som br\u00e4nnoffer, s\u00e5 skolen I g\u00f6ra det p\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt att I bliven v\u00e4lbehagliga;\n22:19 offret skall vara ett felfritt handjur, av f\u00e4kreaturen eller av f\u00e5ren eller av getterna;\n22:20 I skolen icke d\u00e4rtill taga ett djur som har n\u00e5got lyte, ty genom ett s\u00e5dant bliven I icke v\u00e4lbehagliga.\n22:21 Och n\u00e4r n\u00e5gon vill offra ett tackoffer \u00e5t HERREN av f\u00e4kreaturen eller av sm\u00e5boskapen, vare sig det g\u00e4ller att fullg\u00f6ra ett l\u00f6fte, eller det g\u00e4ller ett frivilligt offer, d\u00e5 skall det vara felfritt far att bliva v\u00e4lbehagligt; intet lyte f\u00e5r finnas d\u00e4rp\u00e5.\n22:22 Det som \u00e4r blint eller brutet eller stympat eller s\u00e5rigt, eller det som har skabb eller annat utslag s\u00e5dant skolen I icke offra \u00e5t HERREN; eldsoffer av s\u00e5dant skolen I icke l\u00e4gga p\u00e5 altaret \u00e5t HERREN.\n22:23 Ett djur av f\u00e4kreaturen eller av sm\u00e5boskapen, som har n\u00e5gon lem f\u00f6r stor eller f\u00f6r liten, m\u00e5 du v\u00e4l offra s\u00e5som frivilligt offer, men s\u00e5som l\u00f6ftesoffer bliver det icke v\u00e4lbehagligt.\n22:24 Och I skolen icke offra \u00e5t HERREN n\u00e5got som har blivit sn\u00f6pt genom kl\u00e4mning eller krossning eller avslitning eller utsk\u00e4rning; s\u00e5dant skolen I icke g\u00f6ra i edert land.\n22:25 Icke heller av en utl\u00e4nnings hand skolen I mottaga och offra s\u00e5dana djur till eder Guds spis, ty de \u00e4ro skadade, de hava ett lyte; genom s\u00e5dana bliven I icke v\u00e4lbehagliga.\n22:26 Och HERREN talade till Mose och sade:\n22:27 N\u00e4r en kalv eller ett f\u00e5r eller en get har blivit f\u00f6dd, skall djuret dia sin moder i sju dagar. Men allt ifr\u00e5n den \u00e5ttonde dagen \u00e4r det v\u00e4lbehagligt s\u00e5som eldsoffersg\u00e5va \u00e5t HERREN.\n22:28 I skolen icke slakta n\u00e5got djur, vare sig av f\u00e4kreaturen eller av sm\u00e5boskapen, p\u00e5 samma dag som dess avf\u00f6da.\n22:29 N\u00e4r I viljen offra ett lovoffer \u00e5t HERREN, skolen I offra det p\u00e5 s\u00e5dant s\u00e4tt att I bliven v\u00e4lbehagliga.\n22:30 Det skall \u00e4tas samma dag; I skolen icke l\u00e4mna n\u00e5got d\u00e4rav kvar till f\u00f6ljande morgon. Jag \u00e4r HERREN.\n22:31 I skolen h\u00e5lla mina bud och g\u00f6ra efter dem. Jag \u00e4r HERREN.\n22:32 I skolen icke ohelga mitt heliga namn, ty jag vill bliva helgad bland Israels barn. Jag \u00e4r HERREN, som helgar eder,\n22:33 han som har f\u00f6rt eder ut ur Egyptens land, f\u00f6r att jag skall vara eder Gud. Jag \u00e4r HERREN.\n23:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n23:2 Tala till Israels barn och s\u00e4g till dem: Dessa \u00e4ro HERRENS h\u00f6gtider, vilka I skolen utlysa s\u00e5som heliga sammankomster; mina h\u00f6gtider \u00e4ro dessa:\n23:3 Sex dagar skall arbete g\u00f6ras, men p\u00e5 sjunde dagen \u00e4r vilosabbat, en dag f\u00f6r helig sammankomst; intet arbete skolen I d\u00e5 g\u00f6ra. Det \u00e4r HERRENS sabbat, var I \u00e4n \u00e4ren bosatta.\n23:4 Dessa \u00e4ro HERRENS h\u00f6gtider, de heliga sammankomster som I skolen utlysa p\u00e5 best\u00e4mda tider:\n23:5 I f\u00f6rsta m\u00e5naden, p\u00e5 fjortonde dagen i m\u00e5naden, vid aftontiden, \u00e4r HERRENS p\u00e5sk.\n23:6 Och p\u00e5 femtonde dagen i samma m\u00e5nad \u00e4r HERRENS osyrade br\u00f6ds h\u00f6gtid; d\u00e5 skolen I \u00e4ta osyrat br\u00f6d, i sju dagar.\n23:7 P\u00e5 den f\u00f6rsta dagen skolen I h\u00e5lla en helig sammankomst; ingen arbetssyssla skolen I d\u00e5 g\u00f6ra.\n23:8 Och I skolen offra eldsoffer \u00e5t HERREN i sju dagar. P\u00e5 den sjunde dagen skall \u00e5ter h\u00e5llas en helig sammankomst; ingen arbetssyssla skolen I d\u00e5 g\u00f6ra.\n23:9 Och HERREN talade till Mose och sade:\n23:10 Tala till Israels barn och s\u00e4g till dem: N\u00e4r I kommen in i det land som jag vill giva eder, och I inb\u00e4rgen dess sk\u00f6rd, d\u00e5 skolen I b\u00e4ra till pr\u00e4sten den k\u00e4rve som \u00e4r f\u00f6rstlingen av eder sk\u00f6rd.\n23:11 Och den k\u00e4rven skall han vifta inf\u00f6r HERRENS ansikte, f\u00f6r att I m\u00e5n bliva v\u00e4lbehagliga; dagen efter sabbaten skall pr\u00e4sten vifta den.\n23:12 Och p\u00e5 den dag d\u00e5 I l\u00e5ten vifta k\u00e4rven skolen I offra ett felfritt \u00e5rsgammalt lamm till br\u00e4nnoffer \u00e5t HERREN,\n23:13 och s\u00e5som spisoffer d\u00e4rtill tv\u00e5 tiondedels efa fint mj\u00f6l, begjutet med olja, ett eldsoffer \u00e5t HERREN till en v\u00e4lbehaglig lukt, och s\u00e5som drickoffer d\u00e4rtill en fj\u00e4rdedels hin vin.\n23:14 Och intet av det nya, varken br\u00f6d eller rostade ax eller korn av gr\u00f6nskuren s\u00e4d, skolen I \u00e4ta f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 denna samma dag, icke f\u00f6rr\u00e4n I haven burit fram offerg\u00e5van \u00e5t eder Gud. Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r eder fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte, var I \u00e4n \u00e4ren bosatta.