{"collection":"Bible & Christianity","html_url":"https://unchartedknowledge.5gfusion.net/browse/bib/wb/swe/nah.htm","path":"bib/wb/swe/nah.htm","source_url":"https://sacred-texts.com/bib/wb/swe/nah.htm","text":"1:1 Detta \u00e4r en utsaga om Nineve, den bok som inneh\u00e5ller elkositen Nahums syn.\n1:2 HERREN \u00e4r en nit\u00e4lskande Gud och en h\u00e4mnare, ja, en h\u00e4mnare \u00e4r HERREN, en som kan vredgas. En h\u00e4mnare \u00e4r HERREN mot sina ov\u00e4nner, vrede beh\u00e5ller han mot sina fiender.\n1:3 HERREN \u00e4r l\u00e5ngmodig, men han \u00e4r stor i kraft, och ingalunda l\u00e5ter han n\u00e5gon bliva ostraffad. HERREN har sin v\u00e4g i storm och ov\u00e4der och molnen \u00e4ro dammet efter hans f\u00f6tter.\n1:4 Han n\u00e4pser havet och l\u00e5ter det uttorka och alla str\u00f6mmar l\u00e5ter han sina bort. D\u00e5 f\u00f6rsm\u00e4kta Basan och Karmel, Libanons gr\u00f6nska f\u00f6rsm\u00e4ktar.\n1:5 Bergen b\u00e4va f\u00f6r honom, och h\u00f6jderna f\u00f6rsm\u00e4lta av \u00e5ngest. Jorden r\u00f6res upp f\u00f6r hans ansikte, jordens krets med alla som bo d\u00e4rp\u00e5.\n1:6 Vem kan best\u00e5 f\u00f6r hans ogunst, och vem kan uth\u00e4rda hans vrede gl\u00f6d? Hans f\u00f6rt\u00f6rnelse utgjuter sig s\u00e5som eld, och klipporna r\u00e4mna inf\u00f6r honom.\n1:7 HERREN \u00e4r god, ett v\u00e4rn i n\u00f6dens tid, och han l\u00e5ter sig v\u00e5rda om dem som f\u00f6rtr\u00f6sta p\u00e5 honom.\n1:8 Men genom en st\u00f6rtflod g\u00f6r han \u00e4nde p\u00e5 platsen d\u00e4r den staden st\u00e5r, och hans fiender f\u00f6rf\u00f6ljas av m\u00f6rker.\n1:9 Ja, p\u00e5 edert anslag mot HERREN g\u00f6r han \u00e4nde, icke tv\u00e5 g\u00e5nger beh\u00f6ver hems\u00f6kelsen drabba.\n1:10 Ty om de ock \u00e4ro hopslingrade s\u00e5som t\u00f6rnsn\u00e5r och s\u00e5 fulla av livssaft, som deras dryck \u00e4r av must, skola de likv\u00e4l alla f\u00f6rbr\u00e4nnas s\u00e5som torrt str\u00e5.\n1:11 Ty fr\u00e5n dig drog ut en man som hade onda anslag mot HERREN, en vilkens r\u00e5dslag voro f\u00f6rd\u00e4rv.\n1:12 S\u00e5 s\u00e4ger HERREN: \u00bbHuru starka och huru m\u00e5nga de ock m\u00e5 vara, skola de \u00e4nd\u00e5 mejas av och f\u00f6rsvinna; och om jag f\u00f6rr har pl\u00e5gat dig, s\u00e5 skall jag nu ej g\u00f6ra det mer.\n1:13 Ty nu skall jag bryta s\u00f6nder de ok han har lagt p\u00e5 dig, och hans band skall jag slita av.\u00bb\n1:14 Men om dig bjuder HERREN s\u00e5 \u00bbIngen avkomma av ditt namn skall mer f\u00e5 finnas. Ur dina gudars hus skall jag utrota alla bel\u00e4ten, b\u00e5de skurna och gjutna. En grav bereder jag \u00e5t dig, ty p\u00e5 skam har du kommit.\u00bb\n1:15 Se, \u00f6ver bergen nalkas gl\u00e4djebudb\u00e4rarens f\u00f6tter hans som f\u00f6rkunnar frid: \u00bbFira dina h\u00f6gtider, Juda, infria dina l\u00f6ften. Ty ej mer skall f\u00f6rd\u00e4rvaren draga fram mot dig; han varder f\u00f6rgjord i grund.