\n23:15 Sedan skolen I r\u00e4kna sju fulla veckor fr\u00e5n dagen efter sabbaten, fr\u00e5n den dag d\u00e5 I buren fram viftoffersk\u00e4rven;\n23:16 femtio dagar skolen I r\u00e4kna intill dagen efter den sjunde sabbaten; d\u00e5 skolen I b\u00e4ra fram ett offer av den nya gr\u00f6dan \u00e5t HERREN.\n23:17 Fr\u00e5n de orter d\u00e4r I bon skolen I b\u00e4ra fram viftoffersbr\u00f6d, tv\u00e5 kakor av tv\u00e5 tiondedels efa fint mj\u00f6l, bakade med surdeg: en f\u00f6rstlingsg\u00e5va \u00e5t HERREN.\n23:18 Och j\u00e4mte br\u00f6det skolen I f\u00f6ra fram sju felfria \u00e5rsgamla lamm, en ungtjur och tv\u00e5 v\u00e4durar, till att offras s\u00e5som br\u00e4nnoffer \u00e5t HERREN, med tillh\u00f6rande spisoffer och drickoffer: ett eldsoffer till en v\u00e4lbehaglig lukt f\u00f6r HERREN.\n23:19 D\u00e4rtill skolen I offra en bock till syndoffer och tv\u00e5 \u00e5rsgamla lamm till tackoffer.\n23:20 Och pr\u00e4sten skall vifta dem s\u00e5som ett viftoffer inf\u00f6r HERRENS ansikte, j\u00e4mte f\u00f6rstlingsbr\u00f6den som b\u00e4ras fram tillika med de b\u00e5da lammen de skola vara helgade \u00e5t HERREN och tillh\u00f6ra pr\u00e4sten.\n23:21 Och till denna samma dag skolen I utlysa en helig sammankomst att h\u00e5llas av eder; ingen arbetssyssla skolen I d\u00e5 g\u00f6ra. Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r eder fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte, var I \u00e4n \u00e4ren bosatta.\n23:22 Och n\u00e4r I inb\u00e4rgen sk\u00f6rden av edert land, skall du icke sk\u00f6rda intill yttersta kanten av din \u00e5ker, icke heller skall du g\u00f6ra n\u00e5gon axplockning efter din sk\u00f6rd, du skall l\u00e4mna detta kvar \u00e5t den fattige och \u00e5t fr\u00e4mlingen. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n23:23 Och HERREN talade till Mose och sade:\n23:24 Tala till Israels barn och s\u00e4g: I sjunde m\u00e5naden, p\u00e5 f\u00f6rsta dagen i m\u00e5naden, skolen I h\u00e5lla sabbatsvila, en h\u00f6gtid med basunklang, till att bringa eder i \u00e5minnelse inf\u00f6r HERREN, en helig sammankomst.\n23:25 Ingen arbetssyssla skolen I d\u00e5 g\u00f6ra, och I skolen offra eldsoffer \u00e5t HERREN.\n23:26 Och HERREN talade till Mose och sade:\n23:27 Men p\u00e5 tionde dagen i samma sjunde m\u00e5nad \u00e4r f\u00f6rsoningsdagen; d\u00e5 skolen I h\u00e5lla en helig sammankomst, och I skolen d\u00e5 sp\u00e4ka eder; och I skolen offra eldsoffer \u00e5t HERREN.\n23:28 Och I skolen intet arbete g\u00f6ra p\u00e5 denna samma dag, ty det \u00e4r en f\u00f6rsoningsdag, d\u00e5 f\u00f6rsoning bringas f\u00f6r eder inf\u00f6r HERRENS, eder Guds, ansikte.\n23:29 Och var och en som icke sp\u00e4ker sig p\u00e5 denna samma dag skall utrotas ur sin sl\u00e4kt.\n23:30 Och var och en som g\u00f6r n\u00e5got arbete p\u00e5 denna samma dag, honom skall jag f\u00f6rg\u00f6ra ur hans folk.\n23:31 Intet arbete skolen I d\u00e5 g\u00f6ra Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r eder fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte, var I \u00e4n \u00e4ren bosatta.\n23:32 En vilosabbat skall den vara f\u00f6r eder, och I skolen d\u00e5 sp\u00e4ka eder. P\u00e5 nionde dagen i m\u00e5naden, om aftonen, skolen I h\u00e5lla denna eder sabbatsvila, fr\u00e5n afton till afton.\n23:33 Och HERREN talade till Mose och sade:\n23:34 Tala till Israels barn och s\u00e4g: P\u00e5 femtonde dagen i samma sjunde m\u00e5nad \u00e4r HERRENS l\u00f6vhyddoh\u00f6gtid, i sju dagar.\n23:35 P\u00e5 den f\u00f6rsta dagen skall man h\u00e5lla en helig sammankomst; ingen arbetssyssla skolen I d\u00e5 g\u00f6ra.\n23:36 I sju dagar skolen I offra eldsoffer \u00e5t HERREN. P\u00e5 den \u00e5ttonde dagen skolen I h\u00e5lla en helig sammankomst och skolen offra eldsoffer \u00e5t HERREN. D\u00e5 \u00e4r h\u00f6gtidsf\u00f6rsamling; ingen arbetssyssla skolen I d\u00e5 g\u00f6ra.\n23:37 Dessa \u00e4ro HERRENS h\u00f6gtider, vilka I skolen utlysa s\u00e5som heliga sammankomster, och p\u00e5 vilka I skolen offra eldsoffer \u00e5t HERREN, br\u00e4nnoffer och spisoffer, slaktoffer och drickoffer, var dag de f\u00f6r den dagen best\u00e4mda offren --\n23:38 detta f\u00f6rutom HERRENS sabbater, och f\u00f6rutom edra \u00f6vriga g\u00e5vor, och f\u00f6rutom alla edra l\u00f6ftesoffer, och f\u00f6rutom alla frivilliga offer som I given \u00e5t HERREN.\n23:39 Men p\u00e5 femtonde dagen i sjunde m\u00e5naden, n\u00e4r I inb\u00e4rgen avkastningen av landet, skolen I fira HERRENS h\u00f6gtid, i sju dagar. P\u00e5 den f\u00f6rsta dagen \u00e4r sabbatsvila, p\u00e5 den \u00e5ttonde dagen \u00e4r ock sabbatsvila.\n23:40 Och I skolen p\u00e5 den f\u00f6rsta dagen taga frukt av edra sk\u00f6naste tr\u00e4d, kvistar av palmer och grenar av lummiga tr\u00e4d och av piltr\u00e4d, och skolen s\u00e5 vara glada i sju dagar inf\u00f6r HERRENS, eder Guds, ansikte.\n23:41 I skolen fira denna h\u00f6gtid s\u00e5som en HERRENS h\u00f6gtid sju dagar om \u00e5ret. Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r eder fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte; i sjunde m\u00e5naden skolen I fira den.\n23:42 D\u00e5 skolen I bo i l\u00f6vhyddor i sju dagar; alla de som \u00e4ro inf\u00f6dingar i Israel skola bo i l\u00f6vhyddor,\n23:43 f\u00f6r att edra efterkommande m\u00e5 veta huru jag l\u00e4t Israels barn bo i l\u00f6vhyddor, n\u00e4r jag f\u00f6rde dem ut ur Egyptens land Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n23:44 Och Mose talade till Israels barn om dessa HERRENS h\u00f6gtider.\n24:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n24:2 Bjud Israels barn att b\u00e4ra till dig ren olja, av st\u00f6tta oliver, till ljusstaken, s\u00e5 att lamporna dagligen kunna s\u00e4ttas upp.\n24:3 Utanf\u00f6r den f\u00f6rl\u00e5t som h\u00e4nger framf\u00f6r vittnesb\u00f6rdet, i uppenbarelset\u00e4ltet, skall Aron best\u00e4ndigt sk\u00f6ta den, fr\u00e5n aftonen till morgonen, inf\u00f6r HERRENS ansikte. Detta skall vara en ev\u00e4rdlig stadga f\u00f6r eder fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte.\n24:4 Lamporna p\u00e5 den gyllene ljusstaken skall han best\u00e4ndigt sk\u00f6ta inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n24:5 Och du skall taga fint mj\u00f6l och d\u00e4rav baka tolv kakor; var kaka skall inneh\u00e5lla tv\u00e5 tiondedels efa.\n24:6 Och du skall l\u00e4gga upp dem i tv\u00e5 rader, sex i var rad, p\u00e5 det gyllene bordet inf\u00f6r HERRENS ansikte.\n24:7 Och p\u00e5 vardera raden skall du l\u00e4gga ren r\u00f6kelse, f\u00f6r att denna m\u00e5 utg\u00f6ra sj\u00e4lva altaroffret av br\u00f6den, ett eldsoffer \u00e5t HERREN.\n24:8 Sabbatsdag efter sabbatsdag skall man best\u00e4ndigt l\u00e4gga upp dem inf\u00f6r HERRENS ansikte: en g\u00e4rd av Israels barn, till ett evigt f\u00f6rbund.\n24:9 De skola tillh\u00f6ra Aron och hans s\u00f6ner och skola \u00e4tas av dem p\u00e5 en helig plats, ty de \u00e4ro h\u00f6gheliga och \u00e4ro hans ev\u00e4rdliga r\u00e4tt av HERRENS eldsoffer.\n24:10 Och en man som var son till en israelitisk kvinna, men till fader hade en egyptisk man, gick ut bland Israels barn; och den israelitiska kvinnans son och en israelitisk man kommo i tr\u00e4ta med varandra i l\u00e4gret.\n24:11 Och den israelitiska kvinnans son sm\u00e4dade Namnet och h\u00e4dade. D\u00e5 f\u00f6rde de honom fram till Mose. Och hans moder hette Selomit, dotter till Dibri, av Dans stam.\n24:12 Och de satte honom i f\u00f6rvar, f\u00f6r att de skulle f\u00e5 hans dom best\u00e4md efter HERRENS befallning.\n24:13 Och HERREN talade till Mose och sade:\n24:14 F\u00f6r ut h\u00e4daren utanf\u00f6r l\u00e4gret; sedan m\u00e5 alla som h\u00f6rde det l\u00e4gga sina h\u00e4nder p\u00e5 hans huvud, och m\u00e5 s\u00e5 hela menigheten stena honom.\n24:15 Och till Israels barn skall du tala och s\u00e4ga: Om n\u00e5gon h\u00e4dar sin Gud, kommer han att b\u00e4ra p\u00e5 synd.\n24:16 Och den som sm\u00e4dar HERRENS namn skall straffas med d\u00f6den; hela menigheten skall stena honom. Evad det \u00e4r en fr\u00e4mling eller en inf\u00f6ding som sm\u00e4dar Namnet, skall han d\u00f6das.\n24:17 Om n\u00e5gon sl\u00e5r ihj\u00e4l n\u00e5gon m\u00e4nniska, skall han straffas med d\u00f6den;\n24:18 och den som sl\u00e5r ihj\u00e4l ett boskapsdjur skall ers\u00e4tta det: liv f\u00f6r liv.\n24:19 Och om n\u00e5gon v\u00e5llar att hans n\u00e4sta f\u00e5r ett lyte, s\u00e5 skall man g\u00f6ra mot honom s\u00e5som han sj\u00e4lv har gjort:\n24:20 bruten lem f\u00f6r bruten lem, \u00f6ga f\u00f6r \u00f6ga, tand f\u00f6r tand; samma lyte han har v\u00e5llat att en annan fick skall han sj\u00e4lv f\u00e5.\n24:21 Den som sl\u00e5r ihj\u00e4l ett boskapsdjur skall ers\u00e4tta det, och den som sl\u00e5r ihj\u00e4l en m\u00e4nniska skall d\u00f6das.\n24:22 En och samma lag skall g\u00e4lla f\u00f6r eder, den skall g\u00e4lla lika v\u00e4l f\u00f6r fr\u00e4mlingen som f\u00f6r inf\u00f6dingen; ty jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n24:23 Och Mose talade detta till Israels barn; och de f\u00f6rde ut h\u00e4daren utanf\u00f6r l\u00e4gret och stenade honom. Allts\u00e5 gjorde Israels barn s\u00e5som HERREN hade bjudit Mose.\n25:1 Och HERREN talade till Mose p\u00e5 Sinai berg och sade:\n25:2 Tala till Israels barn och s\u00e4g till dem: N\u00e4r I kommen in i det land som jag vill giva eder, skall landet h\u00e5lla sabbat \u00e5t HERREN.\n25:3 I sex \u00e5r skall du bes\u00e5 din \u00e5ker, och i sex \u00e5r sk\u00e4ra din ving\u00e5rd och inb\u00e4rga avkastningen av landet,\n25:4 men under det sjunde \u00e5ret skall landet hava vilosabbat, en HERRENS sabbat; d\u00e5 skall du icke bes\u00e5 din \u00e5ker och icke sk\u00e4ra din ving\u00e5rd.\n25:5 Vad som v\u00e4xer upp av spills\u00e4den efter din sk\u00f6rd skall du icke sk\u00f6rda, och de druvor som v\u00e4xa p\u00e5 dina oskurna vintr\u00e4d skall du icke avb\u00e4rga. Det skall vara ett sabbatsvilans \u00e5r f\u00f6r landet.