\u00bb\n2:1 En folkf\u00f6rskingrare drager upp mot dig; bevaka dina f\u00e4sten. Speja ut\u00e5t v\u00e4gen, omgjorda dina l\u00e4nder bruka din kraft, s\u00e5 mycket du f\u00f6rm\u00e5r.\n2:2 Ty HERREN vill \u00e5terst\u00e4lla Jakobs h\u00f6ghet s\u00e5som Israels h\u00f6ghet, d\u00e5 nu plundrare s\u00e5 hava \u00f6delagt dem och s\u00e5 f\u00f6rd\u00e4rvat deras vintr\u00e4d.\n2:3 Hans hj\u00e4ltars sk\u00f6ldar \u00e4ro f\u00e4rgade r\u00f6da, stridsm\u00e4nnen g\u00e5 kl\u00e4dda i scharlakan; vagnarna gnistra av eld, n\u00e4r han g\u00f6r dem redo till strid; och man skakar lansar av cypresstr\u00e4.\n2:4 P\u00e5 v\u00e4garna storma vagnarna fram, de k\u00f6ra om varandra p\u00e5 f\u00e4lten; s\u00e5som bloss \u00e4ro de att sk\u00e5da lika ljungeldar fara de \u00e5stad.\n2:5 Han vet nogsamt vilka v\u00e4ldiga k\u00e4mpar han \u00e4ger; de st\u00f6rta \u00f6ver\u00e4nda, d\u00e4r de rusa fram\u00e5t. De hasta mot stadens murar, och stormtaken g\u00f6ras redo.\n2:6 Str\u00f6mportarna m\u00e5ste \u00f6ppna sig, och palatset f\u00f6rsm\u00e4lter av \u00e5ngest.\n2:7 Ja, domen st\u00e5r fast: hon bliver blottad, bortsl\u00e4pad; hennes t\u00e4rnor m\u00e5ste sucka likasom duvor och sl\u00e5 sig f\u00f6r sitt br\u00f6st.\n2:8 I all sin tid var Nineve lik en vattenrik damm, men nu flyr vattnet bort. \u00bbStannen! Stannen!\u00bb -- Nej, ingen v\u00e4nder sig om.\n2:9 R\u00f6ven nu silver, r\u00f6ven guld. H\u00e4r finnas skatter utan \u00e4nde, \u00f6verfl\u00f6d p\u00e5 alla dyrbara h\u00e5vor.\n2:10 \u00d6del\u00e4ggelse och f\u00f6r\u00f6delse och f\u00f6rst\u00f6relse! F\u00f6rf\u00e4rade hj\u00e4rtan och sk\u00e4lvande kn\u00e4n! Darrande l\u00e4nder allest\u00e4des! Allas ansikten hava skiftat f\u00e4rg.\n2:11 Var \u00e4r nu lejonens kula, den plats d\u00e4r de unga lejonen f\u00f6rt\u00e4rde sitt rov, d\u00e4r lejonet och lejoninnan hade sin g\u00e5ng, d\u00e4r lejonungen gick omkring, utan att n\u00e5gon skr\u00e4mde bort den?\n2:12 Var \u00e4r lejonet som tog rov, s\u00e5 mycket dess ungar ville hava, och d\u00f6dade \u00e5t sina lejoninnor, ja, uppfyllde sina h\u00e5lor med rov och sina kulor med r\u00f6vat gods?\n2:13 Se, jag skall v\u00e4nda mig mot dig, s\u00e4ger HERREN Sebaot; dina vagnar skall jag l\u00e5ta g\u00e5 upp i r\u00f6k, och dina unga lejon skall sv\u00e4rdet f\u00f6rt\u00e4ra. Jag skall utrota ditt r\u00f6vade gods fr\u00e5n jorden och man skall ej mer h\u00f6ra dina s\u00e4ndebuds r\u00f6st\n3:1 Ve dig, du blodstad, alltigenom s\u00e5 full av l\u00f6gn och v\u00e5ld, du som aldrig upph\u00f6r att r\u00f6va!\n3:2 H\u00f6r, piskor sm\u00e4lla! H\u00f6r, vagnshjul d\u00e5na! H\u00e4star jaga fram, och vagnar rulla \u00e5stad.\n3:3 Ryttare komma i fyrspr\u00e5ng; sv\u00e4rden ljunga, och spjuten blixtra. Slagna ser man i m\u00e4ngd och lik i stora hopar; igen \u00e4nde \u00e4r p\u00e5 d\u00f6da, man stupar \u00f6ver d\u00f6da.