\n25:6 Och vad landets sabbat \u00e4nd\u00e5 giver skolen I hava till f\u00f6da: du sj\u00e4lv, din tj\u00e4nare och din tj\u00e4narinna, din dagl\u00f6nare och din inhysesman, de som bo hos dig.\n25:7 Din boskap och de vilda djuren i ditt land skola ock hava sin f\u00f6da av all dess avkastning.\n25:8 Och du skall r\u00e4kna sju \u00e5rsveckor, det \u00e4r sju g\u00e5nger sju \u00e5r, s\u00e5 att tiden f\u00f6r de sju \u00e5rsveckorna bliver fyrtionio \u00e5r.\n25:9 D\u00e5 skall du i sjunde m\u00e5naden, p\u00e5 tionde dagen i m\u00e5naden, l\u00e5ta bl\u00e5sa i larmbasun; p\u00e5 f\u00f6rsoningsdagen skolen I bl\u00e5sa i basun \u00f6ver hela edert land.\n25:10 Och I skolen helga det femtionde \u00e5ret och utropa frihet i landet f\u00f6r alla dess inbyggare. Det skall vara ett jubel\u00e5r f\u00f6r eder; var och en av eder skall d\u00e5 \u00e5terf\u00e5 sin arvsbesittning, var och en av eder skall \u00e5terf\u00e5 sin sl\u00e4ktegendom.\n25:11 Ett jubel\u00e5r skall detta femtionde \u00e5r vara f\u00f6r eder; d\u00e5 skolen I icke s\u00e5 n\u00e5got, och vad som d\u00e5 v\u00e4xer upp av spills\u00e4den skolen I icke sk\u00f6rda, och I skolen d\u00e5 icke avb\u00e4rga edra oskurna vintr\u00e4d.\n25:12 Ty det \u00e4r ett jubel\u00e5r; heligt skall det vara f\u00f6r eder. Fr\u00e5n sj\u00e4lva marken skolen I h\u00e4mta eder f\u00f6da, av dess avkastning.\n25:13 Under ett s\u00e5dant jubel\u00e5r skall var och en av eder \u00e5terf\u00e5 sin arvsbesittning.\n25:14 Om I allts\u00e5 s\u00e4ljer n\u00e5got \u00e5t eder n\u00e4sta eller k\u00f6pen n\u00e5got av eder n\u00e4sta, skolen I icke g\u00f6ra varandra or\u00e4tt:\n25:15 efter antalet \u00e5r fr\u00e5n jubel\u00e5ret skall du betala din n\u00e4sta, efter antalet \u00e5rsgr\u00f6dor skall han f\u00e5 betalning av dig.\n25:16 Alltefter som \u00e5ren \u00e4ro flera skall du betala h\u00f6gre pris, och alltefter som \u00e5ren \u00e4ro f\u00e4rre skall du betala l\u00e4gre pris; ty ett visst antal gr\u00f6dor \u00e4r det han s\u00e4ljer till dig.\n25:17 I skolen icke g\u00f6ra varandra or\u00e4tt du skall frukta din Gud; ty jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n25:18 Och I skolen g\u00f6ra efter mina stadgar, och mina r\u00e4tter skolen I h\u00e5lla och skolen g\u00f6ra efter dem; d\u00e5 skolen I bo trygga i landet.\n25:19 Och landet skall giva sin frukt, s\u00e5 att I haven nog att \u00e4ta, och I skolen bo trygga d\u00e4ri.\n25:20 Och om I fr\u00e5gen: \u00bbVad skola vi \u00e4ta under det sjunde \u00e5ret, om vi icke f\u00e5 s\u00e5 och icke f\u00e5 inb\u00e4rga v\u00e5r gr\u00f6da?\u00bb,\n25:21 s\u00e5 m\u00e5n I veta att jag skall bjuda min v\u00e4lsignelse komma \u00f6ver eder under det sj\u00e4tte \u00e5ret, s\u00e5 att det giver gr\u00f6da f\u00f6r de tre \u00e5ren.\n25:22 Och \u00e4nnu n\u00e4r I under det \u00e5ttonde \u00e5ret s\u00e5n, skolen I hava av den gamla gr\u00f6dan att \u00e4ta; \u00e4nda till dess att gr\u00f6dan p\u00e5 det nionde \u00e5ret har kommit in, skolen I hava gammalt att \u00e4ta.\n25:23 N\u00e4r I s\u00e4ljen jord, skolen I icke s\u00e4lja den f\u00f6r ev\u00e4rdlig tid, ty landet \u00e4r mitt; I \u00e4ren ju fr\u00e4mlingar och g\u00e4ster hos mig.\n25:24 I hela det land I f\u00e5n till besittning skolen I medgiva r\u00e4tt att \u00e5terb\u00f6rda jordegendom.\n25:25 Om din broder r\u00e5kar i armod och s\u00e4ljer n\u00e5got av sin arvsbesittning, s\u00e5 m\u00e5 hans n\u00e4rmaste b\u00f6rdeman komma till honom och \u00e5terb\u00f6rda det brodern har s\u00e5lt.\n25:26 Och om n\u00e5gon icke har n\u00e5gon b\u00f6rdeman, men han sj\u00e4lv kommer i tillf\u00e4lle att anskaffa vad som beh\u00f6ves f\u00f6r att \u00e5terb\u00f6rda,\n25:27 s\u00e5 skall han r\u00e4kna efter, huru m\u00e5nga \u00e5r som hava f\u00f6rflutit ifr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4ljningen, och betala l\u00f6sen f\u00f6r de \u00e5terst\u00e5ende \u00e5ren \u00e5t den man till vilken han s\u00e5lde, och han skall s\u00e5 \u00e5terf\u00e5 sin besittning.\n25:28 Men om han icke f\u00f6rm\u00e5r anskaffa vad som beh\u00f6ves till att betala honom, s\u00e5 skall det han har s\u00e5lt f\u00f6rbliva i k\u00f6parens hand intill jubel\u00e5ret. Men p\u00e5 jubel\u00e5ret skall det fr\u00e5ntr\u00e4das, och han skall d\u00e5 \u00e5terf\u00e5 sin besittning.\n25:29 Om n\u00e5gon s\u00e4ljer ett boningshus i en stad som \u00e4r omgiven med murar, s\u00e5 skall han hava r\u00e4tt att \u00e5terb\u00f6rda det innan ett \u00e5r har f\u00f6rflutit, sedan han s\u00e5lde det; hans r\u00e4tt att \u00e5terb\u00f6rda det \u00e4r d\u00e5 inskr\u00e4nkt till viss tid.\n25:30 Men om det icke har blivit \u00e5terb\u00f6rdat, f\u00f6rr\u00e4n hela \u00e5ret \u00e4r ute, s\u00e5 skall huset, om det ligger i en stad som \u00e4r omgiven med murar, f\u00f6rbliva k\u00f6parens och hans efterkommandes egendom f\u00f6r ev\u00e4rdlig tid; det skall d\u00e5 icke fr\u00e5ntr\u00e4das p\u00e5 jubel\u00e5ret.\n25:31 Men hus i s\u00e5dana byar som icke hava murar omkring sig skola r\u00e4knas till landets \u00e5kermark; de skola kunna \u00e5terb\u00f6rdas, och p\u00e5 jubel\u00e5ret skola de fr\u00e5ntr\u00e4das.\n25:32 Dock skola leviterna inom de st\u00e4der som \u00e4ro deras arvsbesittning hava ev\u00e4rdlig r\u00e4tt att \u00e5terb\u00f6rda husen i st\u00e4derna\n25:33 Ocks\u00e5 om n\u00e5gon annan av leviterna inl\u00f6ser det s\u00e5lda huset i den stad d\u00e4r han har sin besittning, skall det dock fr\u00e5ntr\u00e4das p\u00e5 jubel\u00e5ret; ty husen i levitst\u00e4derna \u00e4ro leviternas arvsbesittning bland Israels barn.\n25:34 Och ett f\u00e4lt som \u00e4r utmark omkring n\u00e5gon av deras st\u00e4der f\u00e5r icke s\u00e4ljas, ty det \u00e4r deras ev\u00e4rdliga besittning.\n25:35 Om din broder r\u00e5kar i armod och kommer p\u00e5 obest\u00e5nd hos dig, s\u00e5 skall du taga dig an honom; s\u00e5som en fr\u00e4mling eller en inhysesman skall han f\u00e5 leva hos dig.\n25:36 Du skall icke ockra p\u00e5 honom eller taga r\u00e4nta, ty du skall frukta din Gud, och du skall l\u00e5ta din broder leva hos dig.\n25:37 Du skall icke l\u00e4mna honom dina penningar p\u00e5 ocker eller l\u00e4mna honom av dina livsmedel mot r\u00e4nta.\n25:38 Jag \u00e4r HERREN, eder Gud, som har f\u00f6rt eder ut ur Egyptens land, f\u00f6r att giva eder Kanaans land och vara eder Gud.\n25:39 Om din broder r\u00e5kar i armod hos dig och s\u00e4ljer sig \u00e5t dig, skall du icke l\u00e5ta honom g\u00f6ra tr\u00e4larbete;\n25:40 s\u00e5som en dagl\u00f6nare och en inhysesman skall han vara hos dig; intill jubel\u00e5ret skall han tj\u00e4na hos dig.\n25:41 D\u00e5 skall du giva honom fri, honom sj\u00e4lv och hans barn med honom; och han skall \u00e5terf\u00e5 sin sl\u00e4ktegendom, sin f\u00e4dernebesittning skall han \u00e5terf\u00e5.\n25:42 Ty de \u00e4ro mina tj\u00e4nare, som jag har f\u00f6rt ut ur Egyptens land; de skola icke s\u00e4ljas s\u00e5som man s\u00e4ljer tr\u00e4lar.\n25:43 Du skall icke med h\u00e5rdhet bruka din makt \u00f6ver dem; du skall frukta din Gud.\n25:44 Men om du vill skaffa dig en verklig tr\u00e4l eller tr\u00e4linna, s\u00e5 skall du k\u00f6pa en s\u00e5dan tr\u00e4l eller tr\u00e4linna fr\u00e5n hedningarna som bo runt omkring eder.\n25:45 I m\u00e5n ock k\u00f6pa s\u00e5dana ibland barnen till inhysesm\u00e4nnen som bo hos eder och bland personer av deras sl\u00e4kt, som I haven hos eder, och som \u00e4ro f\u00f6dda i edert land; s\u00e5dana skola f\u00f6rbliva eder egendom.\n25:46 Och dem m\u00e5n I hava att l\u00e4mna s\u00e5som arv \u00e5t edra barn efter eder, till egendom och besittning; dem kunnen I hava till tr\u00e4lar ev\u00e4rdligen. Men ibland edra br\u00f6der, Israels barn, skall ingen med h\u00e5rdhet bruka sin makt \u00f6ver den andre.\n25:47 Om en fr\u00e4mling eller en inhysesman hos dig kommer till v\u00e4lst\u00e5nd, och en din broder r\u00e5kar i armod hos honom och s\u00e4ljer sig \u00e5t fr\u00e4mlingen som bor inhyses hos dig, eller eljest \u00e5t n\u00e5gon som tillh\u00f6r en fr\u00e4mlingssl\u00e4kt,\n25:48 s\u00e5 skall han sedan, efter det att han har s\u00e5lt sig, kunna l\u00f6sas ut; n\u00e5gon av hans br\u00f6der m\u00e5 l\u00f6sa honom;\n25:49 eller ock m\u00e5 hans farbroder eller hans farbroders son l\u00f6sa honom, eller m\u00e5 n\u00e5gon annan n\u00e4ra blodsf\u00f6rvant av hans sl\u00e4kt l\u00f6sa honom; eller om han kommer i tillf\u00e4lle d\u00e4rtill, m\u00e5 han sj\u00e4lv l\u00f6sa sig.\n25:50 D\u00e4rvid skall han, j\u00e4mte den som har k\u00f6pt honom, r\u00e4kna efter, huru l\u00e5ng tid som har f\u00f6rflutit ifr\u00e5n det \u00e5r d\u00e5 han s\u00e5lde sig \u00e5t honom till jubel\u00e5ret; och det pris f\u00f6r vilket han s\u00e5ldes skall uppskattas efter \u00e5rens antal; hans arbetstid hos honom skall ber\u00e4knas till samma v\u00e4rde som en dagl\u00f6nares.\n25:51 Om \u00e4nnu m\u00e5nga \u00e5r \u00e4ro kvar, skall han s\u00e5som l\u00f6sen f\u00f6r sig betala en motsvarande del av det penningbelopp som han k\u00f6ptes f\u00f6r.\n25:52 Om d\u00e4remot allenast f\u00e5 \u00e5r \u00e5terst\u00e5 till jubel\u00e5ret, s\u00e5 skall han r\u00e4kna efter detta, sig till godo, och betala l\u00f6sen f\u00f6r sig efter antalet av sina \u00e5r.\n25:53 S\u00e5som en dagl\u00f6nare som \u00e4r lejd f\u00f6r \u00e5r skall man behandla honom ingen m\u00e5 inf\u00f6r dina \u00f6gon med h\u00e5rdhet bruka sin makt \u00f6ver honom.\n25:54 Men om han icke bliver l\u00f6st p\u00e5 n\u00e5got av de n\u00e4mnda s\u00e4tten, s\u00e5 skall han p\u00e5 jubel\u00e5ret givas fri, han sj\u00e4lv och hans barn med honom.\n25:55 Ty Israels barn \u00e4ro mina tj\u00e4nare; de \u00e4ro mina tj\u00e4nare, som jag har f\u00f6rt ut ur Egyptens land. Jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n26:1 I skolen icke g\u00f6ra eder n\u00e5gra av gudar, ej heller uppresa \u00e5t eder n\u00e5got bel\u00e4te eller n\u00e5gon stod, eller upps\u00e4tta i edert land stenar med inhuggna bilder, f\u00f6r att tillbedja vid dem; ty jag \u00e4r HERREN, eder Gud.