\n3:4 Allt detta f\u00f6r den myckna otukt hon bedrev, hon, den fagra och trollkunniga sk\u00f6kan, som prisgav folkslag genom sin otukt och folkstammar genom sina trolldomskonster.\n3:5 Se, jag skall v\u00e4nda mig mot dig, s\u00e4ger HERREN Sebaot; jag skall lyfta upp ditt mantelsl\u00e4p \u00f6ver ditt ansikte och l\u00e5ta folkslag se din blygd och konungariken din skam.\n3:6 Och jag skall kasta p\u00e5 dig vad styggeligt \u00e4r, jag skall l\u00e5ta dig bliva f\u00f6raktad, ja, g\u00f6ra dig till ett sk\u00e5despel.\n3:7 Var och en som ser dig skall sky dig och skall s\u00e4ga: \u00bbNineve \u00e4r \u00f6delagt, men vem kan \u00f6mka det?\u00bb Ja, var finner man n\u00e5gon som vill tr\u00f6sta dig?\n3:8 \u00c4r du d\u00e5 b\u00e4ttre \u00e4n No-Amon, hon som tronade vid Nilens str\u00f6mmar, omsluten av vatten -- ett havets f\u00e4ste, som hade ett hav till mur?\n3:9 Etiopier i m\u00e4ngd och egyptier utan \u00e4nde, put\u00e9er och libyer voro dig till hj\u00e4lp.\n3:10 Ocks\u00e5 hon m\u00e5ste ju g\u00e5 i landsflykt och f\u00e5ngenskap, ocks\u00e5 hennes barn blevo krossade i alla gath\u00f6rn; om hennes \u00e4dlingar kastade man lott, och alla hennes storm\u00e4n blevo f\u00e4ngslade med kedjor\n3:11 S\u00e5 skall ock du bliva drucken och sjunka i vanmakt; ocks\u00e5 du skall f\u00e5 leta efter n\u00e5got v\u00e4rn mot fienden.\n3:12 Alla dina f\u00e4sten likna fikontr\u00e4d med br\u00e5dmogen frukt: vid minsta skakning falla de i munnen p\u00e5 den som vill \u00e4ta dem.\n3:13 Se, ditt manskap \u00e4r hos dig s\u00e5som kvinnor; ditt lands portar st\u00e5 vid\u00f6ppna f\u00f6r dina fiender; eld f\u00f6rt\u00e4r dina bommar.\n3:14 H\u00e4mta dig vatten till f\u00f6rr\u00e5d under bel\u00e4gringen, f\u00f6rst\u00e4rk dina f\u00e4sten. Stig ned i leran och trampa i murbruket; grip till tegelformen.\n3:15 B\u00e4st du st\u00e5r d\u00e4r, skall elden f\u00f6rt\u00e4ra dig och sv\u00e4rdet utrota dig. Ja, s\u00e5som av gr\u00e4smaskar skall du bliva uppfr\u00e4tt, om du ock sj\u00e4lv samlar skaror s\u00e5 talrika som gr\u00e4smaskar, skaror s\u00e5 talrika som gr\u00e4shoppor.\n3:16 Om du ock har kr\u00e4mare flera \u00e4n himmelens stj\u00e4rnor, s\u00e5 vet: gr\u00e4smaskarna f\u00e4lla sina vingars h\u00f6ljen och flyga bort.\n3:17 Ja, dina furstar \u00e4ro s\u00e5som gr\u00e4shoppor och dina h\u00f6vdingar s\u00e5som gr\u00e4shoppssv\u00e4rmar: de stanna inom murarna, s\u00e5 l\u00e4nge det \u00e4r svalt, men n\u00e4r solen kommer fram, d\u00e5 fly de bort, och sedan vet ingen var de finnas.\n3:18 Dina herdar hava slumrat in, du Assurs konung; dina v\u00e4ldige ligga i ro. Ditt folk \u00e4r f\u00f6rstr\u00f6tt uppe p\u00e5 bergen, och ingen f\u00f6rsamlar det.\n3:19 Det finnes ingen bot f\u00f6r din skada ol\u00e4kligt \u00e4r ditt s\u00e5r. Alla som h\u00f6ra vad som har h\u00e4nt dig klappa i h\u00e4nderna \u00f6ver dig. Ty \u00f6ver vem gick ej din ondska best\u00e4ndigt?","title":"Swedish Bible: Nahum","type":"page"}