\n26:2 Mina sabbater skolen I h\u00e5lla, och f\u00f6r min helgedom skolen I hava fruktan. Jag \u00e4r HERREN.\n26:3 Om I vandren efter mina stadgar och h\u00e5llen mina bud och g\u00f6ren efter dem,\n26:4 s\u00e5 skall jag giva eder regn i r\u00e4tt tid, s\u00e5 att jorden giver sin gr\u00f6da och tr\u00e4den p\u00e5 marken b\u00e4ra sin frukt.\n26:5 Och tr\u00f6sktiden skall hos eder r\u00e4cka intill vinb\u00e4rgningen, och vinb\u00e4rgningen skall r\u00e4cka intill s\u00e5ningstiden, och I skolen hava br\u00f6d nog att \u00e4ta och skolen bo trygga i edert land.\n26:6 Och jag skall skaffa frid i landet, och I skolen f\u00e5 ro, och ingen skall f\u00f6rskr\u00e4cka eder. Jag skall g\u00f6ra slut p\u00e5 vilddjuren i landet, och intet sv\u00e4rd skall g\u00e5 fram genom edert land.\n26:7 I skolen jaga edra fiender framf\u00f6r eder, och de skola falla f\u00f6r edra sv\u00e4rd.\n26:8 Fem av eder skola jaga hundra framf\u00f6r sig, och hundra av eder skola jaga tiotusen, och edra fiender skola falla f\u00f6r edra sv\u00e4rd.\n26:9 Och jag skall v\u00e4nda mig till eder och g\u00f6ra eder fruktsamma och f\u00f6r \u00f6ka eder, och jag skall uppr\u00e4tth\u00e5lla mitt f\u00f6rbund med eder.\n26:10 Och gammal gr\u00f6da, som l\u00e4nge har legat inne, skolen I hava att \u00e4ta; I skolen n\u00f6dgas skaffa den gamla undan f\u00f6r den nya.\n26:11 Och jag skall uppresa min boning mitt ibland eder, och min sj\u00e4l skall icke f\u00f6rsm\u00e5 eder.\n26:12 Jag skall vandra mitt ibland eder och vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk.\n26:13 Jag \u00e4r HERREN, eder Gud, som f\u00f6rde eder ut ur Egyptens land, f\u00f6r att I icke skullen vara tr\u00e4lar d\u00e4r; och jag har brutit s\u00f6nder edert ok och l\u00e5tit eder g\u00e5 med uppr\u00e4tt huvud.\n26:14 Men om I icke h\u00f6ren mig och icke g\u00f6ren efter alla dessa bud,\n26:15 om I f\u00f6rkasten mina stadgar, och om edra sj\u00e4lar f\u00f6rsm\u00e5 mina r\u00e4tter, s\u00e5 att I icke g\u00f6ren efter alla mina bud, utan bryten mitt f\u00f6rbund,\n26:16 d\u00e5 skall ock jag handla p\u00e5 samma s\u00e4tt mot eder: jag skall hems\u00f6ka eder med f\u00f6rskr\u00e4ckliga olyckor, med t\u00e4rande sjukdom och feber, s\u00e5 att edra \u00f6gon f\u00f6rsm\u00e4kta och eder sj\u00e4l f\u00f6rtvinar; och I skolen f\u00f6rg\u00e4ves s\u00e5 eder s\u00e4d, ty edra fiender skola \u00e4ta den.\n26:17 Jag skall v\u00e4nda mitt ansikte mot eder, och I skolen bliva slagna av edra fiender; och de som hata eder skola r\u00e5da \u00f6ver eder, och I skolen fly, om ock ingen f\u00f6rf\u00f6ljer eder.\n26:18 Om I, detta oaktat, icke h\u00f6ren mig, s\u00e5 skall jag tukta eder sjufalt v\u00e4rre f\u00f6r edra synders skull.\n26:19 Jag skall krossa eder stolta makt. Jag skall l\u00e5ta eder himmel bliva s\u00e5som j\u00e4rn och eder jord s\u00e5som koppar.\n26:20 Och eder m\u00f6da skall vara f\u00f6rspilld, ty eder jord skall icke giva sin gr\u00f6da, och tr\u00e4den i landet skola icke b\u00e4ra sin frukt.\n26:21 Om I \u00e4nd\u00e5 vandren mig emot och icke viljen h\u00f6ra mig, s\u00e5 skall jag sl\u00e5 eder sjufalt v\u00e4rre, s\u00e5som edra synder f\u00f6rtj\u00e4na.\n26:22 Jag skall s\u00e4nda \u00f6ver eder vilddjur, som skola d\u00f6da edra barn och f\u00f6rd\u00e4rva eder boskap och minska edert eget antal, s\u00e5 att edra v\u00e4gar bliva \u00f6de.\n26:23 Om I, detta oaktat, icke l\u00e5ten varna eder av mig, utan vandren mig emot,\n26:24 s\u00e5 skall ocks\u00e5 jag vandra eder emot och sl\u00e5 eder sjufalt f\u00f6r edra synders skull.\n26:25 Jag skall l\u00e5ta eder drabbas av ett h\u00e4mndesv\u00e4rd, som skall h\u00e4mnas mitt f\u00f6rbund, och I skolen n\u00f6dgas f\u00f6rsamla eder i st\u00e4derna; men d\u00e4r skall jag s\u00e4nda pest bland eder, och I skolen bliva givna i fiendehand.\n26:26 Jag skall s\u00e5 f\u00f6rd\u00e4rva edert livsuppeh\u00e4lle, att edert br\u00f6d skall kunna bakas i en enda ugn av tio kvinnor, och edert br\u00f6d skall l\u00e4mnas ut efter vikt, och n\u00e4r I \u00e4ten, skolen I icke bliva m\u00e4tta.\n26:27 Om I, detta oaktat, icke h\u00f6ren mig, utan vandren mig emot,\n26:28 s\u00e5 skall ocks\u00e5 jag i vrede vandra eder emot och tukta eder sjufalt f\u00f6r edra synders skull.\n26:29 I skolen n\u00f6dgas \u00e4ta edra s\u00f6ners k\u00f6tt och \u00e4ta edra d\u00f6ttrars k\u00f6tt.\n26:30 Jag skall \u00f6del\u00e4gga edra offerh\u00f6jder och utrota edra solstoder; jag skall kasta edra d\u00f6da kroppar p\u00e5 edra el\u00e4ndiga avgudars d\u00f6da kroppar, ty min sj\u00e4l skall f\u00f6rsm\u00e5 eder.\n26:31 Och jag skall g\u00f6ra edra st\u00e4der till ruiner och f\u00f6r\u00f6da edra helgedomar, och jag skall icke mer med v\u00e4lbehag k\u00e4nna lukten av edra offer.\n26:32 Jag skall sj\u00e4lv \u00f6del\u00e4gga landet, s\u00e5 att edra fiender, som bo d\u00e4ri, skola h\u00e4pna d\u00e4r\u00f6ver.\n26:33 Men eder skall jag f\u00f6rstr\u00f6 bland hedningarna, och jag skall f\u00f6rf\u00f6lja eder med draget sv\u00e4rd; s\u00e5 skall edert land bliva en \u00f6demark, och edra st\u00e4der skola bliva ruiner.\n26:34 D\u00e5 skall landet f\u00e5 gottg\u00f6relse f\u00f6r sina sabbater, d\u00e5, under hela den tid det ligger \u00f6de och I \u00e4ren i edra fienders land. Ja, d\u00e5 skall landet h\u00e5lla sabbat och giva gottg\u00f6relse f\u00f6r sina sabbater.\n26:35 Hela den tid det ligger \u00f6de skall det h\u00e5lla sabbat och f\u00e5 den vila det icke fick p\u00e5 edra sabbater, d\u00e5 I bodden d\u00e4ri.\n26:36 Och \u00e5t dem som bliva kvar av eder skall jag giva f\u00f6rsagda hj\u00e4rtan i deras fienders l\u00e4nder, s\u00e5 att de jagas p\u00e5 flykten av ett prasslande l\u00f6v som r\u00f6res av vinden, och fly, s\u00e5som flydde de f\u00f6r sv\u00e4rd, och falla, om ock ingen f\u00f6rf\u00f6ljer dem.\n26:37 Och de skola stupa p\u00e5 varandra, likasom f\u00f6r sv\u00e4rd, om ock ingen f\u00f6rf\u00f6ljer dem. Ja, I skolen icke kunna h\u00e5lla st\u00e5nd mot edra fiender.\n26:38 I skolen f\u00f6rg\u00e5s bland hedningarna, och edra fienders land skall f\u00f6rt\u00e4ra eder.\n26:39 Och de som bliva kvar av eder skola f\u00f6rsm\u00e4kta i edra fienders land, genom sin egen missg\u00e4rning, och f\u00f6rsm\u00e4kta tillika genom sina f\u00e4ders missg\u00e4rning, likasom dessa hava gjort.\n26:40 Och de skola n\u00f6dgas bek\u00e4nna den missg\u00e4rning de sj\u00e4lva hava beg\u00e5tt, och den deras f\u00e4der hava beg\u00e5tt, genom att handla trol\u00f6st mot mig, och huru de hava vandrat mig emot\n26:41 -- varf\u00f6r ocks\u00e5 jag m\u00e5ste vandra dem emot och f\u00f6ra dem bort i deras fienders land -- ja, d\u00e5 skola deras oomskurna hj\u00e4rtan n\u00f6dgas \u00f6dmjuka sig, d\u00e5 skola de f\u00e5 umg\u00e4lla sin missg\u00e4rning.\n26:42 Och d\u00e5 skall jag t\u00e4nka p\u00e5 mitt f\u00f6rbund med Jakob, d\u00e5 skall jag ock t\u00e4nka p\u00e5 mitt f\u00f6rbund med Isak och p\u00e5 mitt f\u00f6rbund med Abraham, och p\u00e5 landet skall jag t\u00e4nka.\n26:43 Ty landet m\u00e5ste bliva \u00f6vergivet av dem och s\u00e5 f\u00e5 gottg\u00f6relse f\u00f6r sina sabbater genom att bliva \u00f6de n\u00e4r folket \u00e4r borta, och sj\u00e4lva skola de f\u00e5 umg\u00e4lla sin missg\u00e4rning, d\u00e4rf\u00f6r, ja, d\u00e4rf\u00f6r att de f\u00f6rkastade mina r\u00e4tter, och d\u00e4rf\u00f6r att deras sj\u00e4lar f\u00f6rsm\u00e5dde mina stadgar.\n26:44 Men detta oaktat skall jag, medan de \u00e4ro i sina fienders land, icke s\u00e5 f\u00f6rkasta eller f\u00f6rsm\u00e5 dem, att jag f\u00f6rg\u00f6r dem och bryter mitt f\u00f6rbund med dem; ty jag \u00e4r HERREN, deras Gud.\n26:45 Nej, till fromma f\u00f6r dem skall jag t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6rbundet med f\u00f6rf\u00e4derna, som jag f\u00f6rde ut ur Egyptens land, inf\u00f6r hedningarnas \u00f6gon, p\u00e5 det att jag skulle vara deras Gud. Jag \u00e4r HERREN.\n26:46 Dessa \u00e4ro de stadgar och r\u00e4tter och lagar som HERREN fastst\u00e4llde mellan sig och Israels barn, p\u00e5 Sinai berg genom Mose.\n27:1 Och HERREN talade till Mose och sade:\n27:2 Tala till Israels barn och s\u00e4g till dem: Om n\u00e5gon skall fullg\u00f6ra ett l\u00f6fte, ett s\u00e5dant varvid du har att best\u00e4mma v\u00e4rdet p\u00e5 personer som lovas \u00e5t HERREN, s\u00e5 g\u00e4ller f\u00f6ljande:\n27:3 Om v\u00e4rdet skall best\u00e4mmas f\u00f6r en man som \u00e4r mellan tjugu och sextio \u00e5r gammal, s\u00e5 skall du best\u00e4mma detta till femtio siklar silver, efter helgedomssikelns vikt.\n27:4 Om fr\u00e5gan g\u00e4ller en kvinna, s\u00e5 skall du best\u00e4mma v\u00e4rdet till trettio siklar.\n27:5 Om fr\u00e5gan g\u00e4ller n\u00e5gon som \u00e4r mellan fem \u00e5r och tjugu \u00e5r gammal, s\u00e5 skall det v\u00e4rde du best\u00e4mmer vara f\u00f6r mank\u00f6n tjugu siklar och f\u00f6r kvinnk\u00f6n tio siklar.\n27:6 Om fr\u00e5gan g\u00e4ller n\u00e5gon som \u00e4r mellan en m\u00e5nad och fem \u00e5r gammal, s\u00e5 skall det v\u00e4rde du best\u00e4mmer vara f\u00f6r mank\u00f6n fem siklar silver och f\u00f6r kvinnk\u00f6n tre siklar silver.\n27:7 Om fr\u00e5gan g\u00e4ller n\u00e5gon som \u00e4r sextio \u00e5r gammal eller d\u00e4rut\u00f6ver, s\u00e5 skall det v\u00e4rde du best\u00e4mmer vara, om det \u00e4r en man, femton siklar, men f\u00f6r en kvinna skall det vara tio siklar.\n27:8 \u00c4r n\u00e5gon i s\u00e5dant armod att han icke kan betala det v\u00e4rde du best\u00e4mmer, s\u00e5 skall han st\u00e4llas fram inf\u00f6r pr\u00e4sten, och pr\u00e4sten skall d\u00e5 best\u00e4mma ett v\u00e4rde f\u00f6r honom; efter vad den som har gjort l\u00f6ftet kan anskaffa skall pr\u00e4sten best\u00e4mma v\u00e4rdet f\u00f6r honom.\n27:9 Om fr\u00e5gan g\u00e4ller boskap, av de lag man f\u00e5r b\u00e4ra fram s\u00e5som offer \u00e5t HERREN, s\u00e5 skall allt s\u00e5dant, n\u00e4r man har givit det \u00e5t HERREN, vara heligt;\n27:10 man skall icke utv\u00e4xla eller utbyta det, vare sig ett b\u00e4ttre mot ett s\u00e4mre eller ett s\u00e4mre mot ett b\u00e4ttre. Om n\u00e5gon likv\u00e4l utbyter ett djur mot ett annat, s\u00e5 skall b\u00e5de det f\u00f6rra och det som har blivit l\u00e4mnat i utbyte vara heligt.\n27:11 Men om fr\u00e5gan g\u00e4ller n\u00e5got slags orent djur, ett s\u00e5dant som man icke f\u00e5r b\u00e4ra fram s\u00e5som offer \u00e5t HERREN, s\u00e5 skall djuret st\u00e4llas fram inf\u00f6r pr\u00e4sten;\n27:12 och pr\u00e4sten skall best\u00e4mma dess v\u00e4rde, alltefter som det \u00e4r b\u00e4ttre eller s\u00e4mre. S\u00e5som du -- pr\u00e4sten -- best\u00e4mmer det, s\u00e5 skall det vara.\n27:13 Och om \u00e4garen vill l\u00f6sa djuret, s\u00e5 skall han till det v\u00e4rde du har best\u00e4mt l\u00e4gga femtedelen av v\u00e4rdet.\n27:14 Om n\u00e5gon helgar sitt hus, f\u00f6r att det skall vara helgat \u00e5t HERREN, s\u00e5 skall pr\u00e4sten best\u00e4mma dess v\u00e4rde, alltefter som det \u00e4r b\u00e4ttre eller s\u00e4mre. S\u00e5som pr\u00e4sten best\u00e4mmer dess v\u00e4rde, s\u00e5 skall det f\u00f6rbliva.\n27:15 Och om den som har helgat sitt hus vill l\u00f6sa det, s\u00e5 skall han till det v\u00e4rde i penningar du har best\u00e4mt l\u00e4gga femtedelen d\u00e4rav; d\u00e5 bliver det hans.\n27:16 Om n\u00e5gon helgar \u00e5t HERREN ett stycke \u00e5ker av sin arvsbesittning s\u00e5 skall du best\u00e4mma dess v\u00e4rde efter uts\u00e4det d\u00e4rp\u00e5: mot var homer uts\u00e4deskorn skola svara femtio siklar silver.\n27:17 Om han helgar sin \u00e5ker \u00e4nda fr\u00e5n jubel\u00e5ret, s\u00e5 skall det f\u00f6rbliva vid det v\u00e4rde du best\u00e4mmer.\n27:18 Men om han helgar sin \u00e5ker efter jubel\u00e5ret, d\u00e5 skall pr\u00e4sten \u00e5t honom ber\u00e4kna penningv\u00e4rdet efter antalet av de \u00e5r som \u00e5terst\u00e5 till n\u00e4sta jubel\u00e5r; och ett motsvarande avdrag skall g\u00f6ras p\u00e5 det v\u00e4rde du f\u00f6rut har best\u00e4mt.\n27:19 Och om den som har helgat \u00e5kern vill l\u00f6sa den, s\u00e5 skall han till det v\u00e4rde i penningar du har best\u00e4mt l\u00e4gga femtedelen d\u00e4rav; d\u00e5 f\u00f6rbliver den hans.\n27:20 Om han icke l\u00f6ser \u00e5kern, men s\u00e4ljer den \u00e5t n\u00e5gon annan, s\u00e5 f\u00e5r \u00e5kern sedan icke l\u00f6sas,\n27:21 utan n\u00e4r \u00e5kern fr\u00e5ntr\u00e4des p\u00e5 jubel\u00e5ret, skall den vara helgad \u00e5t HERREN, likasom en tillspillogiven \u00e5ker; hans arvsbesittning tillfaller d\u00e5 pr\u00e4sten.\n27:22 Om n\u00e5gon helgar \u00e5t HERREN en \u00e5ker som han har k\u00f6pt, en som icke h\u00f6r till hans arvsbesittning,\n27:23 s\u00e5 skall pr\u00e4sten \u00e5t honom r\u00e4kna ut beloppet av det best\u00e4mda v\u00e4rdet intill jubel\u00e5ret; och han skall samma dag erl\u00e4gga detta v\u00e4rde, som du har best\u00e4mt; det skall vara helgat \u00e5t HERREN.\n27:24 Men p\u00e5 jubel\u00e5ret skall \u00e5kern \u00e5terg\u00e5 till den av vilken den har blivit k\u00f6pt, och vilkens arvejord den \u00e4r.\n27:25 Och n\u00e4r du best\u00e4mmer n\u00e5got v\u00e4rde, skall det alltid best\u00e4mmas i helgedomssiklar, sikeln r\u00e4knad till tjugu gera.\n27:26 Men det som \u00e4r f\u00f6rstf\u00f6tt ibland boskap, och som tillh\u00f6r HERREN redan s\u00e5som f\u00f6rstf\u00f6tt, det skall ingen helga; vare sig det \u00e4r ett djur av f\u00e4kreaturen eller ett djur av sm\u00e5boskapen, tillh\u00f6r det redan HERREN\n27:27 Men om fr\u00e5gan g\u00e4ller n\u00e5got orent djur, s\u00e5 skall man l\u00f6sa det efter det v\u00e4rde du best\u00e4mmer och l\u00e4gga femtedelen av v\u00e4rdet d\u00e4rtill. Om det icke l\u00f6ses, s\u00e5 skall det s\u00e4ljas efter det v\u00e4rde du best\u00e4mmer.\n27:28 Och om fr\u00e5gan g\u00e4ller n\u00e5got tillspillogivet, vad n\u00e5gon har givit till spillo \u00e5t HERREN av sin egendom, det m\u00e5 vara en m\u00e4nniska eller ett boskapsdjur eller den \u00e5ker som \u00e4r hans arvsbesittning, s\u00e5 f\u00e5r s\u00e5dant varken s\u00e4ljas eller l\u00f6sas; allt tillspillogivet \u00e4r h\u00f6gheligt och tillh\u00f6r HERREN.\n27:29 En m\u00e4nniska som har blivit tillspillogiven f\u00e5r aldrig l\u00f6sas; en s\u00e5dan m\u00e5ste d\u00f6das.\n27:30 Och all tionde av jorden, vare sig av s\u00e4den p\u00e5 jorden eller av tr\u00e4dens frukt, tillh\u00f6r HERREN; den \u00e4r helgad \u00e5t HERREN.\n27:31 Om n\u00e5gon vill l\u00f6sa n\u00e5got av sin tionde, s\u00e5 skall han l\u00e4gga femtedelen av v\u00e4rdet d\u00e4rtill.\n27:32 Och vad betr\u00e4ffar tionde av f\u00e4kreatur eller av sm\u00e5boskap, allt som g\u00e5r under herdestaven, s\u00e5 skall av allt detta vart tionde djur vara helgat \u00e5t HERREN;\n27:33 man skall icke efterforska om det \u00e4r b\u00e4ttre eller s\u00e4mre, och man f\u00e5r icke utbyta det. Om n\u00e5gon likv\u00e4l utbyter djuret, s\u00e5 skall b\u00e5de detta och det som har blivit l\u00e4mnat i utbyte vara heligt; det f\u00e5r icke l\u00f6sas.\n27:34 Dessa \u00e4ro de bud som HERREN p\u00e5 Sinai berg gav Israels barn genom Mose.","title":"Swedish Bible: Leviticus","type":"page"}